You don't need my approval

Hi, I'm one of the highest ranking larp feminist in Sweden*. And you don't need my approval to be a larp feminist. You can do your own thing and that thing is very seldom reliant on whether I like it or not. Do you take a risk of me disapproving if you don't check with me? Sure. But you are a grown up and you will just have to take your chances. I'm not your feminist mom (ok maybe to some of you I am).
Wanna check with me anyway? I have a donations account. All donations go towards a full plate armor, and maybe coffee now and then.
You mainly need my enthusiastic consent if you wanna to do stuff to my body (or my body of work), because bodily integrity is totally a thing.
To quote Elin Dalstål, take risks, play boldly.***

I don't wanna be friends**

I think we try a little too hard to all be friends in the larp sphere. And we really don't need to be. Now, not needing to be friends with a another larper, another larp critic or another larp feminist does not mean we have to be enemies either. Sure it's a human instinct to want to have friends that share some of our passions. But that does not mean we need to be friends with everyone who shares our passions. Few things can be as grating as someone who shares our passions "the wrong way".

I think that diversity in feminism is sometimes hindered by us wanting to be liked by our peers, maybe even be friends with them and how we sometimes mistake the social fall outs as being the same as ideological fall outs. Social fall outs happen because if life.
But feminism is not about being part of a special social circle made up of other feminists. Some changes sure are easier to make happen if you are part of a group, but to engage in group actions, you don't really need the group to be made up out of your personal friends. You don't even need to like the other people as long as you agree on ideological principles.

I have friends I disagree with on an ideological level (as long as they are not racists, transphobes or woman haters) and we are still friends. I have people who I agree with on a ideological level but that I don't have the energy to have any kind of relations with. I'm one of those people that don't see love or care as an unlimited resource. There are only so many hours to a day, days to a year and there are only so many social energy points I can give out in a day. First and foremost I owe those points to my children and my partner. I have a line of work that take a lot of my social energy points since I work with humans. Then I have close friends, and some people who I've taken a special interest in.
When those social energy points are gone, they are gone until they are refuel.

The demands for emotional work are already high on women.
The demand is even higher on emotional work and ideological "purity" on female feminists.

I am not pure

We can demand that to be a feminist you need to be in favor of the equal rights of women (since that is the basis of feminism). But to demand that female feminists are absolutely adherent to a standard, they might not even know you are holding them to, will end up with you punishing them for existing and surviving in a patriarchy. This is in part linked to my term PreUtopian Feminism which has to do with merging ideals and Utopian dreams and utilizing practical pragmatism to get forward towards a better tomorrow without burning out. This can be a way to avoid being crushed by demands to live like you are already in the utopian tomorrow. PreUtopian feminists believe in a better tomorrow but they allow themselves to live today and utilize tools and accept that they will find them self in circumstances that might be less than perfect.

And also like Elin Dalstål says "Self Care comes first"****.

I'm not here to be pleasant. And neither are you.

I'm just a person, a woman in the patriarchy. Basically surviving can be kind of activism some days and often leaves me grumpy and unpleasant. Every other kind of activism is extra. And I don't like when I have higher demands placed on me to also be emotionally available to a wide network of friends, to stay very informed on all kind of social justice categories outside of intersectional feminism (which are valid and important but there are other activist that are better at them.) I don't even know if I'm a intersectional feminist since I focus on such a narrow field as larp feminism, and by proxy those hobbies near larp. Well that and countering ableism as much as I can.

So how do I handle these perceived higher and higher demands, and from in my turn putting too high demands on my fellow larp feminists? How do I release them from the fear that I might disapprove of something they do or don't do?

By running away from them.

I feel some are trying to make me play nice and adhere to the way they think I should be. And I will probably never be that.
They are welcome to my events, they are welcome to take part my freely published thoughts (I'll try to be better at not just having them on social media). But maybe they don't need access to me on my private social media. Maybe they don't need to know the ups and downs of my daily personal life. I don't hate them. Some have disappointed me, but that probably had to do with me having the wrong expectations on them, and I will get over it as bleakness and time creeps in.

Let's just be feminist colleagues? Ok?

* The way to be highest ranking is by inventing your own category and ranking system.
** Lady Gaga - Bad Romance
*** Elin Dalstål  Play Boldly
**** Elin Dalstål Self Care Comes first

Agressive feminism

I'm sometimes accused of spreading aggressive feminism. Depending on what you count as aggressive, you wouldn't exactly be wrong. There is a lot of anger and negative emotion that drives me forward, but I try to use those emotions to make real change, material and practical change in the communities where I am active, which is mostly "Nordic Larp" and the Swedish larp scene. I myself don't really care about why people do things as long as the end result is beneficial to as many as possible. Some of us are driven by love, some by anger, some just cant stand the situation as it is any more. I'm driven by mixed emotions but negative emotions sure is what gives this engine it's turbo setting.

I've been wronged. And so have so many of my friends.

Growing up as a woman in the patriarchy is rough, and I often feel that the bullying I went through as a child has made me involuntarily masculinized, in such a way that I brought negative macho traits into my personality. I had to find a way to get through my early years and survive physically and mentally.  Reading a lot helped, as did watching fantasy and science fictions shows and movies. But growing up nerd without any close female friends also landed me in male dominated environments most of the time. I saw myself as a feminist early on and did hang out as much as I could with the few women I could find in the computer nerd environments where I did find a few friends in my late teens.

I don't think I made a lot of new female friends until I started larping in 2002 and in the beginning I was an odd bird out in the local Vampire larp. I looked like a woman but I acted a lot like stereotypical man. And female presenting individuals are not supposed to act like that.
I have felt many times that what I have done that lead to me being called aggressive would not have been judged as harshly if I had been perceived as a man by my peers. But as I am a woman I am expected to do emotional labour among other things. I am supposed to care about other peoples emotions and reactions to what I say. I am supposed to adapt my language to who might be listening. If someone tells me my opinions hurt or upset them, I am supposed to say sorry and soften my opinion and redact what I said.

Some of the most physcally threatening situations I have ended up in have been because I have refused to back down in defending myself and my integrity or the integrity of another person. It seems a lot of people of all genders think that if me and them just talk things out in private, I will see their point and change my mind and tell them so. But I see what I see, I know what I know and I will tell it like it is.

It reminds me of the Star Trek Captain Picard who when interrogated for days and asked how many lights he saw.

"There are four lights"

And if that is aggressive feminism, I can't help you.

And for all those women out there who are like me, don't let people calling you aggressive stop you. If they want to stop you, they have to actually stop you. Think through what you said or what you did and imagine the same words or actions coming from someone who is seen as male. Think, would your peers call him aggressive?

A critique of "gender neutral larps"

Original Swedish text below.

Some larps and larp designers try to "solve" gender equality by making their larps gender neutral in one way or another. Some examples of solutions I have seen have been the following:

• Women and men exist in the game World, but they all have the exact same resources and face the exact same challenges as a member of any other gender.
• There are no genders, or only one gender in the game World.
• There are men and women in the game World, but all the written roles are written as gender neutrals without reference to their gender identity, pronoun or any specific reproductive organs, such as an uterus. This does not mean they are agender, mostly once they are cast they get the same gender as the player in the Eyes of the other players.

My critique is this: With these methods it becomes harder to tell stories about real World sexism and feminism and that erases not only womens experiences and historic roles but also the stories of anyone who is trans and/or non-binary and has had to struggle with the gender binary wiev of the real World.

The gender Neutral character also becomes mostly "male" because we were all raised in a World where the cis-man (also, a White cis-man) is the norm.

I have tried to work with this by either Writing character who have a gender identity of their own or what I did for Witches of Ästad Farm, where I wrote all the characters as female and then rewrote them after casting, having a look at what "social gender" the player had asked for their role. I did demand of the players that they choose female or male, because I wanted to portray the way the society of Swedish 1940-ies desperatly pressed everyone into those strict gender roles.


"Könsneutralt"
En del lajv och lajvarrangörer i Sverige "löser" jämställdhet genom att införa könsneutrala lösningar. Exempel på sådana lösningar kan vara att kvinnor och män förvisso finns i lajvvärlden, men har tillgång till exakt samma resurser och ställs inför samma utmaningar.
Andra kör med att det inte finns några kön i världen, eller bara ett kön.
Ytterligare andra kör att det finns både män och kvinnor i spelvärlden men att de skrivna roller som skrivs skrivs könsneutralt och att inget rollerna varken hänvisar till en könsidentitet eller till reproduktiva könsdelar som rollen ska ha (som tex livmoder).

Jag har dock kritik: att det med dessa metoder kan bli svårt att göra berättelser just OM sexism och feminism och att det inte bara raderar kvinnors livsvillkor utan även raderar de med transerfarenhet och ickebinära och deras upplevelser av att möta ett binärt könsrollstänkande.
Den "neutrala" karaktären blir oftast "som en man" i mina ögon då vi är uppväxta i ett samhälle med cis-mannen som norm.
Jag har försökt lösa det genom att antingen skriva roller med en bestämd könsidentitet eller som till "Häxorna på Ästad gård" skriva alla roller som kvinnor och skriva om dem efter castingen utifrån vilket kön spelaren önskat på sin roll.
Vilka är era egna tankar?
Vilka olika lösningar har ni sett?
 

Anmälan till Häxorna på Ästad gård är öppen till den 7 maj.

Jag och Linda har nu öppnat anmälan till mitt lajv Häxorna på Ästad Gård.

Här finns anmälningsformuläret: Anmälan Häxorna på Ästad Gård 2017
Här finns hemsidan: Häxorna på Ästad gård
Här är hur vi jobbar med funktionsnedsättningar och tillgänglighet: Tillgänglighet

Anmälan går till så att man fyller i en anmälan och skickar in. Den 7 maj på kvällen stänger vi den egentliga anmälan. Har vi då fått fler anmälda än sovplatser på Ästad 4H kommer vi att lotta med så kallad "viktning". Detta innebär att dels kommer de som anmält sig under första veckan (innan söndagen den 30 april) samt internationella gäster att ha större chans att bli dragna i lotteriet. Detta då vi dels vill premiera de som är entusiastiska och anmäler sig första veckan utan att utestänga folk som fått höra om lajvet först nu och att vi vill kunna ge internationella gäster svar så tidigt som möjligt om de behöver göra resplaner och beställa biljetter.

Vi kommer att kontakta både de som fått och de som inte fått plats så snart som vi gjort lottningen. Vi förväntar oss svar från er på det kontaktförsöket. Själva castingen kommer att gå långsammare men man kommer inte behöva betala 1100 kr förrän man har sin roll.

Tveka inte om ni har bekymmer, ju tidigare vi vet desto lättare är det att lösa. Vi håller på med en ansökan till Larpfund om vi kan få ca 5 biljetter för halva priset.

Some arguments for more lesbian romance in larp

I want to write about one of my favorite subjects: Lesbian romance.
And I want to connect it to my main hobby. So I will try to write a little bit about why there should be more lesbian romance in Nordic Larp, or in any kind of larp.

Although I have encountered lesbian romance in the 1980 is Just a little lovin'(1) , after the catastrophy at Landsväg(2) and in another world during the height of armed conflict at WarHeart(3) I still think there is too little lesbian romance and lesbian eroticism in the larps I play. So to encourage more lesbian romance in larp I organize larps which feature lesbianism and I write about it and make it a subject to explore by other designers and players.

I enjoy the company of women. I think women are sexy and exciting and intelligent.
Here are some good things about larping lesbian romance:

• Inclusion: Lesbians are larpers too, so it's nice to feel normal, wanted and included in your hobby.
• Shared experiences: Many women enjoy playing closely with people of the same gender.
• Emotional labour: Many women have been brought up to be able to speak about emotions which makes consent negotiation much smoother between them.
• Trust: Many women have an easier time trusting other women which makes intimate play much easier.
• Counters hetersoexism: Since we are brought up in societies that expect heterosexuality from us, larping lesbianism can be a way to explore other romantic and sexual feeling within ourselves and broaden our alternatives.
• A sensory experience: larping lesbian relationships can mean a chance to experience a romantical closeness with other female bodied individuals.
• For straight male larpers who try crossplaying(4) lesbian romance can both feel more relaxed and also frees them from the stereotype that a female character is defined by her relationship to a man.

Some arguments for designers to include lesbianism in their writing

• Women's stories are important and valid.
• Lesbian stories are important, valid and relevant. In our world lesbians are oppressed both as women and as homosexuals. Larp stories can both touch upon this oppression or choose to leave both the patriachy and heterosexism behind.
• It can be a way to explore deeply feminist subjects.
• Have a presence of lesbian characters in works of fiction opens us up to understanding and compassion for a marginalized group.
• Lesbian designers get to write about sexuality and relationships who are relevant to them.
• Every time you include lesbian characters there is a chance you might at least educate a larper about lesbianism, and you might even help someone come out of the closet.
• When you are writing larps about historical events the inclusion of lesbianism will both increase the your knowledge of the history of lesbianism and will also give a more true reflection of the era you are writing about.

#thelesbianagenda

(1) Grasmo & Edland https://nordiclarp.org/event/just-a-little-lovin/
(2) Sortti, Carlslund & Sjöberg http://beratta.org/landsvag/
(3) Berglund et al https://nordiclarp.org/wiki/Krigshj%C3%A4rta_(Campaign)

(4) Playing a character of another gender than your regular one.

A swedish sex-ed magazine from 1933.
This issue is about homosexuality.

En lite guide till kvinnlig nördvänskap

Jag och Susanne Vejdemo på "Thule: Skuggor i snön"

Många så kallade nördhobbys är mansdominerade även om mycket gjorts de senaste åren för att bredda nördbegreppet så att även mer traditionellt kvinnodominerade hobbys ska ses som nördiga. Detta leder till att många kvinnliga nördar "vuxit upp" i en nördhobby omgiven av män med ett fåtal andra kvinnor som de ibland dessutom förhindrats från att skapa egna relationer till och/eller sett som hot och konkurrans.

Som kvinnliga(1) nördar vill jag föreslå att vi behöver aktivt bestämma oss för att ha en grundläggande lojalitet till varandra. Vi behöver göra ett aktivt val att känna igen oss själva i andra kvinnor, att sätta oss in i andra kvinnliga nördars erfarenheter. Vi behöver också träna på att göra detta över tid. Då vi har vuxit upp i en mansdominerat samhälle har många av oss internaliserat att det är vad män tycker om oss och andra som har ett högre värde.

