Wonderkarins theory of Larp Alientation

[Context: I'm a Swedish larper turned larp designer and runner. I started in Vampire larp, moved on to Swedish Boffer Fantasy Larp and then started going to Knutpunkt, a Scandinavian larp conference which is often cited as the Nordic Larp Conference. I've worked in mental health for over 10 years and have a master in Library and Information science. I usually prefer to keep the language in these posts to medium level English and avoid long explanations. I know this sometimes make things I write sound harsher than they are meant as I try to just deliver the information and leave reflection and opinions to the discussion of the posts.]


What is Larp Alienation?

When I write Larp Alienation I mean something that happens out of game, to individuals in the Community and not passing experiences of alienation in game. Out of game alienation can however both be felt and manifested during a game, but it is an out of game problem.

Larp Alienation is mostly a feeling of not belonging or being on the outskirts of your larp community no matter your actual status or placement in the community social network. You can have many social strong bonds within the community and still feel alienation from the community. (Subjective feeling of larp alienation)

It can also be a practical problem making it hard to find other larpers to collaborate with for your larp projects, be invited to collaborate with others or get larpers to come to your games due to everything from geographical placement or a subject or form that your community are uncertain about. (Objective larp alienation)

Why is Larp Alienation a problem?

For healthy communities the members need to feel wanted and integrated. They should have their social needs reasonably met. But there is a discreprancy in what people mean and expect when they call something a community. Alienated members of a community can both suffer higher levels of mental health problems and begin to act out in disruptive ways because they already assume they are unwanted by other members.

Game runners most often say they feel can't make anyone happy with their event. Intellectually they know a majority of the players enjoy the game but sometimes feedback from the community in total is confusing and contradictory (due to it coming from different people).
Players who exclusively play larps and don't design or run games are more worried no one will want to play with them at games. 

The main theory

My theory on larp alienation is inspired by writing about the Master Suppression technique of The Double Bind. The Double bind punishes and ridicules a person no matter what action they choose to take. No action is "the right action". It is also inspired by social alienation theory, especially that there is a low degree of integration of common values in Nordic Larp and a distance and isolation between individuals in the community. Increasingly so, Nordic Larp and Larp has become a work environment which fluctuates between being a friendship based network dependent on whether people are able to form social bonds (like each other) and a professional network (collaborate on paid larp work).

I pose Larp Alienation happens because Larp and the sub category Nordic larp has few common values globally while at the same time members think they have common values which leads to a miss-match between individual expectations on the community and what the community actually produces for these individuals. I pose Larp Alienation is bigger problem to the parts of the community that does their social relationships online, due to both the exposure to public critizism from people you have both strong and weak social ties to and the distance between the individuals and lower to groups that spend more time together physically. 

Larp Creators and Runners also possibly face punishment and ridicule no matter what design choices they make, because there will always be disappointed people expressing their opinions in the online forums of the community. Expression themselves is their right, and many larp runners also appreciate being able to read reactions online, while to others it causes negative emotions. 

This can result in feelings of being attacked, that no choice is a good choice, that the best course of action is no action and in the end: larp alienation. 

Players feel alienated from the larp creators, and larp creators feel alienated from the players.

Now this double bind happens because there are many different viewpoints in larp critique as we have few to no frame work in place in what constitutes a good larp design. This will then be arbitrary and up to individual tastes. Individual tastes that will be expressed on individual larpers social media accounts.

This is not a problem to many designers, as it has to do with how much weight you put into the public opinions of others.

Larp Alienation at specific games or events

If an individual suffers larp alienation at a larp event there are some things that are possible to do, because many larps these days have a higher degree of integration of the players and game runners often make public before the event what common values will be in effect at the game. Also at a on site larp (as opposed to Digital larp) there will also be less isolation between individuals. Social events can be designed to lessen the degree of larp alienation.

• Communicate what common values are wished for, and might be enforced when you come to the game.
• Place lone players with other players, so that everyone has a social circle in and/or out of game.
• Encourage positive social and inclusive behaviors, even by holding up good examples and letting game runners and volunteers model these behaviors.
• Let people help out, especially if they offer, feeling useful and needed is a powerful antidote.
• Ask consent before coming with "helpful" advice as some people when feeling alienated can feel attacked even if you are just trying to help.
• As a fellow participants, be open to meeting and playing with new people. Like the open chair policy of Knutpunkt.
• Check in on your friends (yes, especially the "strong friend")

Alienation 
Social alienation is "a condition in social relationships reflected by a low degree of integration or common values and a high degree of distance or isolation between individuals, or between an individual and a group of people in a community or work environment". It is a sociological concept developed by several classical and contemporary theorists, The concept has many discipline-specific uses, and can refer both to a personal psychological state (subjectively) and to a type of social relationship (objectively).(1)

Master Suppression Technique no 3 "Double Bind"

To punish or otherwise belittle the actions of a person, regardless of how they act. (2)

Examples:
When you describe your larp scenario thoroughly, you receive complaints for having to much materials for the players to read before the game, thus making it less accesible to people from another language background or with reading disabilities. When you post only brief bullet point concepts, you're critiqued for being sloppy, not taking the subject seriously and/or demanding to much previous knowledge from players.

(1) Social Alienation at Wikipedia
(2) Double Bind Master Suppression Technique

Leaving someone alone.

[the following blog post relates to social interaction and can be very relevant for those of us who do a lot of activism or are very passionate about a subject]

I was asked today what my thought are about when I have a falling out with someone in the social circles of larp and get asked to leave them alone. After how long time would it be ok to send the other person a message? Would it be ok for example to send an email after two years?

I initially misunderstood the question, which we discovered after a while but I find this to be an interesting subject. I have, in the course of my feminist activism on social media have people ask me to leave them alone, or to have minimal contact with them, or to not speak to them at all. This does not mean that they are anti-feminist or anything, usually it has more to do with personalities or methods clashing or me doing things I felt were right and just but which hurt them on a personal level. The more you interact with people, the more likely it is you will also have had negative interactions with them.

Now, unless they are a member of a forum I admin and my job as an admin warrants contact with them I have this approach to respecting the request of no contact:

I will not initiate any contact with them, not in public spaces, not at parties or conferences. I will not send them messages in social media or via mail. I will avoid commenting on their comments in social media. I will not let outsiders mediate between us, unless I am certain the offer to mediate is made on request on the person who requested to have no Contact with me.

If I am invited to a larp Group with the person, I will decline, possibly giving an explanation to the person inviting me of where me and the other person stand at the moment. I would possibly go to the same larp as the other person, depending on how large the larp was and the physical space where it would be held. I would however not leave a larp if the other person signed on later than me. But I would be very aware of respecting the physical space of the other person and not engage in contact.

If the other person was forced to have Contact with me I would try to keep that Contact brief, non dramatic and to the point. I would try to not take advantage of the situation to sort out our differences. If the other person said that they would like to use the contact to also work on our relationship I would try to be empathetic towards them, if I had the emotional and mental energy for them, otherwise tell them I was happy to do so at another time.

If the other person sent me some kind of message online or sent a mutual friend I would try to be in a good headspace when accepting the message and if the content was that they were ready to end the "no contact" I would try to find out if they wanted to talk about what happened or just move on with our lives. If they wanted to talk I would be honest with what I would need for it to be a good talk.

I find to be asked to leave someone alone to be a very reasonable request. There are very few people that we absolutely have to be in contact with. To respect someone's request to not contact them is to give them space and time. You might think that if you just got to talk to them and explain what you really meant or what you really think they might be able to see you differently. But by respecting their request for no contact or minimal contact you are giving them the gift of having a bit of integrity.

When they feel ready, they might contact you.

Now my brain does work in the way that if there has been enough time and the person I'm leaving alone isn't someone I had a lot of contact with it is very possible that I might get an email after two years and be like "who...is...this?" I'm sorry for that but we all age and my memory isn't what it used to be. Which can be a good thing for some people.

