En lite guide till kvinnlig nördvänskap

Jag och Susanne Vejdemo på "Thule: Skuggor i snön"

Många så kallade nördhobbys är mansdominerade även om mycket gjorts de senaste åren för att bredda nördbegreppet så att även mer traditionellt kvinnodominerade hobbys ska ses som nördiga. Detta leder till att många kvinnliga nördar "vuxit upp" i en nördhobby omgiven av män med ett fåtal andra kvinnor som de ibland dessutom förhindrats från att skapa egna relationer till och/eller sett som hot och konkurrans.

Som kvinnliga(1) nördar vill jag föreslå att vi behöver aktivt bestämma oss för att ha en grundläggande lojalitet till varandra. Vi behöver göra ett aktivt val att känna igen oss själva i andra kvinnor, att sätta oss in i andra kvinnliga nördars erfarenheter. Vi behöver också träna på att göra detta över tid. Då vi har vuxit upp i en mansdominerat samhälle har många av oss internaliserat att det är vad män tycker om oss och andra som har ett högre värde.

• Vi kan både rekrytera andra kvinnor in i våra hobbys genom att visa och berätta för de som är intresserade och se till att när det kommer nya kvinnor till våra kretsar, gå fram och presentera oss och visa ett intresse för dem som personer.
• Vi måste stoppa oss själva när vi märker att vi ser andra kvinnor som hot eller konkurrenter. Konkurrenter om vad? Vilka begränsade resurser är det vi tror att de kan ta ifrån oss som inte andra nördar kan ta ifrån oss. Försök att utvärdera situationen och se om ni kan bli vänner istället.
• Vi måste se upp så att vi inte dömer kvinnliga nördar hårdare än vad vi dömer andra människor.
• Vi måste se till att inte ha högre ideal för nördkvinnor att leva upp till än vad vi har för andra nördar.
• Vi ska inte kräva mer av en vänskap med en kvinna än vad vi kräver av våra vänskaper med män.
• Vi ska inte förvänta oss att kvinnliga nördar ska vara bättre på att utföra emotionellt arbete (2).
• Vi ska inte bedöma eller kritisera andra kvinnors utseende, kroppar eller klädstilar.
• Om en kvinna kommer in som partner till någon vi redan känner och den relationen sedan tar slut är det lättare för henne att fortsätta i hobbyn om vi inte behandlat henne som person X partner utan bekantat oss med henne. Om hon slutar komma till evenemang kan det vara schyst att höra av sig och visa att hon fortfarande är välkommen och att hennes hobbyutövande inte behöver hänga ihop med hennes relationsstatus.
• Det finns även nördhobbys där det görs intiativ med separatistiska träffar, antingen bara för kvinnor eller för kvinnor och ickebinära (3). Dessa träffar är jättebra tillfällen att möta andra, bygga relationer och lyssna på varandra utan att män kommer "i vägen".
• Försök se till att bereda plats och talutrymme även för nykomlingar och andra kvinnor så att inte samma personer som brukar ta upp mycket av taltiden (oftast samma män/pojkar) dominerar.
• Jag vill också slå ett slag för att inte förutsätta könet, alla transfeminina kan behöva din grundläggande lojalitet oavsett om deras könsidentitet är kvinnlig eller ej.
• Förutsätt inte heterosexualitet. Försök inte genast sammanföra singeltjejer med singelkillar i hobbyn. Dels är inte ett hot mot dig eller din eventuella relation med en man för att hon är singel, det är en sak mellan dig och din eventuella partner. Dessutom, om du är kvinna kanske hon är intresserad av dig? #thelesbianagenda

Vi ska dessutom inte låta vad männen i vår omgivnings säger om andra kvinnor påverka vår egen syn på de nördkvinnorna. Istället ska skapa oss vår egen uppfattning om dem. Vi ska anstränga oss för att bygga våra egna relationer som inte går via män.

(1) Transkvinnor är kvinnor.

(2) http://www.arsinoe.se/jamstalldhetsarbete-i-relationer/

(3) Ickebinär: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. (http://www.transformering.se/vad-ar-trans/ordlista)

Witchy photoshoot.

I'm the producer and photographer for the following pictures which I share alike with the models. It was freezing temperatures but all the models were very brave and resilient. This is a body positive photo shoot and no after work was made to change the way any of these women looked, only to darken pictures.

Reading the bones and runes.

Feeling the connection of the coven.

The witches seeing the sun of for the long night.

Worshipping Freya.

Worshipping Freya

Seeing the sun off.

The sun has set.

To spite the long winter a flame is started.

Ritualistic fire play.

These witches end the ritual by coming together before they extinguish the flame and accept winter. They call the corners and go back to their business.

.

Mens på lajv: resurspaket för menskopp

Inlägget är skrivet ur deltagarperspektiv. Det kanske kommer inlägg längre fram med tips till arrangörer.

Så, du ska på lajv och du har mens, eller riskerar att få mens under lajvet. Du vet inte riktigt hur arrangörens toalettlösning ser ut eller du vet att det är väldigt grundläggande dass.

Här är några exempel på resurspaket du kan sätta ihop till dig själv, baserade på vad jag tar med mig.

Grundläggande akutpaket för mens

Grundläggande akutpaket kan innehålla en binda, en menskopp samt en individuellt förpackad våtservett. Dessa kan bäras på kroppen, i en liten väska märkt med off-symbolen om sådana förmål inte passar i lajvvärlden. Jag köper våtservetterna på apoteket. Bindan är något billigt märke. Bindan är för att skydda om koppen skulle läcka.

Större akutpaket för mens

Större akutpaket [förpackat]: Menskopp. I förslutningsbar plastpåse för att skydda mot fukt: ett paket pappersnäsdukar, en eller två bindor, två individuellt förpackade våtservetter. Du kan även ta med en sådan där små svarta plastpåsar som hundägare plockar upp efter sin hund med. Den kan du slänga använda bindor och våtservetter i tills du når en papperskorg om en papperskorg inte finns tillgänglig. Paketet passar i en sidoväska eller ryggsäck som din roll bär med sig.

Resurspaket

Resurspaket: Här har jag tagit med mig desto fler platskrävande saker. Liten flaska handsprit/alcogel för att förhindra att du för in bakterier i vagina. Vattenflaska med rent vatten/kranvatten för att skölja menskoppen alternativt tvätta fingrarna. Detta kan lika gärna vara en flaska som passar lajvvärlden bättre. Ljuskälla, som kan vara ett ljus, en lykta eller en ficklampa. Jag känner folk som rekommenderar pannlampa. Binda om menskoppen läcker. Menskopp. Pappersnäsdukar för att torka av menskoppen, underlivet eller fingrar. Våtservetter för att gnugga bort eventuella blodfläckar. resurspaketet är ofta ganska stort men funderar bra att ha i ditt läger i någon påse markerade med offruna om inte föremålen fungerar i lajvvärlden.

För er som inte använder menskopp fick jag  andra tips. Ett av dem var att det finns tamponger med införningshylsa, vilket är jättebra om man gillar tamponger, bra då man inte för in några smutsiga fingrar i slidan.

Hur gör jag?

Om jag inte har regelbunden tillgång till dasset så använder jag menskoppen i kombination med en ren binda. Under lajvkläderna har jag då helt vanliga bomullstrosor, då det är helt hopplöst att fästa en binda i de flesta fantasylajv-brokor. Jag tömmer alltid koppen på morgonen när jag vaknat och innan jag ska sova. Jag tvättar händerna innan på något vis innan jag plockar ut den. Jag torkar koppen, helst med något annat än toalettpapper då detta gärna luddar. Här är pappersnäsdukar bra. Jag sköljer om jag kan och när jag är klar tvättar jag av händerna så gott jag kan. Sedan tvättar jag händerna ordentligt när möjlighet ges. På kvällarna är det ofta för mörkt för att se bra nog.
Därför går jag in och tömmer koppen om vi passerar ett bättre dass under dagen.

På de flesta lajv använder jag binda. Jag är lite för rädd för att tappa mitt enda mensskydd i dassgropen. Men när det fungerar är menskopp fantastiskt bra.

Entusiastiskt samtycke och sexuell etik? En guide för lajvare.

Entusiastiskt samtycke och samtyckeslagstiftning är ord som du kan ha stött på de senaste åren. Vissa av er kan ha undrat lite vad det innebär. Jag har även fått förfrågningar om att vara konkret när det kommer till vad som är entusiastiskt samtycke och hur ett sådant samtycke kan se ut. Jag hoppas att frågorna kommer för att människor, män, kvinnor och andra känner att de antingen undrat om de kan ha misslyckats med att få entusiastiskt samtycke tidigare i sina liv samt undrar hur de kan göra bättre i från sig i framtiden.

Brasklapp:
Jag är inte sexualundervisare.
Jag representerar inte alla kvinnor.
Jag är inte en perfekt människa som aldrig gått över någons sexuella gränser. Det kan ha hänt, dock har jag inget minne av att någon tagit upp det med mig. Men sådant är svårt för män att ta upp med tanke på den mansroll vi har idag.
Använd inte denna text för att rationalisera och rättfärdiga handlingar som är tveksamma bara för att jag varit väldigt konkret i mina råd och pekat mot att handlingarna är ok inom under vissa omständigheter. Om du gör det, så kommer jag att hitta dig, och det kommer att bli konsekvenser för det.

Sex och sexualitet kan vara positiva delar av våra liv, men de kan också leda till stort lidande fysiskt och psykiskt. Detta skriver jag som sexnegativ feminist (eller sexkritisk, vad man nu kallar det). Jag är alltså inte sexpositiv feminist, men jag är inte i motstånd mot de sexpositiva utan arbetar i samklang med dem för att nå en värld där sex inte skadar dina medmänniskor. Jag är dock pre-utopiker och erkänner villigt och med öppna ögon att sex med andra kan skada oss, skada våra kroppar, skada vår ekonomi och skada oss socialt och psykiskt. Sex har en massa positiva sidor och positiv intimitet är en fantastisk sak.

Så. Nu rör vi oss vidare till lajv. Mycket av det jag skriver kommer att vara influerat av det sociala livet runt fantasylajv men inte enbart. Jag kommer vara konkret och därmed kommer generaliseringen få stå tillbaka. Det jag skriver utgår från ett preutopiskt perspektiv på makt.

• Även om jag vill att män och kvinnor ska ha lika mycket makt så har de inte det idag. 
• Även om jag vill att cis och transpersoner ska ha lika mycket makt så har de inte det idag.
• Även om jag vill att yngre och äldre ska ha lika mycket makt så har de inte det idag.
• Även om jag vill att de som är etablerade i en social grupp ska ha lika mycket makt som en nykomling som har de inte det.
• 
  

Innan lajvet
Så. Du är en social och/eller sexuell varelse som ska på lajv. Jag tror att en del kallar det för könsvarelse. 

Det finns lajv som berättar innan lajvet om det är ok att ha off-sex under evenemanget eller om arrangörerna avråder från detta. De flesta arrangörer skriver dock ingenting om detta på lajvet. Utan det är en outtalad social spelregel som alla antas känna till ändå. Det gör dom inte. Om du undrar så är det konkreta rådet att fråga flera olika personer som ska åka på lajvet och gärna minst en arrangör, funktionär som du känner dig bekväm att ställa sexuella frågor till. Respektera om personen du frågat inte vill prata sexuell etik med dig. Det är väldigt obekvämt för många. Tänk på vilka du frågar! Är de yngre än dig? Är de nyare än dig till kretsen? Vilka kön identifierar ni er med? Kan frågan i sig vara obehaglig?

Vissa lajv har fysiska förträffar innan lajvet, det kan vara fikaträffar eller att man ses på en lokal för att göra något som kallas för workshops. Det händer att folk som inte anser att man ska ragga på själva lajvet raggar här, då detta inte riktigt räknas till lajvet. Är du osäker, fråga berörda människor. Ibland leder workshops till att folk ska sova över, antingen i lokalen eller hemma hos varandra enligt någon sorts överenskommelse. Bara för att du blir tilldelad en sovplats i närheten av person som du attraheras av innebär det inte att det är en invit att känna på den personens kropp. Inte heller om du bjuds in att sova i samma säng/soffa/luftmadrass. Majoriteten av människor är dessutom obekväma med att ha sex med någon annan när andra människor än deras sexpartner/sexpartners är i rummet och även om du skulle träffa någon som vill ha sex i sovsalen så är det inte respektfullt mot andra som sover i den sovsalen. Så gör det inte.

Under lajvetFörst kanske jag ska berätta att många lajvare ser det som lite fult att ragga på lajv. Man kan se det så här:

• Individer som tycker att det är fel att ragga på lajv och inte själva gör det.
• Individer som tycker det är fel att ragga på lajv och ändå själva gör det.
• Individer som tycker att det är tillåtet att ragga på lajv och själva gör det.
• Individer som tycket det är tillåtet att ragga på lajv men inte själva gör det.

Tänk såhär kring raggande på lajv. Analysera din egen position både in och off. Har du mer makt och inflytande än personen du vill ragga på? Det här gäller även om du bara tänker att din karaktär ska ragga helt inlajv på en annan persons karaktär. Du måste ge den andre personen möjlighet att backa ur om det inte är ett spel de önskar. Spel på sex och romantik kan vara hemskt roligt, men det är många individer, främst kvinnor, som har väldigt dåliga erfarenheter av just sådant spel som övertolkats av deras manlige motspelare och lett till konsekvenser som kvinnan fått hantera. Tänk på att kvinnor och ickebinära ofta får ta ett större socialt ansvar både för sitt eget och mäns beteende och får jobbet att agera socialt smörjmedel när det egentligen är en väldigt jobbig situation för dem.

Om det nu skulle bli så att du känner dig väldigt säker på att det är du som offperson som lyckats ragga upp någon annan som offperson, tänk på vad jag skrivit ovan om att inte ha sex i utrymmen där det finns andra människor som inte gått med på att vara där när ni har sex. Om du tror att du lyckats ragga upp någon som offperson, gå gärna till ett offområde om ett sådant finns på området, eller gå off någonstans lite avsides och lär känna varandra lite bättre. Ibland är båda kåta på varandra, tycke finns, men det är socialt inte strategiskt att ligga med varandra på grund av existerande monogama förhållanden eller på grund av skeva maktförhållanden så som stor åldersskillnad, arrangör/deltagare, hög status/oetablerad/isolerad.
Om jag ska ge en konkret regel, om ni är på ett lajv där det finns tillgång till alkohol, så är det bäst om båda parterna är nyktra om de vill gå längre än ett hångel med kläderna på. Men det är min åsikt.

Efter lajvet

Som jag skrev ovan så är det fler som anser att det är ok att ragga så länge man inte är aktivt inlajv längre. Det har dock blivit vanligare att det förekommer efterfester med alkohol efter lajv. Man är ibland extra känslomässigt sårbar efter ett lajv, lever med så kallat bleed som påverkar ens känslor som kan få en att fatta beslut man inte annars skulle göra. Även här är inte det faktum att man hamnar i samma bädd eller i bäddar brevid varandra detsamma som entusiatiskt samtycke. Lite alkohol kan vara ett socialt smörjmedel, men mycket alkohol är inte en bra kombination med sexuella aktiviteter. Ta med kondomer om du tror att du kanske kommer att ha den typ av sex där sådana behövs. Fundera på maktförhållandet mellan dig och den du fattar tycke för. 

Generellt om Entusiastiskt samtycke

Entusiastiskt samtycke kan både handla om att med ord uttrycka vad man vill göra med den andre, börja gärna med enkla saker, typ "får jag lägga armen om dig?" men det kan också handla om att fysiskt svara upp på vad den andre människan gör. Du nuddar vid någons hand, de nuddar din hand tillbaka. Du ler mot dem, de ler tillbaka. Ta det långsamt och kolla signaler varje steg av vägen. Detta gäller även om du ska ligga med någon du legat med förut, om ni inte har en väldigt uttalad annorlunda överenskommelse.

Kolla dessutom av, helst muntligt om den andre personen är ok att gå vidare. "Off: vill du att jag kysser dig på riktigt?" Var extra extra noga innan ni har oralsex, vaginal penetration, analsex. Tänk också en extra gång innan ni har barnalstrande sex. Använd kondom om en penis ska penetrera en kroppsöppning.

Generellt om sex

Sex blir nästan alltid bättre, speciellt för de med vagina och klitoris om det får ta tid. Förspel, och att långsamt trappa upp från mer oskyldig beröring av neutralare områden av kroppen, eller helt enkelt visande av icke sexuellt laddat intresse gör att den du vill vara intim med kommer att vara mer avslappnat och mer stegvis blir tänd på att vara intim med dig. Jag blir förvånad över hur dåliga många män är på hela förförelseprocessen och samtidigt tror att de är bra på sex när de ser sex som just bara det som innefattar könsorganen?
Det som en sexpartner gillar är dessutom bara delvis överförbart till nästa person av samma kön eller könsdelar som man vill ligga med. Man lär sig individspecifika preferenser från varje person man är intim med. Var öppen för det.

Sen vill jag slutligen säga en sak till alla de som varit i sexuellt obekväma situationer och klandrar sig själva för att de inte sa ordet "nej".
Frånvaron av ett nej betyder inte ett ja.

Ja betyder ja.
Entusiastiskt samtycke innebär ett aktivt deltagande från båda (eller flera) parter.

Tack för mig.
Använd kondom.

Lajvsammanfattning – Hemkomsten 6-8 juni 2014 del 2

Del 1Skades straff

Skaegikrigaren Alldis i full rustning. Foto: Anneli Hården

Nu skiljer sig historien och verkligheten lite åt. En sak hände inom ramen för spelet, men vi arbetade oss igenom scenen som oss själva, i samförstånd. Innan lajvet hade Amanda, som Skades spelare heter, kontaktat mig och bett mig att genom min roll vara riktigt ondskefull och förnedrande mot hennes roll. Vi hade chattat lite fram och tillbaka och på förberedelsedagen hade vi även tagit en promenad ihop och pratat. Väl inne i bastuhuset, efter att Estrid var borta gjorde vi de saker vi hade kommit överens om. Andledningen till att vi testade vissa saker var för att ge Amanda kroppsminnen av vad hennes roll råkat ut för.
Vi hade en spann med iskallt vatten, som jag tryckte ner hennes huvud under ytan. Vi höll hand hela tiden, och när hon ville upp kramade hon min hand och jag drog upp henne. När vi hörde ljud utanför huset, vid brunnen, höll jag om henne och viskade ”ssssh” i henne öra. När de hade gått markerade vi mot väggen ungefär som att Alldis hade dängt Skade mot den och vi kom överens om att Alldis upprepade gånger sagt. ”Jag är Alldis. Du är ingen.”
Slutligen tog vi fram det ärrsmink jag hade köpt innan lajvet, Amanda tog av sig på överkroppen och vi penslade först på sminket och sedan hällde vi på teaterblod. Det droppade ner på golvet också. På med underskjortan igen och så såg vi till att det ”blödde igenom”.

Sedan gick jag i roll igen och begav mig upp för trappen, förbi brunnen och åter in i byn. Alldis vänstra hand var täckt av blod, i den högra bar hon sin ringbrynjehuva och kragluva så att det inte syntes att även den var blodig. Nästan direkt mötte jag oroliga släktingar till Skade, jag tror det var Hildr och huskarlen Ask. Ask hade ju sett Alldis och Estrid föra bort Skade.

”Var är Skade?” Jag hade bestämt mig för att Alldis inte ljög och gestikulerade ner mot skogen.

”Någonstans där ute.”

”Varför har du blod på handen? Varför är dina händer blodiga Alldis?”
 I det ögonblicket gick en ättefrände till Alldis förbi och förklarade lugnt och nästan otåligt att alla Björkdalingar hade blodiga vänsterhänder, då de blotat av sig själva uppe vid ett gravmonument som fanns utanför byn tidigare under dagen. Alldis blev ivägsläppt och jag gick upp till mitt hus och rustade av, tog min tvål och min tvättlapp och gick och tvättade av blodet på en plats där det hade kunnat ses av flera spelare.

När jag senare var inne i huset med några av de mina bankade någon på dörren. Det ösregnade nästan utanför och det hade börjat bli väldigt mörkt. Men där ute stod Skades man Eldridh och några andra Gautrikare. Jag gick ut på förstutrappen med några bestämda steg och lät Alldis se honom rakt in i ögonen. Luften var så tät att man hade kunnat ta på den. Jag kände mig cool, jag kände mig farlig. Han sa att han inte ville tala med mig, utan bara se mig i ögonen, om jag tyckte att detta verkligen var rätt. Jag svarade Ja. Stämningen var hotfull men budskapet var ungefär att ingen skulle göra något mot Alldis inatt men att det skulle bli ting.

Efter att scenen var klar och de flesta hade gått dröjde sig min vän Peter kvar. Även han spelade en osmaklig typ, en dömd gravplundrare vid namn Sot, men också en av Skade och Eldridhs Huskarlar. Vi hukade mitt emot varandra och började mäta oss på något märkligt vis mot varandra.
Främst genom olika plattityder. ”Det här kommer inte göra så ont.” ”Jag vill dig inget illa” ”Jag måste göra det här” ”Säg inget till något.” och så skrockade karaktärerna bittert och menande till varandra när jag så drog till med  ”du vill det här egentligen” stelnade Peters roll till och gjorde någon sorts nekande grymtande innan han markerade ”den…den är av en lite annan sort.” Jag log, ett leende jag föreställde mig gick från öra till öra och huskarlen dröp av in i natten.

När Alldis lyfte blicken stod Sten där. Han såg alldeles slagen ut, i sin slitna Gautrikekläder. Axlarna var framåtrullade och han såg sårbar ut i blicken.

”Jag kan…jag kan inte göra någonting mot dig.”

Jag reste mig upp, gjorde mig så lång jag kunde. Knäckte med nacken, kände mig stark, i fokus.

”Nej. Ingenting.”

Han pratade om något mer, men Alldis gick fram till honom, stod mitt emot honom i mörkret och regnet. Han lutade sin hand mot uteplatsens arbetsbänk och Alldis la sin krigarnäve ovanpå hans hand. Sten ryckte åt sig handen som att han bränt sig. Någon sorts beslutsamhet kom över honom och han snäste av henne och försvann in i natten.

Efter att ha gjort mina nattbestyr tog jag med mig mina tändstickor för att gå upp till Gravhögen, då den tillhörde en av familjens ättemödrar. Regnet friskade i ytterligare. Uppe vid graven mötte den andre av Skades huskarlar mig, den som hette Ask. Han bekräftade att Gautrikarna fått order om att inte röra Alldis under natten. Jag försökte tända lyktan, utan att lyckas. Dåligt omen. Sedan skulle jag svinga en s.k ”brummare” för att åkalla Alldis förfäders andar. Men då lossnade brummaren från sitt snöre och den ovala träplattan for rakt in i Anders öga! Vi gick omedelbart off, höll tryck mot ögat och kollade sedan hur det hade gått. Ingen fara. Vi gick in game igen.

Gunnlög Gråas gravröse täckt av Björkdalingarnas blot. Foto: Solveig von Malmborg

Alldis förstod att det ändå inte var henne Gunnlög Gråa inte ville ha vid sin grav, utan att ilskan riktat sig mot huskarlen, som liksom sin bror dömts för gravplundrande.

Efter detta, och på order av Alldis befäl gick jag och la mig.

Alldis straff
Nästa dag, lördag innan lunch var det ting. Gautrike ätt mot Alldis. Alldis var inte så duktig med ord så en av hennes släktingar, Djärv, förde hennes talan vid Tinget. Vi höll tinget under ett stort tak, på ett brädgolv som nyligen tjärats. Det doftade fantastiskt och vädret hade bättrat sig avsevärt så solen sken. Alldis solade sig i glansen av Gautrikarnas upprördhet. När det framfördes vid tinget, angående om Alldis hämnd verkligen kunde anses vara proportionell mot vad Skade hade gjort påpekades det att Alldis var värd två av vem som helst annan. Då föreslog Gautrikeätten att Alldis kunde få gå i envig med två av deras stridande. Detta tackade hon ja till, men den ene, Brede skakade på huvudet och ville inte delta i en så ohederlig envig. Istället skulle Alldis slåss mot bara en av dem, Hamund. Han drog fram en bofferkniv, kanske från Eldridh. Den var inte stor. Så sa han att "Den här kniven hängde i Jarl Joars svin hus, vi slaktade grisar med den, och en gång en träl, den blir vårt redskap i den här kampen"
Det var ett helt klockrent ögonblick, och påminde mig om att min roll redan blivit blödd så som en gris, men överlevt. Hamunds spelare Anders kände inte till den intrigen så det var helt slumpmässigt. En annan sak som hände under tinget var också att Sten inför både sin egen ätt och de andra erkände sin och Alldis köttsliga relation.

Efter tinget men innan envigen fick jag och Anders chans att prata ihop oss, bestämma vem som skulle vinna striden och vilket format den skulle ha samt öva några kast.

Sen möttes vi uppe vid en kampring som finns på området, som förvisso är gräsövervuxen men inte innehåller några farliga stenar eller rötter. På den skulle vi ha vår envig. Vi fick tre domare från den icke inblandade svidungaätten och våra ätter fick varsitt horn att blåsa i om de ville att deras kämpe skulle få en paus. Jag och Anders hade kommit överens om att bara gå på armar och ben i början, då villkoret för att vinna var skador på bålen. Envigen startade, vid varje hornstöt gick vi ner, fick vatten och våra ”sjukvårdskunniga” hällde teaterblod på våra ljusa undertunikor. På så vis blev vi två slagkämpar allt mer blodiga under pågående strid. Så kom vi till sista ronden, jag gick in för att bli lyft av Hamund och dängd i marken, tyvärr råkade jag vrida mig i fallet och skallade marken. Världen gungade till och låg still och knep ihop ögonen. Så lättade det som tur var och jag kunde börja spela med igen i det jag och Anders kommit överens om. Det var först senare jag upptäckte att det istället var min högeraxel som hade tagit majoriteten av smällen.

