Var ligger du inkomstmässigt?

SVT Pejl har gjort en visualisering baserad på vad människor i sverige inkomsttaxerar.
Du kan mata in vad du tjänar och jämföra dig med alla, med de som inkomstdeklarerar under samma kön som du och/eller med de i samma ålder som dig själv.

Grafiken fick mig att må bättre. Jag ligger stadigt i mitten av vad kvinnor i min ålder tjänar. Vilket fortfarande är dåligt för oss kvinnor i min ålder, men jag tjänar i alla fall inte onormalt dåligt trots mitt låglöneryrke för kommunen.

http://pejl.svt.se/visualisering/inkomster/var-ar-du/

Vad är rättvisa när det kommer till gemensam ekonomi?

Förutom eu-valet har det pratats mycket ekonomi i min bekantskapskrets de senaste dagarna. Ekonomi för samlevande par, främst heterosexuella. I min egen och Partners ekonomi gör vi så att vi har delat upp räkningarna samt busskort mellan oss så att vi sedan har ungefär lika mycket pengar kvar på våra lönekonton som vi själva får bestämma över. Jag arbetar heltid, Partner 80%. Jag har lägre heltidslön.
Dessa pengar ska dock gå till mat till hela familjen, så vi försöker även dela på matinköpen. Dessa egna pengar möjliggör att vi kan göra inköp till våra fritidsintressen utan att behöva konsultera den andre, så länge vi ser till att det finns mat hemma. Jag lägger mest hobbypengar på lajv.

Vi har haft ett gemensamt sparkonto, vilket gick till handpenningen till vårt nuvarande boende och vi har precis skaffat oss ett nytt gemensamt konto och ska börja om sparprocessen.

Bland våra vänner kan vi se att det varierar mycket med vad man anser vara rättvisa. Det kan ses som rättvisast att om man tjänar mer ska man även ha mer pengar att röra sig med. Eller rättvisast att båda har lika mycket pengar att röra sig med.



Flera kör med att alla pengar som paret drar in läggs ihop och att gemensamma räkningar sedan betalas utifrån den potten och sparande dras därifrån. Men jag får inte veta de praktiska detaljerna runt det. Jag är intresserad just av praktiska detaljerna, snarande än de svepande principerna. Anledningen till detta är att jag upptäckt att vad en person menar med gemensam ekonomi är ibland samma sak som någon annan menar är delad ekonomi och så vidare.

Ett komplicerande faktor är även att vissa par har särkullsbarn i boet. Vilket också leder till olika lösningar. Jag själv tänker att man är medveten när man väljer att sammanbo med en förälder att det är just det dom är.

En komplikation av intresse kan även vara om den ene partnern tar med sig stora ekonomiska problem och hur man då tänker kring det.

En feministisk anledning till varför jag anser att detta vara av intresse är att det är vanligt att kvinnor tjänar mindre än de män de sammanbor med. Faktorer som bidrar är flera:

1. Männen är ofta äldre än de kvinnor de bildar par med och har ett längre yrkesverksamt liv bakom sig.
2. Kvinnodominerade yrken har lägre genomsnittslön. Mansdominrerade yrken har högre genomsnittslön.
3. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, ofta ofrivilligt och/eller för att ta hand om parets barn samt hem.
4. Kvinnor tar ut större delen av föräldrapenningen.

Detta leder till att i de familjer där man inte fördelar pengarna jämnare är att man konserverar de könsskillnader som finns ute i samhället också. Dessutom finns en tendens att ha levnadsomkostnader (mat, boende, bilar) som är anpassade antingen efter den rikare partern eller efter en nivå som ligger mitt emellan den rikare och den fattigare partern. Delar man då värdet på varje räkning (till exempel hyran/boendekostnader) 50/50 så lämnar detta färre kronor och ören över för den fattige partnern som i stort sett förmås att leva över sina tillgångar.