• Vi kan både rekrytera andra kvinnor in i våra hobbys genom att visa och berätta för de som är intresserade och se till att när det kommer nya kvinnor till våra kretsar, gå fram och presentera oss och visa ett intresse för dem som personer.
• Vi måste stoppa oss själva när vi märker att vi ser andra kvinnor som hot eller konkurrenter. Konkurrenter om vad? Vilka begränsade resurser är det vi tror att de kan ta ifrån oss som inte andra nördar kan ta ifrån oss. Försök att utvärdera situationen och se om ni kan bli vänner istället.
• Vi måste se upp så att vi inte dömer kvinnliga nördar hårdare än vad vi dömer andra människor.
• Vi måste se till att inte ha högre ideal för nördkvinnor att leva upp till än vad vi har för andra nördar.
• Vi ska inte kräva mer av en vänskap med en kvinna än vad vi kräver av våra vänskaper med män.
• Vi ska inte förvänta oss att kvinnliga nördar ska vara bättre på att utföra emotionellt arbete (2).
• Vi ska inte bedöma eller kritisera andra kvinnors utseende, kroppar eller klädstilar.
• Om en kvinna kommer in som partner till någon vi redan känner och den relationen sedan tar slut är det lättare för henne att fortsätta i hobbyn om vi inte behandlat henne som person X partner utan bekantat oss med henne. Om hon slutar komma till evenemang kan det vara schyst att höra av sig och visa att hon fortfarande är välkommen och att hennes hobbyutövande inte behöver hänga ihop med hennes relationsstatus.
• Det finns även nördhobbys där det görs intiativ med separatistiska träffar, antingen bara för kvinnor eller för kvinnor och ickebinära (3). Dessa träffar är jättebra tillfällen att möta andra, bygga relationer och lyssna på varandra utan att män kommer "i vägen".
• Försök se till att bereda plats och talutrymme även för nykomlingar och andra kvinnor så att inte samma personer som brukar ta upp mycket av taltiden (oftast samma män/pojkar) dominerar.
• Jag vill också slå ett slag för att inte förutsätta könet, alla transfeminina kan behöva din grundläggande lojalitet oavsett om deras könsidentitet är kvinnlig eller ej.
• Förutsätt inte heterosexualitet. Försök inte genast sammanföra singeltjejer med singelkillar i hobbyn. Dels är inte ett hot mot dig eller din eventuella relation med en man för att hon är singel, det är en sak mellan dig och din eventuella partner. Dessutom, om du är kvinna kanske hon är intresserad av dig? #thelesbianagenda

Vi ska dessutom inte låta vad männen i vår omgivnings säger om andra kvinnor påverka vår egen syn på de nördkvinnorna. Istället ska skapa oss vår egen uppfattning om dem. Vi ska anstränga oss för att bygga våra egna relationer som inte går via män.

(1) Transkvinnor är kvinnor.

(2) http://www.arsinoe.se/jamstalldhetsarbete-i-relationer/

(3) Ickebinär: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. (http://www.transformering.se/vad-ar-trans/ordlista)

Elaine Boström: Den osynliga sexismen

Detta är en gästpost.

Om den största betydelsen för män i mitt sociala liv är vilka romantiska möjligheter de har med mig. Vad för feminister är då egentligen mina manliga vänner?

Vi lever i ett patriarkat där männen sätter reglerna och dikterar hur saker (och kvinnor) skall se ut. Ett patriarkat där jag känner mig sexig i en klänning men tvekar att ta på mig min kostym för att jag kanske framstår som för bossig, såvida jag inte har en snygg urringning.

Ett patriarkat innebär att män är normen och får makt av sina egna stereotyper. Om en man är kvinnlig anses han som udda och bryter mot normen, eftersom kvinnlighet är något undergivet och svagt. Något hos män som skall ses ned på och skrattas åt, medan manlighet hos kvinnor anses som tufft och tomboys är något bra. Så länge männen gillar det. Så länge det bara är lite trotsigt, för är det makt inblandat blir det för farligt och måste spottas på. Det är en struktur som skadar både män och kvinnor.

Det här pratar vi redan om, både i sociala medier och i fikarum, och en del män (och de flesta kvinnor) jag känner arbetar med att förändra det.

Men det finns en del av patriarkatet som vi inte pratar om så ofta, ibland känns det nästan som att det finns ett slutet avtal där allt annat inom feminismen är accepterat men att just prata med män om kvinnors sociala makt kontra deras tillgänglighet är tabu. Ursäkterna haglar och de går in i defensivt läge. “Ja, men så illa är det inte”, “Jag vill bara ligga” och “Det är väl inget fel med att jag tycker hon är attraktiv” är några av argumenten jag fått höra. Och nej, det är inget fel, men när det byggs upp en social struktur kring vem som är liggbar eller tillgänglig där män ger den individen bonusar och tillgång till sociala event, då är det det ett problem. Speciellt i fall där mer etablerade kvinnor blir ratade, även av monogama män.

Det här är en del av patriarkatet som även det angår mina vänner och allierade, för det är fortfarande patriarkatet som styr de icke-separatistiska sociala kretsarna och nätverken genom social agens.

Jag var till patriarkatets gunst senast för några år sedan, jag hade just flyttat till Göteborg. Jag var fräsch, ny och intressant. Ung, snygg och knullbar. Jag blev inbjuden till allt, fick romantiska inviter. Jag fick njuta lite av att patriarkatet gillade mig. Gratis drinkar, fikor och massvis av spel i lajvet jag var med i.

Det finns ytterligare exempel från andra kvinnor i mitt nätverk som visar på detta som ett faktum, att "nya" och "tillgängliga" tjejer i olika kretsar får alla de goa bonusarna som patriarkatet så fint bjuder på. Bjuden på fika, inbjuden till fest, meddragen i sociala sammanhang och lajvgrupper, inbjudan till spel och lajvplotter. Gärna romantiska.

Men så snart du som kvinna får lite makt byts du ofta ut mot mot en ny kvinna och göms i ett skåp. Om du som kvinna har makt eller är "uttjänt" så blir du utskuffad och (medvetet eller omedvetet) mindre uppmärksammad och får inte de goa bonusarna. Det hände när jag började vara feminist.

Jag började bråka, ifrågasätta, säga att saker inte var rätt. Jag blev inte lika liggbar. Det läskigaste av allt för dem var väl att jag hade all rätt att ifrågasätta och även hade makten att göra det. Jag slutade få inbjudningar till fester, inte heller blev jag meddragen på lajv. Romantiska inviter och plotter var inte att tala om längre.

Och det var inte random douchebags eller sexister som behandlade mig så här. Det var hela mitt nätverk. Både lajvare och vänner. Allierade och bekanta.

Män som kanske då, men främst idag kallar sig själva feminister. Män som jag nu kallar mina vänner och allierade. Som är uppe på murarna och skriker, men skulle behöva glasögon för att se de strukturer som de är så inkletade i. Män som fortfarande inte ser vilken makt de sitter på och hur de liksom resten av samhället förbrukar “nya” och “unga” kvinnor. Män som tydligt avvisar etablerade kvinnor till förmån för nya och tillgängliga. Män med social agens som utesluter sina upptagna, osnygga och besvärliga kvinnliga vänner och ersätter dem med potentiella tillmötesgående älskarinnor och flickvänner. Män som inte vill förstå eller se att de har den sociala agensen i större delen av mitt nätverk. Män som klagar och ser ned på andra män, men själva begår förtryck i patriarkatets namn.

Männen som jag mötte när jag var ny i Göteborg finns kvar, fler av dem kallar jag mina vänner. De har större nätverk och nya kvinnor.

Men jag är inte tillgänglig längre. Enligt patriarkatet uttjänt och makten över mitt egna liv slåss jag för varje dag. En kamp som kommer att bli svårare nu inför mitt kommande moderskap, det kommer trots allt vara synligt att jag redan är tagen. Jag har redan märkt skillnad på mängden kommunikation som jag får driva jämfört med hur mycket jag fick gratis innan. Det får mig ibland att undra om det enda jag var bra till var att vara en potentiell älskarinna och inte en vän som många uttryckte.

Den enda patriarkala bonusen jag har att se fram emot är att jag kanske har lättare att få vårdnaden i en eventuell vårdnadstvist, tack vare att stereotyper säger att män borde jobba och inte anses lämpliga att ta hand om barn. Det är ju trots allt kvinnans roll.

Det står en stor jävla elefant i mitt eget vardagsrum och den heter patriarkatet.

Vi skall inte prata om alla elefanter i världen, just nu det räcker med den här. Vi behöver ta bort känslan av tabu kring ämnet och prata om rädslan många känner över att ens ta upp detta med sina manliga vänner. Och vi måste göra det. I våra egna kretsar. Som kvinna skall du inte behöva vara rädd för nästa kvinna som kommer in i din krets, den rädslan kväver kampen om lika stor agens och skapar en fiendskap mellan kvinnor. Som man skall du inte ens tänka tanken att skapa denna typ av socialt förtryck.  Vi måste tillsammans våga ifrågasätta de sociala strukturerna som i många fall är satta av män med hög agens, även om det blir jobbigt, även om vi får ligga mindre. Vi måste våga förändra och ifrågasätta våra sociala normer, för förtryck kräver strukturer och skapar makt för de som tillhör normen men behöver också någon som är tyst och inte säger emot.

Och till er män som läser det här och känner igen er, ni kanske rent av får en liten klump i magen. Sluta sopa den osynliga sexismen ni utsätter era kvinnliga vänner och bekanta för. Vi är mer än objekt för er uppskattning. Vi är mer än våra kroppar.

Och jag tänker inte hålla käften längre.

Some hints for male larpers who wants to larp relationships.

"The Horny Druid went on Tinder"

I wrote an earlier blog post about how larps are too short to larp with unattractive guys.
Afterwards I asked the Swedish Larp Women Unite Group on facebook about what they think makes a male larper more attractive to play romantically with. This blogpost is a follow up on that post.

What do I mean with romantic or intimate play?

Romantic or intimate play does not have to has as its main goal that the characters will end up happy, or even together. It is a type of play that can be used to tell any story but due to what it entails more often than not needs more communication between the players before the larp game.
Part of this is because it more often than not means you will be touching each other in ways that demand a little bit of trust. Even touch that would otherwise be innocent can be very loaded in a romantic or erotic setting. Themes that have to do with intimate relationships, sex and romance are given a lot of weight in current literature, music, movies and other art and there is no reason it shouldn't also be present in larp.

Remember, the following hints I have gathered from different people who belong to the Swedish Larp Women Unite, and this can mean that they can contradict, be very specific or be repeated. The hints are not primarily from me, but gathered from a Facebook group.
You can't change yourself to fulfill all of these demands, but even those you can't fulfill can give valuable clues about what other people think about or are looking for.

I will be dividing the answers into categories.

Hygien

• Have a pleasent smell. The absense of bad smells and odors. What is a bad odor is very individual, but basically: wash yourself and brush your teeth.
• Body odour. Everyone has a different one, and if your body odor is compatible with what the other person enjoys, that makes things easier. 
• Brush your teeth, don't smell of sweat.
• Eliminate a bad breath.
• Smell nice/ be clean.
• I don't mind sweat unless it's very old or the person is sick.
• Dirt is fine, but wash your hands.

Looks

• Have a nice haircut.
• I like tattoos and piercings.
• Brown, emotional eyes.
• Don't be more than 5-10 years younger than me.

Negotiating 

• Take the initiative and talk about limits.
• Think through and formulate your own limits.
• Off course, stay within the limits we agreed upon.
• Don't say "I don't have any limits" or "I'm up for anything with you." I don't believe you and I will be careful with your body and your ego.
• Do a lot of check ins during game.
• Take the initiative and ask for the characters to have a relationship, but offer me an easy way to say no in case I don't take you up on the offer.
• Be ready to negotiate and talk through limits.
• I like if we have an idea about what the relationship will lead to in game for both of us. I want a goal with the relationship at the larp, whether it's romantic or not.
• Is it a safe haven to retreat to after the adventures of the day.
• Will it end in tears and misery?
• Will it start out carefully and end on a happy note, offer something exiting but still feel cosy?
• Will it tie two groups who otherwise would not see eye to eye closer toghether?
• Is it just to cover up our evil plans!?

Out of game interaction.

• Say no if what is suggested does not suit you. This makes it possible for the other player to find someone else or suggest something else.
• Say no if you do not want to do what is suggested with the person who suggests it. This makes it possible for the other player to find someone else or suggest something else.
• Be a reasonable person: Be or give the appearance of being on the same ethical page as the other player. Have the tools to talk about limits, consent, the setting the larp is in and how you want the game to play out.
• Be calm or project calmness when speaking about the setting of the game even if you do not agree.
• Project confidence and that you are a good listener.
• Before the larp - show that you want to play out the relationship. Be involved in suggesting how the relationship was before the game started and describe how you would like it to play out during the game. Show enthusiasm in front of your game partner even if in game you will play estranged and possibly murderous. 
• Help out by being creative in coming up with scenes that relate to the relationship. It is scary to play a romantic relationship, and it can become really scary if the person who promised to play that they were in love with your character doesn't even say hello before the game.
• Don't be a sleaze.
• Don't talk shit about women, we can hear you.
• Act mature, be calm and secure.
• Listen.
• Don't assume a suggestion for romantic or intimate relationships between chacters means anything in the real world. But don't assume it doesn't either. Make a risk/reward - call. No shame.

Style of play/ larp-style

• Show me you are willing to co create our larp experience with me.
• Show me you see me. Realize even the smallest gesture can give as much emotion as something more grand.
• Talk to my character in game and not just about my character.
• Involve me in the creation of storylines, don't just deliver them as the finished product at expect me to enjoy them.
• Allow us to have a, eye for detail. Barely touching hands can feel like an electrical jolt if done right.
• Be prepared to at least take half of the initiative both in and out of game. It is possible to be adversaries in game and still invite the other person to larp with you as long as you keep it active. It is passive play that is so hard to keep up with.
• Be active in playing out the relationship during the larp. Keep an eye out for your in game partner if you are near each other. Check in with them out of game if needed if you need to know more about ideeas or wishes. If your partner seems unresponsive or tense, find out why.
• Roleplay in a convincing way.
• Be perceptive of how the game is going and try to be objectively analytical. Ask yourself "is this working out?"
• If you can, check in to see if both of you are having fun and feel the relationship is adding to the larp experience. 
• Don't be afraid of taking people you are playing a relationship with to the side and ask how's it going. Accept if it's not working out and help them end your relationship a in game way that works out for all of you.
• When it comes to show physical affection, do it clearly and directly. Don't cop a feel on someones bum or start making out without warning. Instead you can stroke a piece of hair behind the ear and look the coplayer in the eye. 
• Think in opposites. Post apocalyptic: give your partner something for nothing. Hight society hiostorical larps: Break the norms for your love. Forbidden love: Write love notes that can be found.
• NEVER improvise anything about pregnancy/abortion/dead infants without clear consent!
• When choosing what compliments to use, primarily compliment in game and not out of game characteristics.
• I we negotiated consent and limits before the game, I prefer if you don't check in very often during the game. I don't want my game to be disturbed if not needed. I promise to tell you if anything changes if you promise to tell me the same.
• I don't like compliments out of game, but at larps I don't mind being complimented for my out of game appearance.

Other

• Dancing. Its good no matter what dance you know, and you don't need to know it better than you are able to dance without harming your partner.
• If you can express emotion through dance that is extremely attractive. Dancing complements larping beautifully.
• Well made gear. Having good looking and realistic gear.
• Bring an extra blanket.
• Bring chocolate.
• Write me letters before the game - I'm delighted if you show this intiative and show that you want to build up a back story to the relationship.
• If fitting the scenario, ask for a photo of me to carry around in game.

Lajvfeministen som inte duger i andras ögon.

Jag har ett fåtal personer jag bollar det som pågår inne i mitt huvud med. Det är mycket som jag behöver bena ut.

Jag har tänkt att jag hela tiden i mitt sociala liv online och ansikte mot ansikte försökt att inte hamna på någon sorts piedestal. Att i min aktivism inte framhålla mig själv som ett perfekt föredöme utan snarare som en komplex person med både trevliga och irriterande sidor. Det jag gör är att skriva praktiska texter om hur man kan försöka ta tag i komplexa problem i lajvhobbyn, ge enskilt stöd till kvinnor och ickebinära som blivit utsatta för sexuella övergrepp och ta initiativ till och vara med och driva den separatistiska Facebookgruppen Larp Women Unite - Sverige och Larp Women Unite - International.

Men på något vänster har jag ändå blivit någon sorts feministisk förebild för vissa människor. Och jag upplever en oerhörd press då jag inte kan göra de här personerna annat än besvikna. Jag är inte intelligent nog, kunnig nog eller stresstålig nog för att hålla alla rättvisefrågor i huvudet samtidigt. Dessutom har jag en materiell världssyn och antar att man oftast måste prioritera vad man jobbar med i stunden, vilket då av sig själv innebär att andra frågor kommer hamna i bakgrunden.

Jag upplever dessutom att kraven ständigt ökar. Lever jag inte upp till de nya ställda kraven har jag börjar frukta de sociala konsekvenserna. Så jag drar mig undan från de här människorna som antagligen någonstans tror att vi för samma kamp.

Jag har varit i situationer där det hela känts som kvinnohat förklätt som rättighetskamp. Att jag som kvinna, speciellt som feminist, förväntas vara den perfekta intersektionella feministen och ägna exakt lika mycket mental fokus åt just den personens egen hjärtefråga. Och de orden jag kan få kastade på mig när jag inte klarar det utan att få totalt kaos i hjärnan är ord som på riktigt gör ont. Jag kanske ska upp dem här nu, men det är många som har åsikten att "kallar någon en det ordet så är man det, för dom har tolkningsföreträde om vem som är det."

Det här får mig inte längre att kämpa hårdare för att vara "en bättre intersektionell feminist" utan det knäcker mig och har redan fått mig att ge upp. Jag fortsätter med mina saker, för att jag känner en plikt att fortsätta med dem och inte överge dem. Jag arbetar vidare med att arrangera ett lajv enligt mina principer.
Men mitt hjärta känns krossat och uppgivet. Hastigheten är nere på 1/10. Jag hoppar över chansen att skriva om dem antologier. Jag tackar nej till att hålla föreläsningar i ämnet. Jag tackar nej till möjligheten att resa till konferenser och prata om vad jag lärt mig om offer och förövare i lajvhobbyn (alltså inte om individer utan om mönster och sociologin/etnologin i lajvkretsar).

Jag sitter på enorma kunskaper, men jag orkar knappt, vågar knappt sprida dem.

Jag vet att fenomenet kallas för feminist burnout och compassion fatigue. Men att veta namnet hjälper bara lite marginellt. Jag vill nog att vi egentligen börjar prata om de orimliga krav som ställs på feministiska aktivister utan att vi börjar förlämpa varandra direkt.

Jag vet att det anses vara fint att bjuda in andra att kritisera ens arbete och att det anses att man ska använda kritik på konstruktiva sätt. Men för mig har det blivit för mycket oinbjuden kritik, från för många människor, för ofta och på grund av internet, vid alla tider på dygnet. Ett sätt jag försöker jobba med det är att dels inte be om kritik (men folk skickar den ändå) och dels dra ner på sociala media så att jag inte råkar snubbla över den på slump.

Jag vill se mer praktiskt utförd feminism utan att den överhopas av kritik från icke inblandade om hur projektet, texten, lajvet skulle kunna ha utförts. Sen finns det folk som utvecklas jättebra av att få specifik oombedd kritik. Jag är inte en av dem. Jag har tillgång till en hel del människor som är duktiga på olika områden och om jag har tid och ork över att jobba med ett problemområde i mig själv eller i något jag skapat så kan jag ta det med den personen.

Anmäl dig till mitt lajv Häxorna på Ästad Gård innan den 22 juni

Jag arrangerar ett kvinnocentrerat lajv den 4-6 November i år tillsammans med min vän Linda R. Nu har vi släppt anmälningsformuläret, som kommer att vara öppet fram tills den 22 juni. Lajvet kostar 1000 kr, då ingår helpension.


For their own good, for the good of us all.

In 1941, 25 witches were interred at the former children’s colony of Ärsta Farm, situated outside Varberg. The Farm was their home for the duration of the war. This is their story.

Where: Ästad 4H outside of Varberg, Sweden


För deras egen skull, för allas vår skull.
1941 var 25 häxor internerade på den före detta barnkolonin Ästad Gård utanför Varberg, Halland. Gården hade, oavsett vad de tyckte om saken, utsetts till deras hem under resten av kriget. Detta är deras berättelse.

Var: Ästad 4h Gård Utanför Varberg

https://witchesofastadfarm.wordpress.com/

Larp Women Unite nämns i böcker om lajv.

Varje år hålls en samnordisk konferens som i Sverige heter Knutpunkt. I år anordnas den av finländare och heter därmed Solmukohta. Varje år ger man inför, eller på konferansen ut böcker med artiklar om lajv.

Knutpunktsböckerna heter i år Larp Politics och Larp Realia, se länk.
Folk vi känner igen som skrivit är bland annat:

Josefin Westborg​, Susanne Vejdemo​, Siri Sandquist​ och Sonja Karlsson

Artiklarna som nämner Larp Women Unite är

Karlsson, Sonja. 2016 Larp and Law. I Jukka Särkijärvi, Mika Loponen och Kaisa Kangas (red.). Larp Realia. Ropecon Ry, 125-129

Algayres, Muriel. 2016 Expression of Feminism in Larp. I Jukka Särkijärvi, Mika Loponen och Kaisa Kangas (red.). Larp Politics. Ropecon Ry, 151-157

http://solmukohta.org/index.php/Books/Books

Ett möjligt lajv 2016 med kvinnor i centrum

Snart nytt år, och vad vill jag då ge er inför 2016, kära läsare?

Jag skulle hemskt gärna vilja arrangera ett lajv för er 2016, ett kvinnocentrerat lajv.
Vad menar jag med kvinnocentrerat? Jo, att lajvet så som det skrivs ursprungligen kvinnofierar det mesta. Att den information som skrivs, görs det utifrån ett grundantagande att det är en kvinna som kommer att läsa texten.

Ett påpekande, transkvinnor är kvinnor.
Ickebinära är inte kvinnor, men en hel del ickebinära har erfarenhet att bli kvinnofierade. Blir det här lajvet av kommer deltagare inledningsvis bli kvinnofierade, men det går självklart bra att anmäla att man som deltagare inte är bekväm med detta.

Det ska bli en intressant utmaning för mig att se hur annorlunda det är att skriva ett lajv som utgår från feminint könande. Lite av ett äventyr. Jag ser både framför mig både det intellektuella arbete, men även konflikter som kommer att uppstå i mötet med andra. För egen del blir det en övning i att bli bättre på att kommunicera.

Så två grundandtaganden för arrangemanget:

1. Deltagare förutsätts vara kvinnor tills annat meddelas.
2. Roller skrivs som kvinnor tills annat beslutas. 

Vad gäller tvåan innebär detta alltså att ickebinära och män är välkomna att spela dessa roller som kvinnor även om det kan bli så att vid ev överanmälan kan män nedprioriteras i anmälan. Obs, det är inte säkert att jag väljer något sådant system i slutändan.

Men, vad ska lajvet handla om då? Alternativhistoriskt fantasy där häxor existerar och har deltagit i första världskriget. På grund av krigsbrott som skedde då avtalade ett stort antal nationer att häxor aldrig mer fick användas i krig och när andra världskriget bryter ut väljer sverige att internera alla kända häxor som uppehåller sig inom sveriges gränser vid krigsutbrottet.

Lajvet utspelar sig på en gård där 25 internerade häxor + personal lever sina liv hösten 1941. Till gården anländer så brittiska diplomater för att försöka fastslå om några brittiska häxor är internerade och i så fall föra dem hem. För deltagarna tänker jag mig mycket vardag i en märklig situation. Tvångsarbete, mat i ransoneringstider, rutiner och relationer över alla möjliga gränser.

Värnpliktiga vakter

Häxor innan internering

Vlog: #feminism and Witchyshoot and teaser for a Larp in the works

Ordförslag: Kvinnofierad/Kvinnifierad

Jag gillar inte att definiera grupper jag driver eller sammanhang jag planerar efter vilka som inte är inbjudna eller ingår. Jag föredrar att definera vilka som ska ingå i gruppen eller vilka som ingår i mitt huvudområde.

Jag anser även att om självidentifiering är viktig för självbilder för individen och för att ge kraft till delar av rättighetskamperna i vårt individfokuserade samhälle så finns det tillfällen då jag vill tala om samhällsgrupper.

Termen rasifierad har funnit ett tag, längre i den akademiska världen och kortare i allmänt tal om människor som av sitt samhälle behandlas utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Rasifiering tar inte hänsyn till vad individen själv identifierar sig som.

Jag föreslår härmed att jag i alla fall själv ska kunna tala om och skriva om de som blir kvinnifierade/kvinnofierade. En googlesökning på båda stavningarna gav ett begränsat resultat men föreslog i alla fall att ordet kan användas på följande sätt. Det är ett brett begrepp, men inte så brett att det blir meningslöst.

Kvinnofierad är de som av omgivningen inordnas på kvinnans plats i könsmaktsordningen, oavsett om de själva identifierar sig som kvinnor eller som något annan könsidentitet. En transman har oftast erfarenheter av kvinnofiering även om han skulle sluta bli kvinnifierad av omgivningen.

Exempel:

• Ciskvinnor
• Transkvinnor
• Transmän som av omgivningen läses som feminina.
• Cismän som har ett androgynt uttryck som läses som feminint av omgivningen.
• Ickebinära som av omgivningen läses som feminina.
• Transvestiter när de använde ett kvinnligt könsuttryck.
• Personer som är intergender och läses som kvinnor oavsett deras självidentifikation.
  
  

  

  Jag och Setsuna. Vi blir båda kvinnofierade/kvinnifierade av omgivningen.

Att som feminist hantera att en vän blir utpekad som förövare.

Om din vän försöker bortförklara vad hen gjort.

Läste Setsunas blogginlägg om att som före detta offer för våld i nära relationer bli sviken av nära vänner som identifierar sig som feminister. Vi pratade lite mer om ämnet efter att att jag hade fått en idé och hon uppmuntrade mig att skriva det här på bloggen också.

Så tänk dig att du ser dig som feminist. Kvinnors lika rättigheter. Stoppa våldtäkterna. Stoppa våld i nära relationer. Så har du två vänner, var av den ena är en kvinna och en dag får du veta att den ena vännen gjort någon av de sakerna du är mot, mot henne.

Nu kan en identitetskris slå till.

Kanske just för att du är feminist kan det bli svårare för dig att stötta ett offer.

Du ser dig som feminist. Det är viktigt för dig. Du kanske är känd som feminist i vänskapskretsen.
Du anser att feminister inte kan vara vän med, till exempel en man som fysiskt och/eller psykiskt misshandlat en kvinna han haft en nära relation med. Vilket din vän är utpekad som att ha gjort.

Jag tänker att sättet som den feminist som sviker den som säger att den blivit utsatt, har problem med just den här meningen:

"En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare."

Och om de då är en position där de av (olika anledningar, rimliga såväl som orimliga) inte vill bryta eller avbryta sin vänskap med den som är utpekad som förövare, så löser de dilemmat som följande.

"Jag är feminist."
"En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare."
"Altså är inte min vän kvinnomisshandlare, för om han vore det är inte jag en bra feminist."

Detta beror på att de flesta av oss har svårt att stå ut med tanken på att vi skulle vara dåliga eller mediokra på något som vi ändå anser vara viktigt för oss.



Jag skulle föreslå att man istället för om antagandet "En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare" till "En feminist kan vara vän med en kvinnomisshandlare." Till detta vill jag göra tillägget: "men en feminist som är vän med en kvinnomisshandlare kommer att anstränga sig för att förändra sin väns beteende, hjälpa vännen identifiera sina riskfaktorer och hitta sätt som vännen kan fungera bättre i relation till kvinnor. En feminist som är vän med en kvinnomisshandlare godkänner aldrig vännens beteende och protesterar och namnger vännens beteende för att förändra detta till det bättre."

För att detta ska gå att genomföra måste vi erkänna för oss själva att vi själva färgats av vår uppväxt i det nuvarande samhället och därmed har komplexa personlighet och själva har gjort mer eller mindre skadliga saker mot andra. Därför måste vi också erkänna att vi kommer att bygga vänskaper även med andra människor som gjort mer eller mindre skadliga saker mot andra.

Det är dock också så, att även om utpekade förövare behöver vänner så bör de vännerna inte utgöras av hens eventuella offer. Då eventuella offer även behöver utrymme och tid för att läka kan det dessutom ta lång tid av förbättrat beteende innan de ens kan ha gemensamma nära vänner. Den som väljer att fortsätta att vara nära vän med en utpekad förövare måste inse att det för det mesta innebär att motparten kommer behöva fjärma sig. Bara du kan veta vem du helst står närmst de närmaste åren (eller resten av livet beroende på brottets natur).

Även förövare behöver vänner, men det kan inte krävas att offret är en av de vännerna. Inte heller offrets vänner kan, förutom i undantagsfall vara vänner med förövaren.

För många är problemet svårlösligt, de känner att de i teorin gärna vill tro på offer. Men i det faktiska genomförandet blir det svårt för de kan ha haft en massa fantasier om vad _minsann_ skulle göra med en utpekad kvinnomisshandlare. Men de vill inte göra det mot sin vän.

Men en riktig vän hjälper sina vänner hantera sina problem, och det är lättare att hjälpa om man erkänner både att man själv och ens vänner har både goda och dåliga sidor och att det finns möjlighet att det som man inte vill ska vara sant, är sant. Så det modiga kan vara just att ha samtalet med sin vän:

"Du, jag tror faktiskt att du utsatte hen för [kränkning]. Men jag är din vän och jag vill gärna hjälpa dig att inte göra så igen."

och till den som säger sig vara utsatt:

"Du, jag tror dig. Jag kommer forsätta vara vän med hen och se om jag kan göra någon skillnad."

PS: Det finns beteenden som bara god terapi kan förändra, men det kan vara mer motiverande att delta i jobbig beteendeförändrande terapi med stöd från vänner.

Origins of my ethics: The X-men

I was severely bullied as a child.
But I also read a lot of X-men comics as a child.
And I've identified as a feminist since before I even remember. I cannot remember a time when I was not a feminist. And for most of this time I have shared hobbies and interests with communities which were mostly gendered male, or at least male dominated due to the perceived gender of the leaders.

Due to the severe bullying I was subjected to, I had to find ways to survive mentally and as I've discovered as I've become more mature I have to an extent become used to the fact that there is a lot of people out there who know who I am and doesn't like me. They don't like my personality, they don't like my opinion when expressed and they don't like what I do in my feminist work.
I simply can't take their unliking into account when making decisions.

Part of this is the tale of the rhinoceros child. A saying I read as a young girl:
"The rhinoceros child gets shoved wheter it walks or wheter it stands still. So in the end, the rhinoceros child does whatever it will." ["Noshörningsungen knuffar får, vare sig den går, eller stilla står. Så till slut gör noshörningsungen precis som den vill."]

The other part of this is The X-men. The X-men often featured a tag line formulated along the lines of "Protecting a world that hates and fears them" or that they were mutants protecting a world that hates and fears them. And that kind of stuck with me. The moral of X-men as I saw it was that even if you were an outcast, not because of what you had done, but simply because of who you were, you could still choose to do good for the world. That you were never alone, but that if you just looked around you would find people in the same situation as yourself and you could band together.
But the members of the different mutant groups in the Marvel world also fought each other. Sometimes due to mistakes or tempers running hot, but also because of conflicting ideals. Different ethics, or common ethics but different priorities. So what have I learned?

• I don't have to subject my ethics to popular opinion.
• Helping others can help yourself.
• Helping yourself can help others, people like you and those dependant on you.
• It's worth helping and protecting even people who hate and fear you.
• I must recognize the power I have even when I feel I am weak.
• To keep my goals in mind.
• It's ok to have feelings.
• Bad things happen to good, ethical people as well.
• I can't depend on getting excuses from the people who hurt me, looking for it gives them more power that they deserve.
• I should do good things because my ethics tell me, not because I want recognition or thanks for it.
• It's ok to join forces if progress can be made.
• You don't have to like someone to be able to work together with them.
• Forget the haters, somebody loves you. (Nah Miley Cyrus taught me that one).
• When I become visible, a lot more people shows me their love that the people who shows me their hate. (Its true, I got a hell of a lot more fan/love mail than I get threats)

För lajvarrangörer: att täppa igen hålen.

Foto: Sebastian Utbult

Följande inlägg är inte en pik mot arrangörer jag känner, utan inspirerat av mer än en händelse under det senaste lajvåret.

Tänk följande. Du ska arrangera ett lajv och du har personligen en mental lista över individer du inte vill ha på lajvområdet under lajvet eller så arrangerar du för en förening som har en mer officiell lista på varnade eller uteslutna personer. Folk som antingen inte alls får åka på ett av föreningen arrangerade evenemang eller som bara får delta med speciella restriktioner. Det kan handla om en person som inte får dricka alkohol på ett i övrigt alkoholtillåtet evenemang, en person som bara får dela tält med andra av samma kön, en person som måste ha en person med sig under hela lajvet eller en person som inte får röra sig på vissa delar av området eller inte får bära mask eller makeup som förändrar deras utseende.

För att kunna förhindra att en person som inte är välkommen på evenemanget ändå dyker upp eller att en person som bara får delta under restriktioner deltar utan restriktioner så gäller det att ha koll på sina deltagarlistor. Då måste man förstå vem som är vem på en deltagarlista och dessutom se till att samtliga som planerar att komma på lajvet också är med på deltagarlistorna.

Korrekta listor är viktigt av andra skäl, medicinsk beredskap och för räddningstjänst samt av försäkringsskäl. Men nu är min fokus på just när det fattats ett privat eller offentligt beslut att neka eller begränsa någons deltagande.

Två hål jag har upptäckt är det som följer:

• Personer som byter namn i anmälningsprocessen. Nu menar jag _inte_ trans* som byter namn av det skälet. Jag menar både personer som till vardags går under ett smeknamn vilket alla refererar denna person med som anmäler sig under sitt juridiska namn. Även individer som till vardags använder några av sina juridiska namn men som vet att de har dåligt rykte och anmäler sig till lajv med några andra av sina juridiska namn. Har man uppgifter på en person kan man dubbelkolla deras juridiska namn med birthday.se Med hjälp av den sajten har jag upptäckt två fall av personer som uteslutits ur föreningar som sedan försökt ta sig in med hjälp av två andra juridiska namn, då de har flera.
• Deltagare som ligger utanför deltagarlistor. Personer som ej anmäler sig i automatiska system och därmed ej kommer med i automatiskt genererade deltagarlistor. Här är det vanligtvis inte meningen! Men som arrangör kan det behövas att man kolla upp om man ha gratisdeltagare i till exempel köksgrupper, logistikgrupper, en kompis kompis, en funktionärs kompis, en person som hjälpt innan lajvet och får gratis lajv som betalning, markägare, markägares släkting osv. Skriv upp de här personerna manuellt, med de flesta uppgifter så att de går att identifiera. Bra att ha både om man tyvärr måste meddela någon att de ej är välkomna, men också bra att kunna identifiera dem om något skulle hända under lajvet. Be gruppledare för b-styrkor och funktionärsgrupper att lämna in kompletta listor på vilka de rekryterat!
  
  

"Får min karaktär chans på din karaktär?" Om sexuella relationer på lajv.

Min vän Johannes och jag. Vi har aldrig lajvar älskare.
Men Johannes såg så chockad ut på bilden att jag ville använda den.

Det händer ibland att jag har utvecklat en karaktär till ett lajv jag ska på och så tänker jag på hur den rollens nära relationer ser ut. Att det skulle vara trevligt om det fanns någon annan roll som skulle spelas på lajvet som betydde något extra för dem. Någon min roll har en relation med. En sexuell relation.

Vilka är fördelarna med att ha en roll som har en närvarande sexpartner på lajvet?

• Sexualitet är en stor del av många människors identitet och liv, att även ha med det i rollen kan ge en mer komplett person.
• Att rollens sexpartner/sexpartner är på lajvet kan ge rollen skäl att agera mer.
• Rollens sexpartner/sexpartners är ytterligare relationer och relationer ger mycket till ens lajv.
• Förvecklingar kan uppstå när andra roller stör relationen.
• En positiv sexuell relation kan ge många chanser till positivt spel vilket kan öka kontrasterna på lajvet.
• En negativ sexuell relation kan ge många chanser till negativt spel vilket kan öka kontrasterna på lajvet.
• Det ger många chanser för rollen att känna starka känslor, vilket många lajvare tycker om.
• Triangeldraman kan vara roliga.
• Ibland går relationen och dess natur stick i stäv med den moral ens roll eller rollens omgivning har och då har man blandat in sig en dramatisk förveckling som kan bli givande.

Så då behöver jag skaffa mig en spelare som skulle vara ok med att spela på en sådan relation. På lajv använder man för det mesta olika representations-tekniker för att markera att ens roller genomför en sexuell handling på lajvet. Eller så går man helt enkelt ur roll och kanske byter några ord om vad de gjort tillsammans under tiden borta från de andra. Jag kan berätta mer om olika tekniker för att simulera sex i något annat inlägg. Då det inte involverar riktigt sex borde det inte vara så pinsamt att fråga någon annan.

Men det verkar det vara ändå.

Jag har pratat med ganska många människor om detta, både ansikte mot ansikte, på telefon och via olika facebookgruppen. Ett problem som då kom ut i ljuset var att flera män som vill "göra rätt" sa att de helst inte frågar kvinnor om deras karaktärer kan ha en relation av sexuell natur. För några män handlar det om att inte vilja bli sedda som så kallade Creeps/creepers och för några att man var rädd att frågan skulle försätta den tillfråga kvinnan i en obekväm situation. Några få sa att det var för att de var blyga eller att man var rädd för att få ett nej.

För egen del spelar också kön in. Jag har inga problem med att fråga kvinnor, både kvinnor jag känner väl och kvinnor jag mest är bekant med men som jag någon gång tänkt att jag skulle vilja lajva mer med. Det brukar dessutom gå väldigt bra när vi väl är på lajvet och spelar på den sexuella relationen också. En person som jag såg som man beskrev samma sak när han närmade sig andra män, att han inte oroade sig så mycket då.