 Hamund tog ut sin ätts hämd genom att skära Alldis på samma vis som Alldis skurit Skade, från handled till handled, över ryggen. Seger var hans, och tvekampen hade avgjort skuldfrågan. Alldis hade gjort fel. Gautrikes heder var återupprättad.

Del 3

Del 4

Gautrikeätten. Foto: Solveig von Malmborg

En post om intresset för transfrågor för mig som ciskvinna.

Det är många av oss som haft ett ideal att leva upp till av den duktiga flickan. Kvinnan eller flickan som alltid gör rätt. Men vi vet inte allt och vi har inte förmåga att göra allt rätt. Att fela är mänskligt.

Dessutom hamnar man ibland i det dilemma som på engelska kallas "Damned if you do, damned if you don't" vilket ofta innebär att det inte finns ett korrekt sätt att handla. Eller att vad som är korrekt beror på vem man talar med. Så fort vi rör oss i det offentliga, där det är lätt för andra att kritisera våra uttalanden eller vad vi gör så riskerar vi att få kritik.

För duktiga flickor är det enormt jobbigt att få kritik. Reaktionen blir ofta känslomässig, vilket inte i sig är fel. Antingen kan man reagera med ilska och slå ifrån sig kritiken, speciellt när man menade väl. Jag brukar försöka ta ett djupt andetag och fundera på om kritiken är välmotiverad, om den handlar om mig egentligen och om jag i så fall behöver modifiera mitt beteende.
Viktigt att tänka på är även var kritiken kommer ifrån. Ofta får jag lägga kritiken i ett sorts mentalt arkiv att gå igenom vid ett senare tillfälle. Att sova på saken är ofta en bra sak.

En grundtanke är att jag inte kan göra alla nöjda. Det ligger inte i min förmåga och det är inte heller önskvärt.

När jag som cis-kvinna skriver om transfrågor, eller när andra kvinnor som är cis gör detsamma, så finns det i alla fall på twitter ett antal transpersoner som är ganska hårda i sin kritik.
Jag försöker lyssna på kritiken, även om det är känslomässigt svårt för mig men nu undrar jag för mig själv vad som är skillnaden mellan att hålla tyst för att man inte ska ta sig tolkningsföreträde och den gamla härskartekniken osynliggörande? Dvs att jag tystnar om transfrågor för att jag inte upplever att jag inte duger som allierad, utifrån ser det ju precis likadant ut som om jag försöker tiga ihjäl hela frågan?

Transsexuella och ickebinära individer är en liten och utsatt grupp i samhället och jag tänker att vi andra bör signalförstärka och synligt stötta dessa även om det då blir fel ibland?

Inser risken att jag ser ut som en stött cis-person nu, men vafan, lite smällar får jag tåla.

När jag satt och tänkte på detta twittrade Maria Ramnehill något bra:

Grejen med "transparaplyet" är att man kan luras att tro att alla transpersoner har samma intressen.
— Maria Ramnehill (@Transfeminazgul) May 11, 2014

Cis = En cisperson är en person som entydigt är, och alltid har varit, antingen man eller kvinna.
Trans = Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen.

ickebinär = I detta sammanhang alla som inte går att passa in i könsuppdelningen man/kvinna.

Tolkningsföreträde = en person/grupp/ideologisk riktning har förtur på tolkningen av ett avtal eller dylikt.

Att träna när viktkontroll är irrelevant.

Jag är en tränande människa.
I skolan hade jag stora problem med gymnastiken och när jag väl hade haft min sista gymnastiklektion i tvåan på gymnasiet ville jag aldrig träna igen. Träning var för mig förknippad med obehagliga kroppssensationer, en känsla av inkompetens och hopplöshet.
Vissa sporter var något roligare, till exempel innebandy och basket. Men det är lagsporter som kräver att man har någon att spela med. SådantJ är svårt att åstakomma på en liten ort. Det tog mig ungefär 6 år utan idrott i mitt liv, även om jag alltid tyckt om långa promenader och ofta tar mig fram till fots.

Då, efter sex år skaffade jag och min partner gymkort, jag med studentrabatt. Det var ändå ganska trevligt att gå till gymmet. Jag hade ett träningsprogram, som alltid inleddes och avslutades på konditionsmaskinerna, men mest tyckte jag om maskinerna som tränade styrka. Gymmet hade en bra dusch och en väldigt fräsch bastu. Jag pratade mat och träning med nästan alla, oavsett om de ville det eller ej, samt åt tillskott och proteinpulver.
Men jag märkte inte någon egentlig skillnad på min kropp. Kanske var jag något starkare, men jag har alltid varit någorlunda stark när det kommer till tunga lyft. Först efteråt när jag tittat på bilder kan jag se skillnad på min kropp.

Sedan låg träningen nere länge. Jag och min partner märkte på mig att jag blev allt mer inaktiv och att motlut på vägen hem kunde ge mig ordentliga problem med andningen. Jag kunde gå långt, men det skedde i maklig takt.

Så, när mitt första barn var några månader gammal, i november 2009 började jag springa. Syftet var allt annat än att gå ner i vikt. Jag hade kommit i kontakt med fat acceptance under året innan och även om jag alltid tyckt ganska bra om min kropp, var det först nu jag verkligen accepterade den fullt ut. Jag skänkte bort kläder som var för små för mig och började köpa byxor som var i min riktiga storlek, och inte det minsta paret jag ändå kunde stänga.

Och jag läste ett blogginlägg skrivet av en feministisk aktivist som sprang, som beskrev hur löpningen fick det att kännas inne i kroppen. Löpning, som även om den krävde att jag la pengar på dyra skor, inte behövde några medlemskort eller en att jag åkte till en speciell plats. Jag började springa, inte för att jag den här gången ville gå ner i vikt, ett mål jag kunde lyckas eller misslyckas med. Jag började springa för hittills i mitt liv var det en sak jag inte hade kunnat och jag ville se om jag kunde.

Och jag kunde. Nackdelen med att motiveras av viktnedgång är dels att ett misslyckande kan göra att jag tappar motivationen, att löpningen då inte är målet utan bara ett medel för att nå målet och att viktnedgång är ett långsamt och inte särskilt belönande rörligt mål. Det är helt enkelt inte en bra motivation. Istället tränar löpning och tyngdlyft jag för att:

* Sänka min vilopuls och mitt blodtryck, något jag kan mäta hemma.
* Hålla min astma i schack, något jag känner varje dag.
* Ge mitt immunförsvar de bästa förutsättningarna, vilket leder till färre sjukdagar vilket ses på min lön.
* För att springa snabbare, eller längre, eller längre på en vecka än vad jag gjorde förra gången. Detta ger en app på telefonen mig feedback om.
* För att utvecklas och göra sådant jag aldrig gjort förut, en gång var det att springa 5 km utan att stanna, idag är drömmen istället en mil.
* För att kunna springa fort på lajv.
* Få starka ben som bär mig även genom vardagen.
* Få starka axlar så att dessa inte går sönder i jobbet eller när jag bär mina barn.
* Stärka min muskulatur runt ryggraden så att denna inte går sönder i jobbet.
* All den extra energin träningen ger mig gör mig ännu mer aktiv i vardagen, vilket gör att jag kommer ännu mer i form. Att gå till affären är inga problem, jag äger världen på ett helt annat sätt idag.
* Om jag är stark och snabb har jag en större chans att hävda mig mot andra människor som kanske vill mig illa. Vilket gör mig modigare.

Många av mina skäl ryms inom Health at Every Size, snarare än mainstream-motionskulturen som i mångt och mycket säljs in med utseendet som argument. Jag önskar att jag kan peppa andra till att röra sig på njutningsbara sätt, för att dom vill och inte för att dom upplever att dom måste.

Laktosintoleransens återkomst.

Jag har en längre tid haft stora problem med min mage. Det har varit handikappande och oroande och jag har gått ner i vikt. Främst har besvären plågat mig kvällstid, men även enstaka morgnar.  Besöken på vårdcentralen har varit flera. Tester har gjorts för att utesluta andra orsaker. Resultaten inte riktigt avgörande.  Så nu tar jag probiotika och har gått över till Laktosfri kost. Jag har levt laktosfritt i perioder av mitt liv, efter mitt första barn även mjölkfritt. 

Oavsett vad nya tester visar mår jag bättre och just nu är det som spelar roll.