Egen inkomst hjälper jämställdhet

Säga vad man vill om arbete och pengaekonomin. Men vi lever i en pengaekonomi, och att ha pengar så att en klarar sig på egen hand är i mångt och mycket nyckeln till självständighet. För att jag, som kvinna, inte ska bli beroende av den man jag lever med, utan kunna lämna honom om jag har behov av det, behöver jag de praktiska förutsättningarna för att kunna göra detta. Därmed arbetar jag 100% och min manlige partner arbetar 80%

Har jag de praktiska förutsättningarna att lämna min partner har jag också de praktiska möjligheterna att frivilligt välja att stanna med min partner. För mig är det min privata feminism att arbeta och tjäna pengar i mitt eget namn. Samtidigt förstår jag att det kan vara en överlevnadsstrategi att tillåta sig att förlita sig på en eller flera livspartners för att få livet att fungera bättre. Tillsammans med min livspartner har jag större inkomster, och möjlighet att dela levnadskostnader. Men jag vill ha möjlighet att ha en grundnivå för mig och mina barn även om något skulle hända med min relation, eller hända med min partner. Grundnivån för mig är hyresrätt, helst med ett rum var, råd med barnomsorg, kollektivtrafik, bredband, telefon, tv-avgift, fackavgift, lite fritidsintressen, kläder samt näringsriktig mat. Samt en buffert till läkarbesök och mediciner.

Att jag arbetar heltid, med en lön som är lägre än min partners heltidslön (han jobbar för stunden 80%) påverkar också min pension positivt. Min partner har många år av heltidsarbete redan inräknade i pensionssystemet, något som inte jag har.

Jag kan jobba heltid för att feminismen har gett oss en föräldraförsäkring samt kämpat för att även män kan vara hemma och ta hand om sina barn. För att feminism kämpade för en utbyggd barnomsorg som kostar oss blotta 1600 kr i månaden och finns inom rimligt avstånd och som har öppet under de tider vi båda är på våra lönearbeten. Arbetarrörelsen fick fram Lagen om Anställningsskydd så att jag har en fast anställning och feminism ordnade både så att jag fick rätt till heltid (en kvinnofråga, då främst kvinnor arbetar deltid) och inte kunde sägas upp i samband med graviditet, förlossning eller föräldraledighet.

Så att arbeta heltid ger mig inte bara en bättre ekonomi i nutiden, utan även i framtiden. Något som kommer att påverka inte bara mig utan hela min familjs ekonomi.

6 timmars arbetsdag - föräldraförsäkringen

OBS heteronormativt inlägg.

Jag stöder idén om 6 timmar arbetsdag som ny standard.

Vi har dock vissa rättigheter redan idag som jag anser att män underutnyttjar. Föräldraförsäkringen ger de av oss som har små barn och har anställning rätt att arbeta 75%. Detta kan tas ut som en 6 timmars arbetsdag. Detta är möjligt fram tills att det yngsta barnet fyllt åtta år eller gått ut första klass på lågstadiet.
Detta kommer att påverka storleken på vår pension, men det finns något som heter barnårsrätt, som minskar den påverkan detta får på pensionen. Tjänstepensionen, som många av oss får, ingår dock inte i den allmänna pensionen och skyddas inte av barnårsrätten. Barnårsrätten är dessutom begränsad till barnets första fyra år samt kan bara användas av en av föräldrarna.

Det vänder jag mig emot, nästan alltid när sådana här åtgärder bara kan nyttjas av en förälder åt gången så brukar det leda till att det främst är mamman som arbetar mindre och tjänar mindre. Nu kanske barnårsrätten skyddar pensionen något, men hon kommer ändå att ha tillgång till mindre pengar i nuet än vad pappan har. De behöver ha en modell för hur ekonomin ska fördelas i nuet oavsett om de är sammanboende eller ej.

En annan sak man kan tänka på och som kan användas för att ge partners med olika inkomster en jämnare pension är att man kan föra över premiepensionspengar från den som tjänar mest till den som tjänar minst. Ofta tjänar ju den som tjänar mest, mest för att den får möjlighet till detta genom att den andre ger service i form av att ta hand om hemmet och barnen.

Rätten att arbeta deltid när man har små barn underutnyttjas av män. Svenska pappor tog 2011 dessutom bara ut 24% av föräldrapenningsdagarna. Det är en siffra som stått och stampat ett tag nu.

År 2011 arbetade 68% av alla sysselsatta kvinnor i åldern 20–64 år heltid och 32 % arbetade deltid. Motsvarande andelar för männen var 90 respektive 10 %. Det här alltså räknat på alla, inte bara på mammor och pappor. Statistiska centralbyrån hade uppgifter men de var uppdelade på barnens åldrar och jag vill ha på alla förvärvsarbetande mammor och pappor.

Jag arbetar 90% och det är för att jag har små barn.
Min partner, som är man, arbetar 80% och det är för att han har små barn.

Så. Hur mycker arbetar du och varför?

Våra försäkringar - en kostnadsöversikt

Med ett plåster på långfingret.

I inlägget har jag delat upp försäkringarnas först per försäkringsbolag och sedan har jag delat upp deras kostnad månadsvis. Det här en referens både för mig och för andra. Mina frågar är egentligen mest; är vi överförsäkrade?

Hos Trygg Hansa
Hemförsäkring Bostadsrätt + Drulle +hemelektronik 298.50 kr
Tryggabarn (BB) 177 kr
TryggaBarn (CC) 177.50 kr
TryggVuxen (Partner) 301 kr
Sjukvårdsförsäkring (Jag) 180 kr

Hos Movestic
Livförsäkring 45 kr (jag)
Olycksfallsförsäkring (jag) 55 kr
Sjukskydd 500 kr utan engångssersättning (jag) 14 kr

Hos Länsförsäkringar via Göteborgs Stad
Olycksfallsförsäkring (båda barnen) 0 kr

Summa 1248 kr i månaden.
(14.976 kr om året)

Det här är en nivå på försäkringsskydd som Konsumentombudsmannen rekommenderar. Priserna för mina personförsäkringar påverkas av mitt medlemskap i fackförbundet DIK. Skulle jag istället gå mer i Kommunal skulle jag betala mer i fackavgift men å andra sidan skulle istället en hemförsäkring och en olycksfallsförsäkring ingå där.

Jag har alltid fått berättat för mig hur viktigt det är att ha en hemförsäkring och nu har vi köpt bostadsrätt. Drulleförsäkringen tänkte jag rätt länge skulle minska min oro för allt som kan gå fel. Dock funderar jag på att säga upp försäkringen som sänker vår självrisk på hemelektronik då jag hoppas att vi ändå ska ha pengar nog att betala den vanliga självrisken. Båda barnen har varit försäkrade sen jag var gravid med dem, det var lite så jag halkade in som just kund hos Trygg Hansa. TryggaBarn har ett rykte om sig att vara "den bästa barnförsäkringen". Dock har vi aldrig använt den, vi försökte när fick en möjlig mjölkproteinallergi-diagnos men det täckte den inte då.
Jag är dock ovillig, i alla fall nu, både att säga upp och att byta sjukvårdsförsäkringen för barnen, just för att de varit skyddade så länge och inga sjukdomar hos dem skulle kunna räknas som att de låg utanför försäkringsperioden. Jag har hört skräckhistorier om barn som blivit sjuka just under glapp i försäkringsperioder. Samtidigt är den mesta normala vården, sjukdomarna och olyckor barn får och råkar ut för inget som orsakar oss några större kostnader. Men oron finns ändå där.
Av oss vuxna är jag den som är mest trolig att söka ersättningar. Två gånger har jag fått ersättning av min sjukvårdsförsäkring hos Trygg Hansa, som jag har tecknat genom mitt fackförbund. En gång har jag dock fått avslag då jag sökt vård på vårdcentralen tidigare (inom två år) innan försäkringen tecknades. De gånger jag fått ersättning för patientavgift och medicin har dock utbetalningen gått fort.
Partner däremot har till och med brutit foten och varit gipsad utan att vare sig ta taxi till ortopedakuten eller ta en dag ledig från jobbet. Använder vi någonsin hans försäkring har nog något riktigt hemskt hänt och jag är den som ringer. Båda har livförsäkringar, vilket kändes viktigt då våra barn fötts och ännu mer nu när vi äger ett boende ihop.

Den sista olycksfallsförsäkringen hos Länsförsäkringar har alla barn som är folkbokförda i Göteborg eller går i skola i Göteborg. Den kostar oss inget och ger ersättning samtidigt som TryggaBarn skulle göra det. Jag har dock ringt Trygg Hansa och vi ska se över om vi ska sänka ersättningsnivåerna på Olycksfallsförsäkringen som ingår i TryggaBarn och därmed sänka premien.

1248 kronor i månaden blir nästan 15.000 om året och jag tror tyvärr det enda vi kan göra åt det är att se till att bli bättre på att använda oss av det försäkringsskydd vi ändå betalar för om och när vi skadar oss, vår egendom eller blir sjuka.

Vad har ni för försäkringar? Tycker ni att de är dyra, tycker ni att vi är överförsäkrade? Vilken försäkring är viktigast för er?

Jag äger inte min tid

Jag läser sporadiskt boken Förbannad är jag ganska ofta - samtal med Berit Ås av Ami Lönnroth. I Kaptel 6 Den osynliga kulturen handlar samtalet om kvinnor och tid. Citat följer:

Det är svårt att planera om du inte äger din egen tid. Bara oberoende personer kan planera och det är ett tecken på frihet när du kan planera din egen framtid. Om du inte äger din egen tid, riskerar du att hamna i vad jag kalla "städa-upp-efteråt-fällan" som gjort neurotiker av så många kvinnor...

Jag håller med. Dels som det tas upp i boken så väljer många kvinnor yrken (de som kan "välja" yrke) som kan utföras och behövs vart som helst i landet. Jag känner ett fåtal kvinnor som både har relationer med män och som valt att följa sin egen yrkesväg. I ett par har det inneburit att båda arbetat på helt olika ställen i världen periodvis och de har spenderat mycket tid isär under sitt äktenskap. I andra fall har det inneburit mycket långdistansförhållande och att mannen tids nog flyttat efter kvinnan till den ort hon arbetar på eller spenderar majoriteten av sin tid. Men dessa fall är få och de har inga barn. I mitt eget fall är det till och med så illa att jag har en magisterexamen inom ett ämne jag inte arbetar inom. Ja, jag trivs i den här staden även om det skulle vara lättare att få jobb inom ämnet om jag flyttade. Ja, jag älskar mitt nuvarande jobb. Ja, mina barn blir allt mer rotade här. Ja, min Partner har erbjudit sig att flytta om det skulle behövas. Men jag tänker att anledningen att vi blev kvar här, är utöver våra hobbies att han har en trygg anställning på sitt jobb. Jag äger inte min egen tid och jag äger inte min framtid. Han är äldre än mig och hans anställning fanns redan och var trygg när jag  kom in i bilden. Jag anpassar mig efter hans jobb, för vi behövde pengarna hans jobb gav. Vi behöver dem än. Vi behöver mina pengar också och det känns skönt att ha ett fast jobb som ger mig det jag behöver. Men jag skulle vilja tjäna mer pengar. Den ojämlika inkomstfördelningen vi har nu kommer att påverka mig resten av livet oavsett hur vi jämkar mellan oss själva. Min livsinkomst påverkas, min pension påverkas. Jag äger inte min tid och det är både min partner och mina barn äger snarare min tid. Men då mina barn påverkas av hur mycket pengar deras föräldrar har, tror jag att detta även kan påverka min barn på ett mindre optimalt vis i framtiden. Förr eller senare behöver jag nog ta tag i det. På något vis.

Till mina kvinnliga läsare: Tänker ni att ni äger er egen tid, både er nutid och er framtid. Kan ni göra "vad ni vill" (man kan aldrig egentligen göra det) eller uppfylla er potential eller måste ni anpassa er till någon anhörig?

Jag tänkte att jag skulle skriva ett inlägg till om hur det är att som jag ständigt oroa sig för att andra ska göra misstag som det sedan kommer att falla på mig att ordna upp "städa-upp-efteråt-fällan" och hur jag försöker jobba på att bry mig mindre eller låta saker vara suboptimerade.

vlog: Glossybox April

Jag pratar om och visar innehållet i den Glossybox jag fick den 26e april. Intresserad av Glossybox? Då har jag en såndär personlig länk som ska ge mig någon sorts fördel om ni använder den: http://www.glossybox.se/referal?CI=MzQxODk=

Husvisning (3)

Min Partner hade sin Dungeons and Dragons (4th ed) spelgrupp hemma hos oss idag, så för att de skulle få lite spelro gick jag, barnen, en vän och hennes son på husvisning. Det var samma mäklare som förra gången jag tittade på hus, och hon kom ihåg oss. Båda de stora barnen tog snällt av sig skorna, men sen sprang de in och började glatt testa alla möbler. Huset var relativt välbevarat, men hade eternitplattor, vilka innehåller asbest, som väggbeklädnad. Det behövde dräneras, och en vattenskada fanns deklarerad sedan tidigare i år. Just nu går jag mest och tittar för att öva och lära mig. Vi får se vad som händer.

Jämställdhet i praktiken: Matvecka.

Det händer att vi tror oss vara mer jämställda än vad vi är. Men i mitt förhållande är jag relativt nöjd. Min Partner är man. Han är också feminist. Annars hade jag inte varit ihop med honom.
Jag gillar att laga mat. Men att laga mat är mycket jobb och tar mycket tid.

• Inspiration: få idéer om vad som ska hamna på menyn. Även näringslära iom att maten ska vara mättande, god och nyttig.
• Planering: Vilka inköp behöver göras?
• Ekonomi: Hur mycket får inköpen uppgå till? Måste vi avstå något?
• Logistik: När ska inköpen göras, vem ska göra dem och hur ska varorna fraktas (bil, ryggsäck, barnvagn, dramaten, cykel)
• Förberedelser: Tillagning, steka och koka i ugn eller på spisen.
• Efterarbete: Disk och städning av arbetsytor och kanske även golv.

Både att göra detta varje dag, och att dela lika på ansvaret gjorde mig mycket trött. För när vi delade ansvaret var jag varje dag osäker på:

• Vem kommer att ta intiativet?
• Vem ska gå och handla?
• Vad vill jag äta? Vad vill han äta? Vad vill barnet äta?
• När ska vi hinna handla?

Så jag projektledde ändå hela planen inuti mitt huvud, samt gav ofta starka rekommendationer som mer var att likna till order. Maten blev ofta försenad och serverades för sent så alla var trötta och på lite dåligt humör. Dessutom är min Partner inte alltid så förtjust i mina egna favoritmaträtter.

Den lösning vi nu har infört är en relativt strikt indelning. Ena veckan lagar och planerar min Partner all mat, och andra veckan gör jag det. Viss hänsyn kan tas till den andres smak, men detta får inte användas som en ursäkt för att återigen belasta (främst mig) med ansvaret att projektleda vad som ska lagas. Den vars matvecka det inte är ska också äta den mat som serveras. Vi har varit ihop i tio år och brukar inte servera varandra mat vi vet att den andre tycker är äcklig.

Jag tycker det är heeeeelt fantastiskt. En HEL vecka, sju dagar på raken, då jag inte behöver göra ett dyft med matlagning (utom att göra mina smoothies och kanske mellanmål)  utan blir serverad god hemlagad mat i tid. Ingen av oss känner den osäkra känslan av att inte veta vems ansvaret är och om den andre klandrar oss för att maten blev sen. Det blir mat. Min Partner utökar dessutom sin repetoar av maträtter då han inte bara ska fylla ut en eller två dagar med olika maträtter, utan sju luncher och sju kvällsmat. 

För mig är den största vinsten att kunna slappna av.

Två vlog-inlägg.

Först en helt vanlig uppdatering om hur det går med min löpning och mina knän.



Sen en specialare! Jag har köpt utrustning!

Arg på Tele 2

För en tid sedan fick vi information från vårt hyresbolag om ett en extern hantverkare behövde tillgång till vår lägenhet för att installera ett bredbandsuttag från Tele 2, vilket skulle möjliggöra upp till 100Mbits uppkoppling, om man nu ville ha det.
Även om man inte vill ha det ville fastighetsägaren ändå att uttagen skulle installeras. Uttagen installerades, snyggt och prydligt, vid ytterdörren. Vi hade inga problem med hantverkaren.
Det finns bredband från ComHem indraget sedan tidigare, men efter usel service från dem har vi valt att istället använda oss av Bredbandsbolaget, med vilka vi är nöjda.

Idag, efter att vi hade ätit, jag ganska nyligen hade kommit upp ur badet och sambon som skulle ner i tvättstugan precis hade återvänt från affären så ringer det på dörren. Klockan är 19:30. Min sambo öppnar dörren och jag backar in i vardagsrummet med ettåringen i famnen.
Utanför står en ung man som uppger sig vara från Tele 2. Han ska kolla någon sorts siffra på det nyinstallerade bredbandsuttaget för någon sorts ominstallation....men det ska han göra "sen". Först frågar han om sambon är den som "står för allt" och då vill han bara "låna dig fem minuter" som han säger till sambon, för att gå igenom vad det är han ska göra. Sambon blir förvirrad. "Kan vi gå in i köket" tycker killen. Dom går ut i köket.
Killen utbrister "oj här har ni nyss ätit" när han inser att det inte går att sitta ner vid köksbordet.
Han frågar då stående sambon vad vi har för hastighet från ComHem idag, för han ska berätta för oss vad en mycket snabbare lina från Tele 2 skulle kosta oss. Jag morrar från hallen att vi inte har ComHem och han inte har att göra med vad vi har för uppkoppling, vi ska inget ha. Han ser besvärad ut.
Killen från Tele 2 börjar läsa upp prisuppgifter i jämförelse med 8 Mbit, min sambo ber honom om att "lämna något skriftligt" killen kommer med en ursäkt om att det "bara är ett visningexempel" eller annan liknande bullshit. Nu är han mycket tydligt en försäljare, jag går in i köket med ettåringen på armen. Tittar argt på honom:

"Vi vill inte ha, vi vill inte ha med Tele 2 att göra, ska du sälja....så kan du gå."
Killen ursäktar sig fort och slinker ut i hallen, ut genom ytterdörren. Jag låser när han går. Han läser aldrig av några siffror, uppenbarligen var inte besöket så viktigt som han försökte få det att låta.

