tisdag 8 april 2003

Drömmen om familjen

Jag drömde att jag var tillbaka i Örkelljunga. Det var högsommarvärme och något att mina yngre syskon skulle ha simuppvisning i en utomhuspool som egentligen inte finns. ”Alla” byns föräldrar var där och tittade beundrande på sina telningar som gjorde ljushopp och simmade ryggsim.
Jag pratade glatt och upphetsat med mina föräldrar och mina syskon, samt någon gäst jag hade med mig, förklarade var allting i Örkelljuna låg och vad som hänt på olika platser.
Lite då och då hyschar pappa mig, eller säger åt mig att hålla käften men jag vet att jag inte talar för högt och resten av publiken sorlar också på de björkruskekläda läktarna, så jag ignorerar honom.
Men sen smäller han till mig på knäet som är närmst honom, som både för att skrämmas och tysta mig. Jag ilsknar till och blir ledsen, försöker försvara mig, men sticker till sist iväg till min cykel.
Lilla Helga kommer efter, förbryllad. Jag har svårt att förklara för henne att jag sticker pga av att vår gemensamma far är översittaraktig och aldrig skulle kunna erkänna det.
Hon avgudar honom så.

Nu känner jag mig tom inombords, som om någonting rann ut och försvann. Vet med mig att jag gör likadant mot andra människor, ber dom vara tysta och så. Har svårt att se andra människor som individer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar