tisdag 20 november 2012

Bebis på fantasylajv i november


Jag och 6 månader gamla CC har varit iväg på ett lajv i Krigshjärtakampanjen. Luftskeppet som dök upp. Det har gått fantastiskt bra att ha med henne, hon har varit en enorm glädjekälla och verkar både ha varit nöjd med sina kläder, även om kragluvan åkt av just på bilden.

Sömn: Vi har sovit tätt ihop under ett duntäcke och en vit ryamatta från IKEA. Huset vi fick bo, Mitt Stora Skegg i var ganska välisolerat för att vara ett hus på ett lajvområde och vi hade en fotogenkamin från Jula som vi körde på kvällarna. Temperaturen dagtid låg runt 10 grader, på natten kanske 4, men inne i vårt hus var det helt ok.

Det fungerade även bra att för det mesta ha CC i en vävd sjal från Hoppediz så att hon fick vara med och interagera med alla vuxna på deras egen höjd, samt kunna vara varm och go på min kropp när hon sov sina tupplurar.

Mat: Eftersom CC är så liten ammade hon främst, så jag hade kläder som var anpassade för att det skulle gå ganska lätt att få fram bröstet. Dock ÄLSKADE hon maten som köket tillagade till evenemanget och åt med god aptit det mesta vi gav henne. Speciellt gott var en gryta som i basen var korn och öl! Flera gånger var det svårt att äta om ingen annan höll CC åt med då hon tog min sked och åt upp maten för mig.

Kläder: CC har haft lite känslig hy sen hon vaknade och var prickig en dag så en av tröjorna blev knappt använd då jag tyckte att den skavde mot hennes hals. Istället fick hon ha en extratröja i fleece som såg helt ok ut. Förklädet jag sytt var praktiskt ända tills dess att öglan som satt runt knappen i ryggen gav upp. På benen hade hon strumpbyxor och ullstrumpor i vuxenstorlek som jag vek dubbla efter tips från en annan sjalbärande mamma.

Blöja: Jag använde engångsblöjor som jag förvarade ihop med våtservetter i en korg med lock som var märkt med off-runan (som markerar att innehållet är privat, inte har med lajvet att göra). Jag bytte på henne på ett svart fårskinn som klarade sig utan att bli smutsigt och slängde sedan blöjorna i en soppåse. Momentet med soppåsen var svårast eftersom hon INTE var nöjd när vi bytte utan ville ut till folket där ute så fort som möjligt varje gång.

Humör: Fantastiskt! CC älskade dels att vara ute bland folk, att de hälsade på henne, klappade på henne och gärna lekte med henne. Att ingen pratade i telefon, eller sa "ska bara" eller "sen" till henne. Det var omedelbar behovstillfredställelse överallt. Hon gillade dessutom att ta och och undersöka många av dräkterna folk bar på lajvet. Dra i halsband med träringar och tygpåsar i, skramla med kedjor eller klappa blank plåt med små vantar. Det var härligt att se.

Jag kommer definitivt ta med CC på lajv igen. Får se om det finns något lajv nästa år som båda barnen kanske skulle gilla?

måndag 12 november 2012

Snart dags för Krigshjärta-lajv igen.


Från förra året, en flaska lingonglögg med hemmagjord etikett.
Posted by Picasa

lördag 10 november 2012

Barn på lajv: vävd sjal

Jag har inte varit iväg på fantasylajv sedan jag var gravid i november 2011. Lajvsuget har varit stort, just för att få komma ut i "skogen". Nu har jag fått möjlighet att delta i en av mina favoritkampanjer, Krigshjärta. Min amning är väldigt viktig för mig och även om jag åkt på lajv och suttit och pumpat med handpumpen i ett sk "off-hus" så kändes det inte riktigt görbart den här gången.
 
Väldigt snart åker jag därför på ett fantasylajv, inte helt anpassat för barn, med min sex månader gamla bebis. Inför lajvet har jag köpt en ny bärsjal, en så kallad vävd sjal i passande färger för den kultur jag ska spela. Sjalen heter Hoppediz och mönstret och färgsättningen Kairo. Min idé är att min dotter kommer att vara trygg i den främmande miljön lajvet utgör om hon spenderar större delen av tiden på min kropp. Dessutom kommer det att vara kallt och på det viset vet jag om hon är tillräckligt varm. På alla sätt och vis ska jag även spela en roll som är en god mor och skyddar sitt barn från alla eventuella "farligheter".

Problemet är att jag inte riktigt får till ryggknytningarna. Idag och för några veckor sedan testade vi omslutet kryss på ryggen, men i sin stora nyfikenhet kastade hon sig fram och tillbaka och fick ut stora delar av överkroppen ur sjalens så hon kunde banana sig ut och titta bakåt. Så nu har jag tittat runt lite på youtube för knytinstruktioner. Därefter har jag försökt att öva in en knytning som heter Double Hammock men har fått knyta den utan att dottern i, då hon sover. Vi får försöka igen imorgon.

Omslutet kryss på framsidan
Om du är sjalbärande förälder och har några smarta tips så tar jag väldigt tacksamt emot dem. Jag vill att hon ska kunna sova på min kropp, gärna kunna dölja hennes huvud under en sidopanel och ha många lager tyg runt hennes kropp.

onsdag 7 november 2012

The Monitor Celestra - lajv 2013

Jag är alla sorters uppåt i detta klipp där jag pratar om ett kommande sci-fi lajv.


Lajvets hemsida http://www.celestra-larp.com

söndag 4 november 2012

Kingdom Builder


Anna K, som varit på spelmässa i tyskland tog med sig ett spel jag inte sett innan, Kingdom Builder. Jag gillade det och trots trötta barn hann vi spela två omgångar. I grund kan en säga att varje gång det är din tur ska du ställa ner tre hus i din färg på en av hexagonerna. Husen ska sättas ner på samma terrängtyp som det är på ett kort du dragit ur en korthög. Varje spelomgång kommer att ha tre modifierare som berättar vad som ger poäng i spelomgången. Vi hann till exempel med "bygg en lång sammanhängande rad av hus", "bygg hus på så många olika rader som möjligt" och "bygg hus på alla fyra spelplansektionerna, få poäng för den du har minst antal på". Detta gjorde att även om spelet var lätt att lära sig, varierade det från gång till gång. Kommer spela det igen. Tummen upp!
Posted by Picasa

fredag 2 november 2012

Lajvarna och destruktiva förhållanden

Min tes är att lajvare vare sig är bättre eller sämre människor än andra. Ändå är det här en svår video att lägga upp. Vi vill gärna tro att vi som grupp är fantastiska människor. Men det är vi inte. Vi är för många personer idag för att kunna säga "hur lajvare är". Även om jag vet att jag i min frustration gör mig skyldig till detta påstående. Titta gärna på videon nedanför där jag pratar om besvikelsen som uppstår när vi hamnar i destruktiva förhållanden och vissa av våra vänner saknar förmåga att se oss.



Vad jag säger:


Hej Wonderkarin här och jag vill tala om något jätte jätte svårt. Å det är det här med destruktiva förhållanden, övergrepp, mental misshandel, verbal misshandel, fysisk misshandel och en oerhörd blindhet som finns inför de här problemen som jag har upplevt bland sveriges lajvnördar. Och nu kanske flera av er som har talat med mig tror att jag kommer att prata specifikt om någon av deras fall och det kommer jag inte och det här är inte inspirerat av en specifik person men...  genom åren som har gått när jag har bloggat från och till om mitt lajvande och mina upplevelser i lajvvärlden så har det hänt, flera gånger att folk har vänt sig till mig och berättat om negativa förhållanden dom har varit i. Väldigt jobbiga känslomässiga upplevelser så som dom har blivit utsatta för. Ofta faktiskt under en väldigt lång tid. Å det kan både vara lajvare som blivit ihop med andra lajvare men det kan också vara inom föreningar precis som jag berättade i mitt avsnitt om creepers i lajvarkretsar  men det kan också vara vänskapsförhållanden som gradvis blivit allt mer destruktiva. Oftast från en starkare part gentemot en svagare part i det förhållandet . En maktojämlikhet som blir värre med tiden. Eh å det här är självklart ett fenomen som även förekommer ute i normalsamhället. Men det är den här blindheten som jag nämnde i början. Lajvarna i sverige identifierar sig ända sedan "Diddi och Björn"-eran som underdogs som dom som slår underifrån. Att dom är dom utanförstående nördarna. Det finns många som bär på en enorm revanchlusta och vill, verkar vilja slå tillbaka för någon sorts tonårstid och skolperiod då många av oss blev mobbade. Jag var mobbad, bland annat. Det här leder dock till att man har väldigt väldigt svårt att se att andra lajvare, trevliga människor man känner skulle kunna vara förrövare eller att man själv skulle kunna vara förrövaren, just i sådana här negativa relationer. Att man själv skulle kunna göra sig skyldig till fysisk och psykisk misshandel eller att en person som man annars känner som trevlig och medgörlig och en kul kille eller en kul tjej hur dom faktiskt behandlar andra människor. Antingen andra människor som dom är i relationer med eller människor som dom, alltså allmänt. Jag vet att jag själv kan vara väldigt hård när jag hamnar i en konflikt . Ofta i frustration. Men det här e ju ofta vid små tillfällen, korta tillfällen oftast även om jag vet att jag har sårat en del människor oerthört mycket. Å problemet som jag upplever e att väldigt ofta är de här personerna som har råkat ut för det här systematiskt och under lång tid kommer till mig e att de känner inte att de överhuvudtaget  kan lyfta frågan i gruppen. För om dom gör det, då ska andra förklara för dem att det "minsann inte är så illa" att "dom missförstått" och dom kan också bli pikade, mer eller mindre tydligt, för att dom är "illojala". En annan poäng som jag har fått lyft för mig  är att man känner sig lurad. Att man kanske kom in i spelhobbyn eller lajvhobbyn som lite av en outsider, en nörd, och här fick man plötsligt stiga upp till ett vuxet sammanhang och gemenskapgemenskap och en härlighet och alla sa "vi nördar, vi är annorlunda, vi, det är mysigt här, vi tar hand om varandra. Här är vi lite speciella och vi förstår varandra". Och sen var det inte så. När man väl började peka på problem , inte som dom där borta utsatte en för , inte när dom andra icke-nördarna utsatte en utan när man började prata om saker som man råkat ut för från andra nördar, då fanns inte den här förståelsen längre , då var det inte mysigt längre.
Utan...då var man plötsligt ett hot. Som förstör, exempelvis i sin kompisgrupp, eller som bråkar i sin förening , eller som är en dramalama. Och dramalaman måste bort. Och det är ju väldigt synd . För var ska folk hämta hjälp och stöd när dom hamnat i destruktiva förhållanden om inte från sina vänner? Från sin så kallade community? Det är ju vi som ska ta hand om våra vänner . Så, samma råd som man vanligtvis ger när det kommer till misshandelsförhållanden, fysisk och psykisk misshandel, mobbing och annat: Tro på den som kommer till dig och söker stöd och erbjud dig att hjälpa.

Snälla