fredag 11 april 2003

I commited murder and I think I got away.

Skriver privat pappersdagbok nuförtiden, men det är verkligen svårt att komma igång. Vill fortfarande skriva på ett sätt som kan vara intressant för mina efterlevande att läsa. Såg en dokumentär på TV om en man i forna sovjetunionen som bara berättade sina innersta tankar för sin dagbok och skapade ett lönnfack i väggen bakom sin säng för att gömma dem.
Hans dotter har dem idag och i dem kan hon läsa om sig själv och hennes fars oro för henne, allt minmituöst nedskrivet, hans enda säkerhetsventil.
Han var väldigt rädd för KGB.

Jag är lilla fröken duktig med tillräckligt mycket ilska och sorg för att förmörka solen. Men, på något sätt, något jävla sätt har jag tillåtit mig själv att bli älska, att älska tillbaka och att lita på den pesonen.

Jonny - Suddenly my life doesn’t seem such a waste
Come what may....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar