En lite guide till kvinnlig nördvänskap

Jag och Susanne Vejdemo på "Thule: Skuggor i snön"

Många så kallade nördhobbys är mansdominerade även om mycket gjorts de senaste åren för att bredda nördbegreppet så att även mer traditionellt kvinnodominerade hobbys ska ses som nördiga. Detta leder till att många kvinnliga nördar "vuxit upp" i en nördhobby omgiven av män med ett fåtal andra kvinnor som de ibland dessutom förhindrats från att skapa egna relationer till och/eller sett som hot och konkurrans.

Som kvinnliga(1) nördar vill jag föreslå att vi behöver aktivt bestämma oss för att ha en grundläggande lojalitet till varandra. Vi behöver göra ett aktivt val att känna igen oss själva i andra kvinnor, att sätta oss in i andra kvinnliga nördars erfarenheter. Vi behöver också träna på att göra detta över tid. Då vi har vuxit upp i en mansdominerat samhälle har många av oss internaliserat att det är vad män tycker om oss och andra som har ett högre värde.

• Vi kan både rekrytera andra kvinnor in i våra hobbys genom att visa och berätta för de som är intresserade och se till att när det kommer nya kvinnor till våra kretsar, gå fram och presentera oss och visa ett intresse för dem som personer.
• Vi måste stoppa oss själva när vi märker att vi ser andra kvinnor som hot eller konkurrenter. Konkurrenter om vad? Vilka begränsade resurser är det vi tror att de kan ta ifrån oss som inte andra nördar kan ta ifrån oss. Försök att utvärdera situationen och se om ni kan bli vänner istället.
• Vi måste se upp så att vi inte dömer kvinnliga nördar hårdare än vad vi dömer andra människor.
• Vi måste se till att inte ha högre ideal för nördkvinnor att leva upp till än vad vi har för andra nördar.
• Vi ska inte kräva mer av en vänskap med en kvinna än vad vi kräver av våra vänskaper med män.
• Vi ska inte förvänta oss att kvinnliga nördar ska vara bättre på att utföra emotionellt arbete (2).
• Vi ska inte bedöma eller kritisera andra kvinnors utseende, kroppar eller klädstilar.
• Om en kvinna kommer in som partner till någon vi redan känner och den relationen sedan tar slut är det lättare för henne att fortsätta i hobbyn om vi inte behandlat henne som person X partner utan bekantat oss med henne. Om hon slutar komma till evenemang kan det vara schyst att höra av sig och visa att hon fortfarande är välkommen och att hennes hobbyutövande inte behöver hänga ihop med hennes relationsstatus.
• Det finns även nördhobbys där det görs intiativ med separatistiska träffar, antingen bara för kvinnor eller för kvinnor och ickebinära (3). Dessa träffar är jättebra tillfällen att möta andra, bygga relationer och lyssna på varandra utan att män kommer "i vägen".
• Försök se till att bereda plats och talutrymme även för nykomlingar och andra kvinnor så att inte samma personer som brukar ta upp mycket av taltiden (oftast samma män/pojkar) dominerar.
• Jag vill också slå ett slag för att inte förutsätta könet, alla transfeminina kan behöva din grundläggande lojalitet oavsett om deras könsidentitet är kvinnlig eller ej.
• Förutsätt inte heterosexualitet. Försök inte genast sammanföra singeltjejer med singelkillar i hobbyn. Dels är inte ett hot mot dig eller din eventuella relation med en man för att hon är singel, det är en sak mellan dig och din eventuella partner. Dessutom, om du är kvinna kanske hon är intresserad av dig? #thelesbianagenda

Vi ska dessutom inte låta vad männen i vår omgivnings säger om andra kvinnor påverka vår egen syn på de nördkvinnorna. Istället ska skapa oss vår egen uppfattning om dem. Vi ska anstränga oss för att bygga våra egna relationer som inte går via män.

(1) Transkvinnor är kvinnor.

(2) http://www.arsinoe.se/jamstalldhetsarbete-i-relationer/

(3) Ickebinär: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. (http://www.transformering.se/vad-ar-trans/ordlista)

Lajvarrangörer och sociala media

Flera lajvarrangörer uttrycker frustration över vad som sägs online om deras lajv, eller i andra fall att det tar mycket tid att arrangera lajv och samtidigt ha koll på sociala media.

I det här blogginlägget benar jag ut några frågor som en lajvarrangör kan behöva ta ställning till när det kommer till Facebook, twitter och Instagram. Sociala media där deltagare relativt lätt kan nå både arrangörerna (i alla fall om dessa är aktiva på plattformarna) och andra presumtiva deltagare. Nästa blogginlägg kommer handla om kritik och feedback och skillnaden där emellan på ett mer allmänt vis på ett sätt som påverkar hur man hantera sociala media som arrangör. Där kommer vi även prata mer om energi och sociala och emotionella behov.

Frågor att ställa till sig själv som lajvarrangör, eller till arrangörsgruppen man är del av.

• Vill vi ha en närvaro i sociala media?
• Vill vi lova våra deltagare att vi kommer att ha en närvaro i sociala media?
• På vilken nivå vill vi använda oss av sociala media och hur mycket energi är vi villiga att lägga ner på sociala media?
• När ni bestämt vår nivå av engagemang, tidsåtgång och energiåtgång kan ni bestämma var ni lägger mest fokus. För många lajv är det Facebook, men det finns roliga sätt att använda andra sociala media.
• Vem av oss ska bevaka social media åt projektet? Ska vi vara flera som bevakar social media?
• Finns det tider på dygnet ingen av oss i projektgruppen ska använda oss av social media å projektets vägnar.
• På Twitter, Facebook och Instagram kan man både ha speciella hashtags för lajvet, varav några kan vara "officiella" för att samla både sådant ni och deltagare skriver eller gör inför lajvet och man kan också ha ett konto helt dedikerat åt lajvet, lajvkampanjen eller projekt.
• Om det finns dedikerade konton, ska då främst dessa användas för att interagera med deltagare? Dvs om en projekmedlem skriver under sin privata användare är det deras privata åsikter medan det officiella kontot är mer "uppstyrt"?
• Har alla i projektgruppen tillgång till eventuella dedikerade konton, eller bara den som är ansvarig för social media?
• Vilken typ av frågor svarar man på i öppna forum (mitt råd är allt som kan beröra mer än den som ställer frågan, det kan spara dubbeljobb) och vilka slussar man vidare till privatare kanaler så som arrangörsmail.

Några allmänna tips om lajv och sociala media.

• Utnyttja gärna möjligheten att använda en deltagares fråga för att informera många. Hjälper dock frågan till att belysa en informationsbrist ni inte tänkt på, lyft gärna svaret även till mer lättillgängliga kanaler än undertrådar på sociala media.
• Om det inte framgår tydligt vem som svarat på sociala media, underteckna. "Tack för den fina fan-arten! Vi blev jätteglada! /Karin"
• Bekräfta att du/ni sett frågan och berätta vad ni skulle vilja hände nu. "Tack för din fråga, jag ska diskutera detta med arrangörsgruppen och återkommer här. /Karin" eller för enklare frågor: "Hej! Incheckningen börjar officiellt 9:00 men man kan göra separata överenskommelser med Linda, det viktiga är att du blir incheckad av brandskyddskäl, vi ses på torsdag! /Karin. "Vi i arrangörsgruppen har en hemlig plan, men om du mailar oss på witchesofastadfarm@gmail.com så kanske vi kan ge dig några spoilers."
• Använd ett språk som majoriteten av dina deltagare förstår, nu menar jag att man inte ska använda onödigt krångliga ord. Använder du ord som är specifika för lajv, för just det här lajvet eller som är väldigt akademiska brukar det uppskattas att man skriver vad det betyder med dagligt tal.
• Även om sociala media ofta känns väldigt omedelbart till sin form är det helt ok att vänta med att ge ett mer uttömligt svar. Ibland kan man dessutom behöva ställa lite följdfrågor innan man listar ut exakt vad det är som diskuteras.
• Alla trådar på de sociala arenor lajvet ställer upp med är inte sådana att de behöver bemötas.
• Leta inte upp jobbiga grejer som sägs om lajvet i kanaler som inte är direkt associerade med lajvet. När folk tänkt färdigt runt vad som stör dem eller fattas dem kommer de komma till er som arrangörer (om deltagarna har förtroende för er.)
• Lägg ner tankeverksamhet på hur man kan odla den önskade deltagarkulturen på sociala media. Det är en sak att önska hur man tycker att folk "borde" bete sig och hur man kan bygga på ett sådant sätt att man kan hantera många olika sätt att bete sig.
  
  Det kommer som sagt mer i nästa inlägg.

Witchy photoshoot.

I'm the producer and photographer for the following pictures which I share alike with the models. It was freezing temperatures but all the models were very brave and resilient. This is a body positive photo shoot and no after work was made to change the way any of these women looked, only to darken pictures.

Reading the bones and runes.

Feeling the connection of the coven.

The witches seeing the sun of for the long night.

Worshipping Freya.

Worshipping Freya

Seeing the sun off.

The sun has set.

To spite the long winter a flame is started.

Ritualistic fire play.

These witches end the ritual by coming together before they extinguish the flame and accept winter. They call the corners and go back to their business.

.

Ordförslag: Kvinnofierad/Kvinnifierad

Jag gillar inte att definiera grupper jag driver eller sammanhang jag planerar efter vilka som inte är inbjudna eller ingår. Jag föredrar att definera vilka som ska ingå i gruppen eller vilka som ingår i mitt huvudområde.

Jag anser även att om självidentifiering är viktig för självbilder för individen och för att ge kraft till delar av rättighetskamperna i vårt individfokuserade samhälle så finns det tillfällen då jag vill tala om samhällsgrupper.

Termen rasifierad har funnit ett tag, längre i den akademiska världen och kortare i allmänt tal om människor som av sitt samhälle behandlas utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Rasifiering tar inte hänsyn till vad individen själv identifierar sig som.

Jag föreslår härmed att jag i alla fall själv ska kunna tala om och skriva om de som blir kvinnifierade/kvinnofierade. En googlesökning på båda stavningarna gav ett begränsat resultat men föreslog i alla fall att ordet kan användas på följande sätt. Det är ett brett begrepp, men inte så brett att det blir meningslöst.

Kvinnofierad är de som av omgivningen inordnas på kvinnans plats i könsmaktsordningen, oavsett om de själva identifierar sig som kvinnor eller som något annan könsidentitet. En transman har oftast erfarenheter av kvinnofiering även om han skulle sluta bli kvinnifierad av omgivningen.

Exempel:

• Ciskvinnor
• Transkvinnor
• Transmän som av omgivningen läses som feminina.
• Cismän som har ett androgynt uttryck som läses som feminint av omgivningen.
• Ickebinära som av omgivningen läses som feminina.
• Transvestiter när de använde ett kvinnligt könsuttryck.
• Personer som är intergender och läses som kvinnor oavsett deras självidentifikation.
  
  

  

  Jag och Setsuna. Vi blir båda kvinnofierade/kvinnifierade av omgivningen.

Origins of my ethics: The X-men

I was severely bullied as a child.
But I also read a lot of X-men comics as a child.
And I've identified as a feminist since before I even remember. I cannot remember a time when I was not a feminist. And for most of this time I have shared hobbies and interests with communities which were mostly gendered male, or at least male dominated due to the perceived gender of the leaders.

Due to the severe bullying I was subjected to, I had to find ways to survive mentally and as I've discovered as I've become more mature I have to an extent become used to the fact that there is a lot of people out there who know who I am and doesn't like me. They don't like my personality, they don't like my opinion when expressed and they don't like what I do in my feminist work.
I simply can't take their unliking into account when making decisions.

Part of this is the tale of the rhinoceros child. A saying I read as a young girl:
"The rhinoceros child gets shoved wheter it walks or wheter it stands still. So in the end, the rhinoceros child does whatever it will." ["Noshörningsungen knuffar får, vare sig den går, eller stilla står. Så till slut gör noshörningsungen precis som den vill."]

The other part of this is The X-men. The X-men often featured a tag line formulated along the lines of "Protecting a world that hates and fears them" or that they were mutants protecting a world that hates and fears them. And that kind of stuck with me. The moral of X-men as I saw it was that even if you were an outcast, not because of what you had done, but simply because of who you were, you could still choose to do good for the world. That you were never alone, but that if you just looked around you would find people in the same situation as yourself and you could band together.
But the members of the different mutant groups in the Marvel world also fought each other. Sometimes due to mistakes or tempers running hot, but also because of conflicting ideals. Different ethics, or common ethics but different priorities. So what have I learned?

• I don't have to subject my ethics to popular opinion.
• Helping others can help yourself.
• Helping yourself can help others, people like you and those dependant on you.
• It's worth helping and protecting even people who hate and fear you.
• I must recognize the power I have even when I feel I am weak.
• To keep my goals in mind.
• It's ok to have feelings.
• Bad things happen to good, ethical people as well.
• I can't depend on getting excuses from the people who hurt me, looking for it gives them more power that they deserve.
• I should do good things because my ethics tell me, not because I want recognition or thanks for it.
• It's ok to join forces if progress can be made.
• You don't have to like someone to be able to work together with them.
• Forget the haters, somebody loves you. (Nah Miley Cyrus taught me that one).
• When I become visible, a lot more people shows me their love that the people who shows me their hate. (Its true, I got a hell of a lot more fan/love mail than I get threats)

Tryggare lajv för unga deltagare - relationer mellan yngre och äldre lajvare.

This post is translated to English here

Bakgrund:
Under en längre tid, jag har egentligen svårt att säga exakt när det började, har det blivit så att jag är en av de som andra lajvare i sverige kommer till och berättar om sexuella övergrepp de blivit utsatta för i samband med lajv, lajvförberedelser och så vidare. Tidigare under 2014 förde jag upp frågan på dagordningen i en grupp jag var med och startade på Facebook, som är inriktad mot kvinnliga lajvare.
Det ledde i sin tur till artikeln på Spelkult: Ett dån av vittnesmål

En trygg sovplats

I just det här inlägget tänkte jag rikta in mig på en vanlig förekommande situation som kan leda till övergrepp. Stora ålderskillnader. Det jag skriver här gäller i många situationer, inte bara på lajv, men det är många som läser bloggen som tycker om när jag relaterar mer konkret till lajv och att det gör det lättare för dem att få syn på problemen och åtgärda dem. Inlägget berör personerna som sig själva och alltså inte de karaktärer de spelar och det berör vad som händer med deras fysiska kroppar oavsett vilka roller de spelar. Inlägget handlar alltså inte om när två vuxna och mogna personer spelar roller som har en relation där rollerna har en stor ålderskillnad.
Med relationer menar jag är sexuella relationer av både engångsnatur och längre förhållanden.


Det här inlägget bygger dessutom väldigt mycket på min egen etik, som har mer av en konsekvensanalys (konsekvensetik) och bryr sig mindre om vad folk tänkte och kände runt sina egna handlingar (sinnelagsetik). Dessutom är jag ganska gruppcentrerad och funderar på kring vad som är bra för gruppen. Här tänker jag att det som är bra för gruppen är att förhindra sexuella övergrepp inom gruppen och att jag för att uppnå det målet är villig att offra möjligheter för unga personer som vill ha samtyckande sex med många år äldre personer.

Nu vet jag att det finns flera som föredrar att man håller sådana här texter könsneutrala, men då jag  har viss insyn i flertalet fall i lajvsverige och min publik brukar föredra när jag är konkret så kan jag säga att det är en massiv övervikt där en man är den äldre personen och den yngre personen är kvinna eller någon som är ickebinär med ett feminint uttryck.

Jag är ok. Jag lajvar bara.

Om vi nu ser till lagen så är det så i Sverige att vi har en åldergräns för att kunna ge samtycke till sex som går vid 15 år fyllda. Men det finns sak till, som många inte tänker på, nämligen att om personen står under den andra partens fostran eller ett liknande förhållande råder, gäller den högre gränsen 18 år. Min etik säger mig också att även om vi inte ska göra sådant som bryter mot lagstiftningen i dessa frågor så är det en minminivå. Vi kan och bör ställa högre krav på oss själva inom sexualetiken för att inte själva begå övergrepp och sedan bortförklara det.

Som så många andra saker handlar det om makt och om inflytande. En vän föreslog en grundprincip om att ska en sexuell relation uppstå mellan två personer som har olika mycket makt och inflytande så är det alltid personen med minst handlingsutrymme som får vara den drivande. Dock är det många som har svårt att inse att de har mer makt än en annan person i en relation och andra människor bryr sig inte. En del bryr sig inte för de har höga krav ställda på vad som kan anses vara tvång, kanske ser de bara direkt fasthållning som tvång. Andra bryr sig inte för att de rakt ut inte bryr sig. Om de vill göra något, så kommer de att göra det och så får andra hantera konsekvenserna av deras handlande.

Alkohol
Något som arrangör, funktionär eller medlajvare som kan vara värt att hålla utkik efter är hur det går till med alkohol på lajvet. Alkohol kan förekomma även på lajv där det är uttalat förbjudet. Alkohol kan dessutom vara lättare att gömma än i andra sammanhang. Det hälls upp i andra kärl, och det är lätt att hävda att någon under 18 bara spelar alkholberusad.

Håll utkik om det är någon som ser ut att vara under 18 som verkar påverkad av alkohol. Håll även utkik efter om någon som du misstänker har alkohol ger dryck till någon du tror är under 18. Moralisk kan ni tycka att jag är nu, det får ni tycka. Men jag vet att det händer att folk som vill ha sex med någon som är mycket yngre än dem bjuder dem på alkohol. Dels sänker alkoholen ens försvar och den som är ovan att dricka kan snart bli mer påverkad än de har tänkt. Dessutom, en person som är under 18 som blir bjuden på alkohol blir ofta tacksamma. Den som har tillgång till alkohol får en sorts tacksamhetsbaserad makt över den som är under 18 och som inte har egen tillgång.

Arrangörer: Tänk över era alkoholregler. Formulera dem noga, informera om dem på ett sådant sätt att så många som möjligt känner till dem. Plocka med den som är under 18 som misstänks vara berusad. Du kanske vill vara snäll och inte sätta "dit" dem men de är ditt ansvar nu.

Funktionärer: Sätt dig in evenemangets alkoholregler. Underlätta för andra att följa dem. Var inte blyg för att se till att prata off lite med den som är berusad på ett sätt som oroar dig.

Medlajvare: Du känner din egen grupp bäst. Ingrip om någon bjuder folk under 18 på alkohol eller om du misstänker det. Säg till off om något inte känns ok. Disskutera vilka regler ni ska ha i er grupp/i ert läger.

Inlajvrelationer
Jag tror att det mesta går att lajva, det beror på lajvet. Men vissa historier jag har fått mig till livs har visat att även om många lajvare har blivit ihop i underbara relationer för att de träffades på ett lajv första gången så händer det också att övergrepp begås dolda under den tunna slöjan av att det "bara är lajv". Om man välja att spela en relation med en lajvare som är många år yngre än en själv så kan man ta en titt på hur åldrarna hos er spelare ser ut. Är den yngre av er under 18? Under 15? Har den yngre personen gått ut gymnasiet? Lever den självständigt från sina föräldrar. Jag tänker att det handlar mycket om mogenhet och förmåga att själv ta hand om sig, och att ha praktiskt möjlighet att dra sig ur om det känns obehagligt. Den här mogenhetsbedömningen menar jag inte ska göras _nedåt_. 30 åringar bör inte spela intima relationer med 17 åriga spelare för att "hon är så himla mogen". Då kan hon spela den relationen med någon som inte är 30+ off.

Arrangörer: Även på lajv där ni inte står för intrigerna, be gärna deltagarna att skicka in något om hur deras relationer med andra på lajvet ser ut. Om du sedan ser att det här förekommer förberett, kan du ju ta ett samtal med de inblandade lajvarna och skapa din egen uppfattning.

Funktionärer: Våga prata off helt snabbt och litet om du ser något som inte ser ok ut, men som du är osäker om det bara är bra lajvande. Lyssna på din magkänsla. Ibland kan ett snabbt "är du ok" i dasskön öppna en väg ut för någon som sitter fast i en intrig som börjat kännas jobbig på riktigt.

Medlajvare: återigen känner du din grupp bäst. Om någon i gruppen förbereder eller inleder en inlajvrelation med någon där den ena parten är mycket yngre och under 18, kolla gärna av hur de har tänkt och bilda din egen uppfattning.

Beroendeställning
Det finns så många olika beroendeställningar, men här är några som berör yngre lajvare samt även nykomlingar i hobbyn.

• Beroende av någon annan för att kunna ta sig hem efter lajvet samt annan transport.
• Beroende av någon annan för att ha någonstans att sova på lajvet eller innan och efter.
• Någon annan vet en hemlighet om en, som de skulle kunna sprida om man inte gör dem nöjda. Alternativt rädslan för att de ska tala illa om en inför andra lajvare.
• De är ens enda väg in till en social grupp, till exempel gruppen man blivit lovad att åka med, den coola gruppen lajvare, ett speciellt rollkoncept.
• De har lånat all sin utrustning från en snäll äldre lajvare och om de måste lämna tillbaka den kan de inte lajva. Det är en tacksamhetskuld. 

Arrangörer: Se gärna till att det finns en säker, torr extra sovplats att användas om det är någon vars ursprungliga sovplats inte fungerade. Gå gärna ut med samåkningslistor, till exempel thulekampanjen gör ofta detta, eller erbjud människor mot en ersättning att hämta och lämna vid kollektivtrafik. Ungdomar är ofta mer beroende av kollektivtrafik. Om ni ska ha workshops innan lajvet, se gärna till att ha punkter där man minglar och lär träffa många andra som ska vara på lajvet. Olika sätt att sköta deltagarkontakt kan också ha påverka hierarkier. Har du som arrangör ett system där arrangemanget har en kontakt med varje deltagare försvinner en del av den makt som en grupporganisatör annars kan sitta på.

Funktionärer: Om du hittar någon ung person som verkar kommit bort från sitt läger, respektive verkar nere och ledsen. Var gärna lite medmänsklig och kolla hur det är fatt. Kolla om de vill tillbaka direkt eller hellre följer med och värmer sig med en kopp te först. Ha inte sex med dem (I can't belive I have to write this).

Medlajvare: Om någon är "ny" i din grupp, eller mest verkar hänga med som bihang till "handendär". Presentera dig. Presentera runt dem. Kör lite "lära känna"-övningar kvällen innan lajvet. Du måste inte gilla alla, men du kan inte heller låta någon som ändå är med i din grupp bara känna bara en person i gruppen. Speciellt inte om de är unga och "handendär" som tagit med dem ger dig dåliga vibbar.



Avslutningsvis: Våga lägg er i! Har ni fler förslag? Kontakta mig för all del, eller posta i Vi som Lajvar eller anna grupp. Sprid dem och våga prata om det här.

Entusiastiskt samtycke och sexuell etik? En guide för lajvare.

Entusiastiskt samtycke och samtyckeslagstiftning är ord som du kan ha stött på de senaste åren. Vissa av er kan ha undrat lite vad det innebär. Jag har även fått förfrågningar om att vara konkret när det kommer till vad som är entusiastiskt samtycke och hur ett sådant samtycke kan se ut. Jag hoppas att frågorna kommer för att människor, män, kvinnor och andra känner att de antingen undrat om de kan ha misslyckats med att få entusiastiskt samtycke tidigare i sina liv samt undrar hur de kan göra bättre i från sig i framtiden.

Brasklapp:
Jag är inte sexualundervisare.
Jag representerar inte alla kvinnor.
Jag är inte en perfekt människa som aldrig gått över någons sexuella gränser. Det kan ha hänt, dock har jag inget minne av att någon tagit upp det med mig. Men sådant är svårt för män att ta upp med tanke på den mansroll vi har idag.
Använd inte denna text för att rationalisera och rättfärdiga handlingar som är tveksamma bara för att jag varit väldigt konkret i mina råd och pekat mot att handlingarna är ok inom under vissa omständigheter. Om du gör det, så kommer jag att hitta dig, och det kommer att bli konsekvenser för det.

Sex och sexualitet kan vara positiva delar av våra liv, men de kan också leda till stort lidande fysiskt och psykiskt. Detta skriver jag som sexnegativ feminist (eller sexkritisk, vad man nu kallar det). Jag är alltså inte sexpositiv feminist, men jag är inte i motstånd mot de sexpositiva utan arbetar i samklang med dem för att nå en värld där sex inte skadar dina medmänniskor. Jag är dock pre-utopiker och erkänner villigt och med öppna ögon att sex med andra kan skada oss, skada våra kroppar, skada vår ekonomi och skada oss socialt och psykiskt. Sex har en massa positiva sidor och positiv intimitet är en fantastisk sak.

Så. Nu rör vi oss vidare till lajv. Mycket av det jag skriver kommer att vara influerat av det sociala livet runt fantasylajv men inte enbart. Jag kommer vara konkret och därmed kommer generaliseringen få stå tillbaka. Det jag skriver utgår från ett preutopiskt perspektiv på makt.

• Även om jag vill att män och kvinnor ska ha lika mycket makt så har de inte det idag. 
• Även om jag vill att cis och transpersoner ska ha lika mycket makt så har de inte det idag.
• Även om jag vill att yngre och äldre ska ha lika mycket makt så har de inte det idag.
• Även om jag vill att de som är etablerade i en social grupp ska ha lika mycket makt som en nykomling som har de inte det.
• 
  

Innan lajvet
Så. Du är en social och/eller sexuell varelse som ska på lajv. Jag tror att en del kallar det för könsvarelse. 

Det finns lajv som berättar innan lajvet om det är ok att ha off-sex under evenemanget eller om arrangörerna avråder från detta. De flesta arrangörer skriver dock ingenting om detta på lajvet. Utan det är en outtalad social spelregel som alla antas känna till ändå. Det gör dom inte. Om du undrar så är det konkreta rådet att fråga flera olika personer som ska åka på lajvet och gärna minst en arrangör, funktionär som du känner dig bekväm att ställa sexuella frågor till. Respektera om personen du frågat inte vill prata sexuell etik med dig. Det är väldigt obekvämt för många. Tänk på vilka du frågar! Är de yngre än dig? Är de nyare än dig till kretsen? Vilka kön identifierar ni er med? Kan frågan i sig vara obehaglig?

Vissa lajv har fysiska förträffar innan lajvet, det kan vara fikaträffar eller att man ses på en lokal för att göra något som kallas för workshops. Det händer att folk som inte anser att man ska ragga på själva lajvet raggar här, då detta inte riktigt räknas till lajvet. Är du osäker, fråga berörda människor. Ibland leder workshops till att folk ska sova över, antingen i lokalen eller hemma hos varandra enligt någon sorts överenskommelse. Bara för att du blir tilldelad en sovplats i närheten av person som du attraheras av innebär det inte att det är en invit att känna på den personens kropp. Inte heller om du bjuds in att sova i samma säng/soffa/luftmadrass. Majoriteten av människor är dessutom obekväma med att ha sex med någon annan när andra människor än deras sexpartner/sexpartners är i rummet och även om du skulle träffa någon som vill ha sex i sovsalen så är det inte respektfullt mot andra som sover i den sovsalen. Så gör det inte.

Under lajvetFörst kanske jag ska berätta att många lajvare ser det som lite fult att ragga på lajv. Man kan se det så här:

• Individer som tycker att det är fel att ragga på lajv och inte själva gör det.
• Individer som tycker det är fel att ragga på lajv och ändå själva gör det.
• Individer som tycker att det är tillåtet att ragga på lajv och själva gör det.
• Individer som tycket det är tillåtet att ragga på lajv men inte själva gör det.

Tänk såhär kring raggande på lajv. Analysera din egen position både in och off. Har du mer makt och inflytande än personen du vill ragga på? Det här gäller även om du bara tänker att din karaktär ska ragga helt inlajv på en annan persons karaktär. Du måste ge den andre personen möjlighet att backa ur om det inte är ett spel de önskar. Spel på sex och romantik kan vara hemskt roligt, men det är många individer, främst kvinnor, som har väldigt dåliga erfarenheter av just sådant spel som övertolkats av deras manlige motspelare och lett till konsekvenser som kvinnan fått hantera. Tänk på att kvinnor och ickebinära ofta får ta ett större socialt ansvar både för sitt eget och mäns beteende och får jobbet att agera socialt smörjmedel när det egentligen är en väldigt jobbig situation för dem.

Om det nu skulle bli så att du känner dig väldigt säker på att det är du som offperson som lyckats ragga upp någon annan som offperson, tänk på vad jag skrivit ovan om att inte ha sex i utrymmen där det finns andra människor som inte gått med på att vara där när ni har sex. Om du tror att du lyckats ragga upp någon som offperson, gå gärna till ett offområde om ett sådant finns på området, eller gå off någonstans lite avsides och lär känna varandra lite bättre. Ibland är båda kåta på varandra, tycke finns, men det är socialt inte strategiskt att ligga med varandra på grund av existerande monogama förhållanden eller på grund av skeva maktförhållanden så som stor åldersskillnad, arrangör/deltagare, hög status/oetablerad/isolerad.
Om jag ska ge en konkret regel, om ni är på ett lajv där det finns tillgång till alkohol, så är det bäst om båda parterna är nyktra om de vill gå längre än ett hångel med kläderna på. Men det är min åsikt.

Efter lajvet

Som jag skrev ovan så är det fler som anser att det är ok att ragga så länge man inte är aktivt inlajv längre. Det har dock blivit vanligare att det förekommer efterfester med alkohol efter lajv. Man är ibland extra känslomässigt sårbar efter ett lajv, lever med så kallat bleed som påverkar ens känslor som kan få en att fatta beslut man inte annars skulle göra. Även här är inte det faktum att man hamnar i samma bädd eller i bäddar brevid varandra detsamma som entusiatiskt samtycke. Lite alkohol kan vara ett socialt smörjmedel, men mycket alkohol är inte en bra kombination med sexuella aktiviteter. Ta med kondomer om du tror att du kanske kommer att ha den typ av sex där sådana behövs. Fundera på maktförhållandet mellan dig och den du fattar tycke för. 

Generellt om Entusiastiskt samtycke

Entusiastiskt samtycke kan både handla om att med ord uttrycka vad man vill göra med den andre, börja gärna med enkla saker, typ "får jag lägga armen om dig?" men det kan också handla om att fysiskt svara upp på vad den andre människan gör. Du nuddar vid någons hand, de nuddar din hand tillbaka. Du ler mot dem, de ler tillbaka. Ta det långsamt och kolla signaler varje steg av vägen. Detta gäller även om du ska ligga med någon du legat med förut, om ni inte har en väldigt uttalad annorlunda överenskommelse.

Kolla dessutom av, helst muntligt om den andre personen är ok att gå vidare. "Off: vill du att jag kysser dig på riktigt?" Var extra extra noga innan ni har oralsex, vaginal penetration, analsex. Tänk också en extra gång innan ni har barnalstrande sex. Använd kondom om en penis ska penetrera en kroppsöppning.

Generellt om sex

Sex blir nästan alltid bättre, speciellt för de med vagina och klitoris om det får ta tid. Förspel, och att långsamt trappa upp från mer oskyldig beröring av neutralare områden av kroppen, eller helt enkelt visande av icke sexuellt laddat intresse gör att den du vill vara intim med kommer att vara mer avslappnat och mer stegvis blir tänd på att vara intim med dig. Jag blir förvånad över hur dåliga många män är på hela förförelseprocessen och samtidigt tror att de är bra på sex när de ser sex som just bara det som innefattar könsorganen?
Det som en sexpartner gillar är dessutom bara delvis överförbart till nästa person av samma kön eller könsdelar som man vill ligga med. Man lär sig individspecifika preferenser från varje person man är intim med. Var öppen för det.

Sen vill jag slutligen säga en sak till alla de som varit i sexuellt obekväma situationer och klandrar sig själva för att de inte sa ordet "nej".
Frånvaron av ett nej betyder inte ett ja.

Ja betyder ja.
Entusiastiskt samtycke innebär ett aktivt deltagande från båda (eller flera) parter.

Tack för mig.
Använd kondom.

Var ligger du inkomstmässigt?

SVT Pejl har gjort en visualisering baserad på vad människor i sverige inkomsttaxerar.
Du kan mata in vad du tjänar och jämföra dig med alla, med de som inkomstdeklarerar under samma kön som du och/eller med de i samma ålder som dig själv.

Grafiken fick mig att må bättre. Jag ligger stadigt i mitten av vad kvinnor i min ålder tjänar. Vilket fortfarande är dåligt för oss kvinnor i min ålder, men jag tjänar i alla fall inte onormalt dåligt trots mitt låglöneryrke för kommunen.

http://pejl.svt.se/visualisering/inkomster/var-ar-du/

Wonderkarin pratar lajv : Jag kommer att tro dig.

Trigger varning för beskrivning av sexuella övergrepp.
Ljudfil.

https://soundcloud.com/wonderkarin/wonderkarinn-pratar-lajv-jag

Inspirerad av Larp women unite

Sexuell etik och moral - medkänsla och skademinimering

Varning för ett inlägg om sex och sexuell praktik, även om det inte är kroppsligt inriktat. Föräldragenerationen och kollegor kanske inte behöver läsa.

Sexuell etik kan sägas vara de regler man sätter upp för sig själv om hur man vill göra sex och hur andra bör göra sex för att det ska gå i linje med vad man anser vara ett gott beteende. Sexuell moral/sexualmoral är sedan en individs förmåga att hålla sig till de etiska regler de själva eller deras omgivning satt upp för deras sexuella relationer.

Jag har en kollega som är mycket mer bevandrad i sexuell etik än vad jag är, och ibland kan hon sticka till mig en och annan intressant artikel. Dessutom har jag i skolan fått göra ett arbete om buddism och kom därmed i kontakt med olika etiska regler för sexualitet inom en modern buddism. Även Arsinoes blogg kommer in som en influens i de tankar som nu skramlar runt i mitt huvud.

Vad anser jag själv är god tillämpad sexuell etik?
Som jag har skrivit innan är jag pre-utopisk feminist och ser ett stort värde i att se skillnaden mellan en sexuell etik som skulle fungera i min utopiska önskade värld och en sexuell etik som faktiskt fungerar i den värld som jag faktiskt lever i idag.

En av de fem levnadsreglerna inom buddhism påbjuder att man inte ska "missbruka sexualiteten". Huvudregeln är att inte ägna sig åt sexualitet på ett sätt som skadar andra, eller en själv. Men utöver det föreslås det också att det kan skada sexualiteten att "ofta" ha sexuella möten utan kärlek eller med flera olika partners.

En skribent skriver såhär:

"Den tredje disciplinen säger att man inte ska vänsterprassla och inte ha sex med någon som har ett förhållande med någon annan. Såvida detta inte är överenskommet mellan de olika parterna då det inte skadar någon. Pedofili (sex med barn) är självklart också förbjudet och så också våldtäkt. Däremot är polygami (månggifte) tillåtet om alla är med på det. Homosexualitet är också tillåtet. Men om man frågar en buddhist om det är ”naturligt” så kan man få olika svar. Någonting behöver inte vara ”naturligt” bara för att det är etiskt korrekt."

Just detta sätt att formulera det på kan jag i stort hålla med om. Överenskommelser gjorda mellan vuxna människor som inte på något otillbörligt sätt pressat varandra. Samtidigt kan det i vårt samhälle som det ser ut nu vara suboptimalt för en kvinna i en heterosexuell relation att ha vissa former av sexuella överenskommelser med sin partner. Vilka dessa är beror på hur resurserna är fördelade mellan henne och mannen hon har en relation med samt hur maktförhållandena ser ut.

Men just konceptet att både agera med omtanke för sina sexpartners och att inte göra någon skada. Hur långt går det etiska ansvaret. Själv är jag inte en anhängare av sinnelagsetiken, som sätter ett högt värde på vad den agerande hade för intentioner med sitt handlande, utan är mer en anhängare till konsekvensetiken, som sätter vad handlingens konsekvenser blev, högre.

Problemet med konsekvensetiken är att det ibland är svårt att veta hur långt ner i handlingskedjan man kan ta ansvar för vad ens handlingar orsakat.

Därav kommer vi till mitt huvuddilemma: Om en person som av egna anledningar inte söker ett långsiktigt romantiskt förhållande, ska den då även avstå sexuella handlingar? Jag har i min ungdom ofta mött människor som upplevt romantiska känslor efter sexuella möten även om de inblandade parterna innan varit överens om att det inte "kunde bli något mer."
Hur bör man då agera?
Jag tänker att ett vanligt sätt är att efter att ha fått det sexuella möte en eftersökt, ytterligare förstärka dess tillfälliga natur genom att på någon nivå agera kall och avståndstagande, fysisk och/eller psykiskt mot den andre/a parten.

Men åsamkar inte detta skada? Att inte blir medmänskligt och varmt bemött efter ett sexuellt möte åsamkar skada. Men även om ens handlingar får någon annan att tro att detta sexuella möte kommer att leda till något annat kan skada dem om man inte har intention eller möjlighet att uppfylla detta underförstådda löfte.

Hur visar vi bäst omsorgen om våra medmänniskor i vår sexuella moral?
Jag har vissa svar, men jag vet inte om de är fungerande i vårt nuvaranda samhälle. I min egen praktik har jag i mitt liv gjort mig skyldig till att vara "för kall" och visat för lite omsorg om mina medmänniskor för att jag varit rädd för att få för mycket ansvar för deras känslor gentemot mig.
Jag vill vara varmare mot mina medmänniskor, även när attraktionen finns och jag inte kan lova bort mig till någon, då jag har Partner och våra barn. Men hur gör jag det utan att dra in människor i lönlösa drömmar? Är de lönlösa drömmarna ens mitt ansvar? Det kanske de inte är, men jag vill inte åsamka mina medmänniskor skada.

Lajvarfika för närområdet

Idén var lika simpel som den var genial, och den kläcktes av Marie-Louise. Att samla lajvare som bodde i närområdet för en simpel fika hemma. Först var tanken att vi skulle vara hos M-L, men jag erbjöd vårt hem och vår uteplats och det ångrar jag verkligen inte. Nu blev inte fikat så värst simpelt då M-L bakat fantastiskt goda kakor, bland annat en minecraft-kaka. Jag hade bara bakat veganska kanelbullar.

 

Vi talade om kompetativt (tävlande) och kollaborativt (samarbetsinriktat) lajvande samt vidrörde gameism och narrativism lite. Det pratades även om lajv och företag, idella krafter och hur vi ska säkra tillväxten och alltså locka nya individer och grupper till lajvandet. Det numera avslutade Kindred Society avhandlades helt kort, främst från ett utifrån-perspektiv, hur hemsidor och material uppfattats av lajvare som aldrig tagit del av kampanjen. Jag kan inte säga annat än att deras analyser inte var helt fel, tyvärr.

 

Det här tycker jag att vi gör om. Att fika hemma hos varandra är billigare än att gå ut på lokal och att vara värdar åt varandra stärker de sociala banden. Dessutom socialiserar vi varandra in i shyssta off-värderingar. Det är rätt enkelt att säga att samtliga sammankomster i mitt hus sker under nördfeministiska premisser.

Jag berättade också att jag hade fått en "pleaser"-rollerna på lajvet Last Will. Roll-mailet hade nämligen kommit samma dag. Beskedet förvånade några. Jag tror det blir bra, det är verkligen ett av de lajv jag ser fram emot mest under 2014. Jag har redan fått tag på två andra spelare som ska vara i samma lag som jag under lajvet.

 

Delar av lajvarna som kom och fikade.
 

Inte så simpelt.

West Pride onsdag

Jag besökte west pride idag. Jag skulle gå på "Göteborgs Stad – en arbetsplats för alla?" som skulle ha startat 15, men då den var flyttad till 16, samt en annan lokal hann jag även gå på "En konstig utställning - vernissage" och därmed också vara med och delta i ett konstverk av Mary Coble. Det en skulle göra var då att med textilfärg tryck sin knutna näve mot en stor flagga. De knutna nävarna symboliserar kamp och det fanns många olika färger tillgängliga. Jag blev nyfiken och läste på lite mer om konstnären.

Sen var då programpunkten, i stora tältet nere i Pride Park, en förvisso tillgänglig lokal, men alla bänkar var långt från scenen och staden och trafiken bullrade runt omkring. Jag hade föredragit om vi hade varit i den ursprungliga lokalen. Bakgrunden är en ny rapport ska sammanställas och publiceras i augusti om hur hbtq-personer har det som anställda i Göteborgs Stad. Några bra sakers som sades under programpunkten från fackligt håll var både att "kampen för hbtq-rättigheter är också en facklig kamp" vilket jag tycker är helt sant ur ett arbetstagar och arbetsgivar-perspektiv. Samt även att "när det har blivit ett diskrimineringsärende är det för sent". Jag tyckte om att panelen också var medvetna om att när man intervjuar folk på arbetsplatser och råkar intervjua de som inte tillhör en viss grupp kommer man få höra att det "nog inte förekommer någon diskriminering, vi har inte märkt något". Det nämndes även att även om det går framåt med attityderna mot homosexuella medarbetare så släpar det efter betänkligt när det gäller alla sorters trans-identiteter. Samt även att det finns en kultur av tystnad, man kanske inte uttalar sig kränkande mot sin homosexuella kollega, men man frågar henne inte heller hur helgen varit eller hur hennes barn mår.

Det har också föreslagits att man ska skriva ett kollektivavtal som i sig kräver "ett aktivt arbete mot diskriminering"

vilka fester är inte tillgängliga?

pins!

Preutopisk feminism

Det finns de som uttrycker att vi feminister borde bete oss som att vi redan hade ett jämställt samhälle.
Som ställer högre krav på, och blir argare på dem som kallar sig feminister när de fallerar ibland än de blir arga på alla de som inte engagerar sig för ett jämställt samhälle alls. Jag själv är argare på de som inte lyfter ett finger.

Jag anser att vi bör vara beredda att göra det arbete som krävs av oss här idag och använda de verktyg som är tillgängliga för oss. Även de verktyg som inte på något vis kan ses som perfekta, bara de är användbara. För att kunna göra det, attackera de problem som står i vägen för jämställdheten, så måste vi också våga se dem och inte låtsas som att de redan är borta.

Jag är villig att samarbeta med de som vill arbeta för ett jämställt samhälle, även folk som inte identifierar sig som feminister. För det är till deras handlingar jag ser, inte till deras identifikation. Ibland händer det att det är de som inte har feministisk analys som ändå gör de mest praktiska handlingarna för att skydda och stötta kvinnor i sin närhet. Jag vet för jag har själv haft sådana människor släppa allt för att rusa till mitt rent fysiska skydd när det har gällt.

Jag kallar mig då och då för preutopisk feminist, och med det menar jag att saker jag gör och säger utgår ifrån hur det ser ut omkring mig idag och på min strävan mot en jämställd värld. Jag kan inte agera eller tala som att jag redan lever i denna feministiska utopi. Det är att lura både mig själv och andra. Andra som då kan tro att det inte finns något kvar att göra.

Om alla skulle bete sig som att vi hade uppnått den feministiska utopin så hade vi antagligen inom kort också gjort det, men om bara en mindre grupp gör det så är det enbart självbedrägeri. Vi är inte där än, och vi ska inte lura oss själva. Vi kan inte bara önska en viss framtid, vi måste även göra praktiska åtgärder och uppoffringar för att nå dit.

Så en utvikning angående mitt förra inlägg om ekonomi.

Det vanligaste yrket för svenska kvinnor är undersköterska, sjukvårdsbiträde eller liknande. (20 vanligaste yrkena för kvinnor) Yrket har en snittlön på 20.150 kr.
Det vanligaste yrket för svenska män är företagssäljare.(20 vanligaste yrkena för män) Yrket har en snittlön på 28.310 kr

Ni känner säkert fler heterosexuella par där han tjänar mer än henne än par där förhållanden är tvärtom. Men mest av allt vill jag att vi alla börjar tala mer om pengar.

Och att undersköterskor ska 28.000 kr i snittlön.

Vad är rättvisa när det kommer till gemensam ekonomi?

Förutom eu-valet har det pratats mycket ekonomi i min bekantskapskrets de senaste dagarna. Ekonomi för samlevande par, främst heterosexuella. I min egen och Partners ekonomi gör vi så att vi har delat upp räkningarna samt busskort mellan oss så att vi sedan har ungefär lika mycket pengar kvar på våra lönekonton som vi själva får bestämma över. Jag arbetar heltid, Partner 80%. Jag har lägre heltidslön.
Dessa pengar ska dock gå till mat till hela familjen, så vi försöker även dela på matinköpen. Dessa egna pengar möjliggör att vi kan göra inköp till våra fritidsintressen utan att behöva konsultera den andre, så länge vi ser till att det finns mat hemma. Jag lägger mest hobbypengar på lajv.

Vi har haft ett gemensamt sparkonto, vilket gick till handpenningen till vårt nuvarande boende och vi har precis skaffat oss ett nytt gemensamt konto och ska börja om sparprocessen.

Bland våra vänner kan vi se att det varierar mycket med vad man anser vara rättvisa. Det kan ses som rättvisast att om man tjänar mer ska man även ha mer pengar att röra sig med. Eller rättvisast att båda har lika mycket pengar att röra sig med.



Flera kör med att alla pengar som paret drar in läggs ihop och att gemensamma räkningar sedan betalas utifrån den potten och sparande dras därifrån. Men jag får inte veta de praktiska detaljerna runt det. Jag är intresserad just av praktiska detaljerna, snarande än de svepande principerna. Anledningen till detta är att jag upptäckt att vad en person menar med gemensam ekonomi är ibland samma sak som någon annan menar är delad ekonomi och så vidare.

Ett komplicerande faktor är även att vissa par har särkullsbarn i boet. Vilket också leder till olika lösningar. Jag själv tänker att man är medveten när man väljer att sammanbo med en förälder att det är just det dom är.

En komplikation av intresse kan även vara om den ene partnern tar med sig stora ekonomiska problem och hur man då tänker kring det.

En feministisk anledning till varför jag anser att detta vara av intresse är att det är vanligt att kvinnor tjänar mindre än de män de sammanbor med. Faktorer som bidrar är flera:

1. Männen är ofta äldre än de kvinnor de bildar par med och har ett längre yrkesverksamt liv bakom sig.
2. Kvinnodominerade yrken har lägre genomsnittslön. Mansdominrerade yrken har högre genomsnittslön.
3. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, ofta ofrivilligt och/eller för att ta hand om parets barn samt hem.
4. Kvinnor tar ut större delen av föräldrapenningen.

Detta leder till att i de familjer där man inte fördelar pengarna jämnare är att man konserverar de könsskillnader som finns ute i samhället också. Dessutom finns en tendens att ha levnadsomkostnader (mat, boende, bilar) som är anpassade antingen efter den rikare partern eller efter en nivå som ligger mitt emellan den rikare och den fattigare partern. Delar man då värdet på varje räkning (till exempel hyran/boendekostnader) 50/50 så lämnar detta färre kronor och ören över för den fattige partnern som i stort sett förmås att leva över sina tillgångar.

En post om intresset för transfrågor för mig som ciskvinna.

Det är många av oss som haft ett ideal att leva upp till av den duktiga flickan. Kvinnan eller flickan som alltid gör rätt. Men vi vet inte allt och vi har inte förmåga att göra allt rätt. Att fela är mänskligt.

Dessutom hamnar man ibland i det dilemma som på engelska kallas "Damned if you do, damned if you don't" vilket ofta innebär att det inte finns ett korrekt sätt att handla. Eller att vad som är korrekt beror på vem man talar med. Så fort vi rör oss i det offentliga, där det är lätt för andra att kritisera våra uttalanden eller vad vi gör så riskerar vi att få kritik.

För duktiga flickor är det enormt jobbigt att få kritik. Reaktionen blir ofta känslomässig, vilket inte i sig är fel. Antingen kan man reagera med ilska och slå ifrån sig kritiken, speciellt när man menade väl. Jag brukar försöka ta ett djupt andetag och fundera på om kritiken är välmotiverad, om den handlar om mig egentligen och om jag i så fall behöver modifiera mitt beteende.
Viktigt att tänka på är även var kritiken kommer ifrån. Ofta får jag lägga kritiken i ett sorts mentalt arkiv att gå igenom vid ett senare tillfälle. Att sova på saken är ofta en bra sak.

En grundtanke är att jag inte kan göra alla nöjda. Det ligger inte i min förmåga och det är inte heller önskvärt.

När jag som cis-kvinna skriver om transfrågor, eller när andra kvinnor som är cis gör detsamma, så finns det i alla fall på twitter ett antal transpersoner som är ganska hårda i sin kritik.
Jag försöker lyssna på kritiken, även om det är känslomässigt svårt för mig men nu undrar jag för mig själv vad som är skillnaden mellan att hålla tyst för att man inte ska ta sig tolkningsföreträde och den gamla härskartekniken osynliggörande? Dvs att jag tystnar om transfrågor för att jag inte upplever att jag inte duger som allierad, utifrån ser det ju precis likadant ut som om jag försöker tiga ihjäl hela frågan?

Transsexuella och ickebinära individer är en liten och utsatt grupp i samhället och jag tänker att vi andra bör signalförstärka och synligt stötta dessa även om det då blir fel ibland?

Inser risken att jag ser ut som en stött cis-person nu, men vafan, lite smällar får jag tåla.

När jag satt och tänkte på detta twittrade Maria Ramnehill något bra:

Grejen med "transparaplyet" är att man kan luras att tro att alla transpersoner har samma intressen.
— Maria Ramnehill (@Transfeminazgul) May 11, 2014

Cis = En cisperson är en person som entydigt är, och alltid har varit, antingen man eller kvinna.
Trans = Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen.

ickebinär = I detta sammanhang alla som inte går att passa in i könsuppdelningen man/kvinna.

Tolkningsföreträde = en person/grupp/ideologisk riktning har förtur på tolkningen av ett avtal eller dylikt.

Egen inkomst hjälper jämställdhet

Säga vad man vill om arbete och pengaekonomin. Men vi lever i en pengaekonomi, och att ha pengar så att en klarar sig på egen hand är i mångt och mycket nyckeln till självständighet. För att jag, som kvinna, inte ska bli beroende av den man jag lever med, utan kunna lämna honom om jag har behov av det, behöver jag de praktiska förutsättningarna för att kunna göra detta. Därmed arbetar jag 100% och min manlige partner arbetar 80%

Har jag de praktiska förutsättningarna att lämna min partner har jag också de praktiska möjligheterna att frivilligt välja att stanna med min partner. För mig är det min privata feminism att arbeta och tjäna pengar i mitt eget namn. Samtidigt förstår jag att det kan vara en överlevnadsstrategi att tillåta sig att förlita sig på en eller flera livspartners för att få livet att fungera bättre. Tillsammans med min livspartner har jag större inkomster, och möjlighet att dela levnadskostnader. Men jag vill ha möjlighet att ha en grundnivå för mig och mina barn även om något skulle hända med min relation, eller hända med min partner. Grundnivån för mig är hyresrätt, helst med ett rum var, råd med barnomsorg, kollektivtrafik, bredband, telefon, tv-avgift, fackavgift, lite fritidsintressen, kläder samt näringsriktig mat. Samt en buffert till läkarbesök och mediciner.

Att jag arbetar heltid, med en lön som är lägre än min partners heltidslön (han jobbar för stunden 80%) påverkar också min pension positivt. Min partner har många år av heltidsarbete redan inräknade i pensionssystemet, något som inte jag har.

Jag kan jobba heltid för att feminismen har gett oss en föräldraförsäkring samt kämpat för att även män kan vara hemma och ta hand om sina barn. För att feminism kämpade för en utbyggd barnomsorg som kostar oss blotta 1600 kr i månaden och finns inom rimligt avstånd och som har öppet under de tider vi båda är på våra lönearbeten. Arbetarrörelsen fick fram Lagen om Anställningsskydd så att jag har en fast anställning och feminism ordnade både så att jag fick rätt till heltid (en kvinnofråga, då främst kvinnor arbetar deltid) och inte kunde sägas upp i samband med graviditet, förlossning eller föräldraledighet.

Så att arbeta heltid ger mig inte bara en bättre ekonomi i nutiden, utan även i framtiden. Något som kommer att påverka inte bara mig utan hela min familjs ekonomi.

6 timmars arbetsdag - föräldraförsäkringen

OBS heteronormativt inlägg.

Jag stöder idén om 6 timmar arbetsdag som ny standard.

Vi har dock vissa rättigheter redan idag som jag anser att män underutnyttjar. Föräldraförsäkringen ger de av oss som har små barn och har anställning rätt att arbeta 75%. Detta kan tas ut som en 6 timmars arbetsdag. Detta är möjligt fram tills att det yngsta barnet fyllt åtta år eller gått ut första klass på lågstadiet.
Detta kommer att påverka storleken på vår pension, men det finns något som heter barnårsrätt, som minskar den påverkan detta får på pensionen. Tjänstepensionen, som många av oss får, ingår dock inte i den allmänna pensionen och skyddas inte av barnårsrätten. Barnårsrätten är dessutom begränsad till barnets första fyra år samt kan bara användas av en av föräldrarna.

Det vänder jag mig emot, nästan alltid när sådana här åtgärder bara kan nyttjas av en förälder åt gången så brukar det leda till att det främst är mamman som arbetar mindre och tjänar mindre. Nu kanske barnårsrätten skyddar pensionen något, men hon kommer ändå att ha tillgång till mindre pengar i nuet än vad pappan har. De behöver ha en modell för hur ekonomin ska fördelas i nuet oavsett om de är sammanboende eller ej.

En annan sak man kan tänka på och som kan användas för att ge partners med olika inkomster en jämnare pension är att man kan föra över premiepensionspengar från den som tjänar mest till den som tjänar minst. Ofta tjänar ju den som tjänar mest, mest för att den får möjlighet till detta genom att den andre ger service i form av att ta hand om hemmet och barnen.

Rätten att arbeta deltid när man har små barn underutnyttjas av män. Svenska pappor tog 2011 dessutom bara ut 24% av föräldrapenningsdagarna. Det är en siffra som stått och stampat ett tag nu.

År 2011 arbetade 68% av alla sysselsatta kvinnor i åldern 20–64 år heltid och 32 % arbetade deltid. Motsvarande andelar för männen var 90 respektive 10 %. Det här alltså räknat på alla, inte bara på mammor och pappor. Statistiska centralbyrån hade uppgifter men de var uppdelade på barnens åldrar och jag vill ha på alla förvärvsarbetande mammor och pappor.

Jag arbetar 90% och det är för att jag har små barn.
Min partner, som är man, arbetar 80% och det är för att han har små barn.

Så. Hur mycker arbetar du och varför?

Mot läxor

Jag är mot obligatoriska läxor i grundskolan. Självklart kan barn som vill eller behöver det få repetera lite extra, och många skolor erbjuder hjälp, vilken idag kallas läxläsningshjälp, efter lektionstid. Men barn har både mycket olika förutsättningar och mycket olika hemsituationer och därför mycket olika möjligheter att göra läxor.
I klassrummet kan lärarna, med sin pedagogiska kompetens, hjälpa eleverna. I hemmet kan läxor leda till stress och onödiga konflikter. Många läxor kräver hjälp av en vuxen och jag anser att om man nu ska ha läxor bör det vara läxor som barnet klarar av på egen hand. Därmed är jag också emot läxhjälp som betalas med RUT-bidrag.

Men med de här orden skulle jag också vilja säga att kunskap är makt och att det är ett privilegium att få gå i en gratis skola. Hjälp gärna de omkring dig att nå mer och bättre kunskap! Hjälp dina och andras barn och därmed också dig själv! Ju mer du vet, desto mer självständig blir du och desto större inflytande har du över ditt liv!
Detta gäller vuxna och barn!

Alla ska vara medelklass, även dom som inte är det.

Jag har liksom de här tankarna om fattigdom.

Vi lever i ett samhälle med en medeklassnorm. Alla ska vara medelklass, även dom som inte är det. Jag har en massa tankar men jag har svårt att formulera dem på ett sätt att de inte blir kränkande mot någon eller i sig styrker en norm jag egentligen vill motarbeta. Att behöva leva upp till en livsstil som värderas av medelklassen gör fattiga människor ännu fattigare då det uppmuntrar en konsumtion som det knappt finns pengar till. Just det här inlägget kommer inte att handla om de allra fattigaste människorna jag har arbetat med. Om de har pengar, går de pengarna till boende, mat och ibland till substanser de är beroende av. Hit räknar jag även koffein och nikotin.


De allra fattigaste har inget val. Deras pengar går till boende och mat
Men det finns ett steg över det, folk som kan gå ekonomiskt plus.
Men de konsumtionsmönstervi har idag går de dock ej plus.
På ytan ser de ut som medelklass. Men det är på grund av att de pengar som tjänas in äts upp av konsumtion. Medelklassen däremot har råd med samma saker +sparande. Men sparandet syns inte utifrån på samma satt som konsumtionen.
Så vilka är dessa medelklassförväntningarna så som jag ser dem?

• En vuxen person förväntas vara anställd eller egenföretagare. Arbetslöshet eller sjukskrivningar ses som anomalier.
• En vuxen person som ej är anställd eller egenföretagare förväntas i så fall ha rätt till A-Kassa eller sjukpenning från försäkringskassan. Dvs haft nog med inkomster och ha uppfyllt övriga krav för att inkluderas i dessa försäkringar.
• Om du är sjuk ska du gå till vårdcentralen, för patientavgiften ses som försumbar.
• En person med de här förväntningarna beklagar att A-kasseersättningen är låg även om de får maximal A-kassa.
• En förälder med de här förväntningarna kan anse att de inte har råd att dela föräldrapenningen lika, oavsett vilken förälder som har högst inkomst.
• En person med de här förväntningarna tycker att CSN inte går att leva på, de förutsätter dessutom att studenter bor i studentlägenheter. 
• De kan få pengar av sina föräldrar.
• De kan låna större summor av sin släkt.
• Om de äger sitt boende har de råd att amortera.
• Om de hyr sitt boende har de själv kunnat bestämma i vilket område lägenheten ligger, de betalar alla hyror i tid och det finns ett rum i lägenheten per person. Har de barn ligger lägenheten i ett barnvänligt område.
• De äger mobiltelefon, plattv och en dator. De har internet i sitt boende.
• Om de har barn går de i förskola. Går de ej i förskola är det för att föräldrarna valt bort förskola. Går de i skolan har de valt i vilken skola.
• Om de är funktionshindrad har de tillgång till relevanta hjälpmedel samt vid behov personal från kommunen, även om kommunen tar ut en avgift för detta.
• Om de blir sjuk eller skadade har de en försäkring som täcker deras inkomstförlust och kostnader. Täcker inte försäkringen detta blir de förorättad.
• De har köpt majoriteten av sina kläder nya, de är i rätt storlek och i deras smak. Om kläderna går sönder slängs de, om de inte känner för att laga dem.
• Deras mat är inte bara mättande, den är dessutom näringsriktig och kan till och med vara tilltalande att se på. Är den inte det är det för att de är "lite lata" en dag.
• De kan välja mellan att köpa nya eller begagnade möbler. De har råd att betala för att frakta hem möbler.
• De har oftast körkort och har ofta råd med bil. Både körkort och bil kan dock väljas bort av andra skäl än kostnaden. De kan välja att bo med tillgång till kommunala färdmedel.
  
  Och det allra skadligaste antagandet, det som hetsar andra till en konsumtion: antagandet att alla man känner har dessa förutsättningar och möjligheter. Att om de man känner har det annorlunda så har dom valt det. 
  
  Listan är inte på något sätt komplett och egentligen handlar mina tankar mer om den nivå av konsumtion som uppmuntras och som håller underklassen effektivt på mattan ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag är verkligen inte sådant som anser att det var bättre förr i tiden, det var det verkligen inte, förr i tiden sög. Fattiga människor under tidigare århundrade fick fortfarande skämmas för att de var fattiga. Men det jag tänker på är alla de som sparade. Sparade under åratal för att kunna ta sig uppåt på stegen. Återigen, jag talar inte om de fattigaste, som helt förnekas valmöjlighet. De med försörjningsstöd får inte ens ha ett sparande. Jag menar de som har råd med en bil, som de behöver för att ta sig till jobbet, men inte har råd med tandläkaren. De som fått köpa lägenhet på grund av bristen på hyresrätter, men bara kan amortera minimibeloppet. Som kanske inte nödvändigtvis har några stora skulder, men inget sparande att tala om, det sparande som finns kommer att gå åt under samma, eller kommande år. Tandläkarbesök. En bil eller vitvara eller dator familjen behöver går sönder och måste ersättas. Här spelar det även in att många konsumtionsprylar idag är byggda för att gå sönder, eller när det kommer till elektronik, att sluta uppdateras efter ett tag. När min mormor köpte något för motsvarande värde av halva lönen, så var det något hon skulle få behålla i resten av sitt liv och som dessutom kunde ha ett värde om den såldes vidare. Så är det inte idag. En inköpt kapitalvara sjunker väldigt snabbt i värde, det har redan kommit ut en nyare och häftigare på marknaden. Den som sparar för att kunna ha en funktionell dator i sitt hem får inse att den arbetar med uråldrig koloss efter sex år. Äldre mobiltelefoner skulle man ringa med och de höll i tio år. En smartphone är dyrare i inköp och efter 2 år är den omodern, efter 4 år får man vara glad att batteriet håller och efter 6 år slutar tillverkaren uppdatera programvaran på den.
  
  Pengarna vi skulle ha för vår trygghets skull äts ständigt upp. Fler och fler som på ytan verkar ekonomiskt välmående står farligt nära att få slagsida på ekonomin. Det kanske går precis jämnt upp, utslaget över året, men inte plus. Eller så går det lite minus. Men på ytan ser det bra ut.
  
  För alla ska vara medelklass, även de som inte är det.
  
  Se på mig...jag har precis köpt ett hus.

Ska några andra Göteborgare på Regnbågsparaden idag?

Jag somnade inte så tidigt igår, men smög ändå upp innan alla andra för att göra kaffe och sitta med en kopp framför datorn och skriva det här blogginlägget.

Jag har skrivit om det förut, men det är HBTQ-festival i min stad, den så kallade West Pride. Idag har jag möjlighet att gå med i den avslutande Regnbågsparaden om jag vill. Antingen tillsammans med kollegor inom Göteborgs Stad eller med några lajvare och andra blandade nördar. Den avgår från Operan vid 15:00 idag söndag och öppensinnade människor är välkomna. Det ska bli ca 17 grader och molnigt enligt yr.no . Vill en följa West Pride på twitter eller instagram så är deras hashtag #westpride13 . (En hashtag blir till en klickbar länk inom dessa tjänster, så klickar man på den får man upp andra inlägg som markerats med samma hashtag.)
Jag har inte deltagit så väldigt mycket på West Pride, både på grund av att jag anpassar mig till barnens dagsform och att jag själv varit förkyld. Vi var inne och tittade i Trädgårdsföreningen på söndagen på Den Stora Kärleksdagen och pysslade och sen tittade vi i Regnbågsparken på torsdagen. Morgan arrangerade en picknickträff för oss regnbågslajvare och den var jag på för att det fungerade så himla bra att ha med sig barnen på, även om ettåriga CC dundrade rakt in i alla andras mat och tog för sig. Takt och stil är verkligen inte till för ettåringar. Regnbågsparken var alldeles för liten, jag hade föredragit om evenemanget hade tagit över Trädgårdsföreningen i större utsträckning. Jag och barnen hängde en längre stund i tidningen Metros del, då det kändes som att personalen där verkligen ansträngde sig för vår skull och att barnen skulle känna sig välkomna, vilket jag uppskattar.