Men det är alltid lite knepigt för mig att fråga män. Det är oftare jag som frågar än som blir tillfrågad. Jag kan bara ha teorier om varför det är så. Det kan ha att göra med att jag ganska framåt och oblyg kring många ämnen andra finner jobbiga att prata om. Men jag tror också att det kan finnas lajvande män som tror att jag skulle bli förolämpad av frågan på grund av att jag är feminist. Det blir jag inte, antagligen skulle jag bli smickrad, så länge som det var helt ok för mig att tacka nej utifrån min egen inställning samt vad jag tänkt kring karaktären jag ska spela. Sen finns det folk jag absolut inte vill ska fråga mig, men de vet vilka de är. Att jag bråkat med någon över till exempel internet behöver inte heller vara ett hinder. Just att spela på positiva relationer till varandra, till exempel att ens roller skulle göra vad som helst för att rädda den andre från fara kan ha en definitivt läkande effekt även på ens verkliga relation.

I samtalen framkom det att man både kan fråga/behöva fråga innan lajvet men att situationen  även kan behöva tas upp under pågående lajv (ganska mycket för att kolla vad det är för typ av relation man egentligen spelar). Flera berättade att det hade varit en stor grej den dagen de insåg att det var helt ok att bryta spelet en kortare eller längre stund och ställa dessa frågor för att ta reda på vad den andre ville. Andra vill helst bara spela förberedda och genomövade sexuella relationer just för att de finner det störande att bryta spel just för att förhandla om samtycke, så om de ej har förberett något så väljer de hellre att avstå eller hålla "relationen" mycket platonisk. För flera personer jag pratade med var det väldigt viktigt att veta vad den andre personen tänkte och kände om det hela, oavsett vem av dem som tillfrågat vem. Man ville inte ha några dolda intentioner. För mig som konsekvensetiker är detta mindre viktigt, jag bryr mig mindre om vad den andre tänker och tycker så länge de mår bra av det och behandlar mig bra ur spel.

Efter att man ställt frågan och fått ett jakande svar talades det om att det kan vara väldigt viktigt att förhandla om gränssättningar. Då kan man prata om det på olika sätt.

• Börja med vad man själv skulle känna sig bekväm med. "Du får gärna krama mig och smeka min rygg"
• Börja med att fråga vad den andre skulle känna sig bekväm med. "Är det ok med kyssar med stängd mun?"
• Börja med att fråga vad den andre inte är ok med. "Finns det något jag absolut inte får göra?"
• Börja med att berätta vad man själv inte är bekväm med. "Du får inte röra min hals, den är känslig"

Det var även män och kvinnor jag talade med som avstår den här typen av relationer. Varför det då? Det finns flera olika typer av skäl.

• Som ovan, killar ville inte riskera att bli sedda som ett creep.
• Det är en jobbig fråga att få nej på.
• Ointresse, man är inte intresserad av sådana relationer på lajv.
• Man har en partner utanför lajvet som inte är bekväm med att man spelar sådana relationer och man respekterar det.
• Både män och kvinnor var rädda att den andre skulle missförstå frågan.
• Främst kvinnor var rädda för eventuell ryktesspridning om att man skulle ha en äkta sexuell relation eller att man kanske ville ha en sexuell relation.
• Både kvinnor och män som bara ville fråga motparter som de kände en viss kemi med hade funderingar på om de egentligen var helt ok med att de gjorde urvalet så. De kände att de diskriminerende.
• Sen kanske man hittills aldrig mött en lajvare man vill spela en sexuell relation med.

Hur som helst, ett spännande ämne som vi kanske återkommer till i framtida inlägg. Jag ser gärna att både män kvinnor och ickebinära funderar på om det här är något som skulle passa dem, samt hur det skulle göra för att i så fall få tag på någon att spela med. Hur de sedan skulle göra för att förhandla om vad som är önskvärt respektive inte önskvärt spel och hur de sedan gör. Men om man nu vill ha den här typen av spel så är det väl värt att öva på att fråga på ett sätt som ändå sätter andra personer i en position att det känns ok både att svara ja och nej. Jag tycker det är synd att flera män som ändå tyckte att det kunde vara givande inte alls vågade fråga. Att fråga på ett respektfullt sätt är inte förtryck.

Men är du äldre kanske du inte ska fråga någon som är mycket yngre, detta gäller speciellt äldre män, då vi lever i ett patriarkat.

Helgseminatiet Arrangera Tryggt har varit.

Förra helgen, 7-8 mars arrangerades Arrangera Tryggt i Västerås. Jag fick den stora äran att inledningstala.

Såhär stod det i inbjudan

"Varmt välkommen till ett helgseminarium i samarbete med Sverok, Medeltidsveckan och Studiefrämjandet, om hur vi som arrangerar lajv och medeltidsfestivaler kan maximera deltagarnas trygghet.

Under 2014 har det börjat pratas offentligt om övergrepp och gränsöverskridanden som skett under lång tid i lajv- och medeltidssverige, från sexuella trakasserier till våldtäkter och mordförsök (läs mer här:http://spelkult.se/vittnesmal/). Många arrangörer har reagerat starkt på detta. Man har ofta inte vetat om vad som pågått, och vill nu göra allt man kan för att konkret göra arrangemangen bättre och tryggare. Hur kan vi minska riskfaktorerna? Hur ska vi bemöta den som ber om hjälp? När får vi ingripa om vi misstänker att någon deltagare far illa?
Samtidigt uppstår svåra situationer när människor vågar berätta vad som hänt och ibland även namnge sina förövare: Hur ska jag som arrangör bära mig åt om jag själv eller andra vill porta en deltagare som betett sig illa tidigare? Vad är lämpligt, och var går de lagliga gränserna?"
Varmt välkomna önskar vi i projektgruppen!
Erik Holst
Mimmi Melkersson
Teresa Axner

Jag var bara lite nervös innan jag gick upp. Projektgruppen hade bara bett mig att berätta om facebookgruppen Larp Women Unite och själva nedtecknandet av föreläsningen hade jag gjort på tåget på väg dit. Öppningstalet/föreläsningen fick ett gott mottagande och folk uppskattade vad jag har kommit fram till. Det var även föreläsningar av RFSU och av kvinnojouren TROTS.
Över huvud taget var hela helgen väldigt givande och jag fick flera nya och hoppingivande kontakter. När vi strax innan vi skulle skiljas åt skulle säga vad jag kände sa jag att det kändes skönt att lämna allt mitt arbete mot övergrepp inom min hobby "vidare".

Jag hoppas att det blir en fortsättning på Arrangera Tryggt för att förvalta det arbete som har gjorts och för att bygga ett stabilt fundament att stå på.

Vlog + text: What a difference a day makes

So I'm slowly regaining my energy after that cold had me down. If you look at the video you will se me smile.

In todays Larps News.

I meant to have three Program items at the larp convention Prolog:

• The Larp Women Unite meet up for the Facebook group Larp Women Unite on friday 19-21:45 in 4:e Teatern
• ASMR och lajv (ASMR and larp) on Saturday 15:00-16:45
• ASMR och lajv (ASMR and larp) on Sunday 10:00-11:45

But a friend needed help at their program item on Friday 15:00-16:45 so now I'm substituting during Att jobba sig ur krisen (Working through the crisis) which is a workshop connected to the larp Hinterland. That larp is set during a Swedish apocalypse due to war and plague. Participants play characters who did not get picked, not deemed useful for their country, but somehow they survived in refugee camps and through plague. Now all they have is each other, no matter if they like it or not.

I also got asked if I really did want to be out of game group leader för the so called Salites at  Krigshjärta 7 (War Heart 7). And I said yes and found out what kind of game play we will be responsible for. Krigshjärta is a big boffer campaign I've been involved in for years. Salites are military morale officers and represents Salen (The Hall) which is a part of the government of the totalitarian society of Cordovia.

Also seen on Facebook, the gender reversed larp Sigridsdotter has released their roles.