Det där Tele 2, det är dålig stil.
Jag har fått er reklam, min hyresvärd har berättat vad det är ni har installerat i min lägenhet. Kom för helvete inte hit halv åtta på kvällen för att ringa på min dörr. Lura er inte in i min lägenhet under falska förespeglingar.

P.S Om ni vill muta mig så tas iPhone 4 emot. Barnet började ju inte att gråta i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om tele 2, bredbandsbolaget, comhem

Kommande lajv

Foto: Malin Hellmér Karaktär: Dreyka

När man är en vuxen lajvare tänker jag mig att det är en god idé att tidigt bestämma vilka lajv man ska delta i under den kommande säsongen. Här är de lajv och konvent jag planerat in under 2011 än så länge

4-6 Februari 2011 Krighshjärta 4.5: Vinterlajvet

17-20 Februari Knudepunkt (Konvent)

1-3 April Prolog (konvent)

26-30 juli Krigshjärta: Stålets Väg

Tider ej satta: Solnegångs Landsväg och mitt eget könsrollsfantasylajv "...två folk"

Annars går jag runt hemma och är förkyld just idag. Har ätit lite dåligt, men som en ljuspunkt har NewSec levererat vår nya kyl och frys idag, med energiklassning A. Vi får se i vilken utsträckning det kommer att påverka våra elräkningar.

Vänners bostadsjakt, arbetsförmedlingen, a-kassa

Flera olika vänner, med olika behov, letar nya lägenheter och jag pratar mest framgångsrika väg fram till lägenhet. Ringa uthyraren, vad man skriver på sin profil på Boplats Gbg., fördelar med att besöka uthyrarens kontor innan osv. Vad man letar efter, vad man behöver och var lägenheten ska ligga. Relevant för uthyraren är ofta att man har vänner eller släkt i området som man söker i, då det brukar innebära att man stannar en längre tid och uthyraren får en stabil hyresgäst.

Jag glädjer mig åt en framtid med ännu fler som jag känner, på nära håll.

Eftersom jag är sjukskriven medan jag går klart mina antibiotikakurer så har jag för tillfället ingen ersättning. De timmar jag redan var bokad på har jag sjuklön på, men från a-kassan kan jag inte få några pengar under tiden som jag är sjuk. Arbetsförmedlingen avregistrerar arbetsökande när de sjukanmäler sig. För att bli inskriven på nytt behöver jag gå till Arbetsförmedlingen personligen på tisdag och visa upp mig.

A-kassan förresten, de har begärt in komplettering då jag missat att kryssa i en ruta och de behöver ytterligare ett arbetsgivarintyg från min deltidsarbetgivare. Innerst inne misstror jag min rätt att få a-kassa och tror nästan att efter all pappersexcersis kommer jag bara få ett avslag. För att jag tjänat för lite i inkomst. För att jag pluggat, och jobbat och delat min föräldraledighet med barnets pappa.

Ibland känns det som att trygghetsystemen inte finns till för oss som är vana vid att klara oss på mycket lite pengar.

Trygghetsystemen är mer menade för folk som tjänar över en viss gräns.

Tjänar man mindre än den gränsen och klarar sig så är det något fel på en.

Fast jag har inte fått avslag än.

Men den gamla jag hade nog lagt ner hela ansökan till a-kassan ungefär nu, när jag får brev om komplettering och samtidigt inte ens är registrerad på arbetfömedlingen. Men jag ska jobba vidare. Det ska inte falla på mig den här gången.

Vad gäller jobbsökandet har jag använt mig av offentligajobb.se men nu är jag intresserad av ett tjänst som de vill att man söker via vanligt e-mail. Jag måste altså skriva en ny CV, om ingen känner till ett sätt att exportera CV:n man redan skrivit från offentliga jobb. Jag drar mig lite, det är mycket meck och det måste bli helt rätt.

Läs även andra bloggares åsikter om a-kassa, arbetsförmedlingen, akademikernas erkända arbetslöshetskassa, bibliotekarie, hyreslägenheter