Now I know it can be rough to know as a larper and/or a nerd that out there is someone who dislikes you. And it's ok to mourn the relationship if you had a really good friendship going. But the way I see it ignoring their request is about you and not them. And you can handle it. It will all work out in the end.

It has to.

Some arguments for more lesbian romance in larp

I want to write about one of my favorite subjects: Lesbian romance.
And I want to connect it to my main hobby. So I will try to write a little bit about why there should be more lesbian romance in Nordic Larp, or in any kind of larp.

Although I have encountered lesbian romance in the 1980 is Just a little lovin'(1) , after the catastrophy at Landsväg(2) and in another world during the height of armed conflict at WarHeart(3) I still think there is too little lesbian romance and lesbian eroticism in the larps I play. So to encourage more lesbian romance in larp I organize larps which feature lesbianism and I write about it and make it a subject to explore by other designers and players.

I enjoy the company of women. I think women are sexy and exciting and intelligent.
Here are some good things about larping lesbian romance:

• Inclusion: Lesbians are larpers too, so it's nice to feel normal, wanted and included in your hobby.
• Shared experiences: Many women enjoy playing closely with people of the same gender.
• Emotional labour: Many women have been brought up to be able to speak about emotions which makes consent negotiation much smoother between them.
• Trust: Many women have an easier time trusting other women which makes intimate play much easier.
• Counters hetersoexism: Since we are brought up in societies that expect heterosexuality from us, larping lesbianism can be a way to explore other romantic and sexual feeling within ourselves and broaden our alternatives.
• A sensory experience: larping lesbian relationships can mean a chance to experience a romantical closeness with other female bodied individuals.
• For straight male larpers who try crossplaying(4) lesbian romance can both feel more relaxed and also frees them from the stereotype that a female character is defined by her relationship to a man.

Some arguments for designers to include lesbianism in their writing

• Women's stories are important and valid.
• Lesbian stories are important, valid and relevant. In our world lesbians are oppressed both as women and as homosexuals. Larp stories can both touch upon this oppression or choose to leave both the patriachy and heterosexism behind.
• It can be a way to explore deeply feminist subjects.
• Have a presence of lesbian characters in works of fiction opens us up to understanding and compassion for a marginalized group.
• Lesbian designers get to write about sexuality and relationships who are relevant to them.
• Every time you include lesbian characters there is a chance you might at least educate a larper about lesbianism, and you might even help someone come out of the closet.
• When you are writing larps about historical events the inclusion of lesbianism will both increase the your knowledge of the history of lesbianism and will also give a more true reflection of the era you are writing about.

#thelesbianagenda

(1) Grasmo & Edland https://nordiclarp.org/event/just-a-little-lovin/
(2) Sortti, Carlslund & Sjöberg http://beratta.org/landsvag/
(3) Berglund et al https://nordiclarp.org/wiki/Krigshj%C3%A4rta_(Campaign)

(4) Playing a character of another gender than your regular one.

A swedish sex-ed magazine from 1933.
This issue is about homosexuality.

En lite guide till kvinnlig nördvänskap

Jag och Susanne Vejdemo på "Thule: Skuggor i snön"

Många så kallade nördhobbys är mansdominerade även om mycket gjorts de senaste åren för att bredda nördbegreppet så att även mer traditionellt kvinnodominerade hobbys ska ses som nördiga. Detta leder till att många kvinnliga nördar "vuxit upp" i en nördhobby omgiven av män med ett fåtal andra kvinnor som de ibland dessutom förhindrats från att skapa egna relationer till och/eller sett som hot och konkurrans.

Som kvinnliga(1) nördar vill jag föreslå att vi behöver aktivt bestämma oss för att ha en grundläggande lojalitet till varandra. Vi behöver göra ett aktivt val att känna igen oss själva i andra kvinnor, att sätta oss in i andra kvinnliga nördars erfarenheter. Vi behöver också träna på att göra detta över tid. Då vi har vuxit upp i en mansdominerat samhälle har många av oss internaliserat att det är vad män tycker om oss och andra som har ett högre värde.

• Vi kan både rekrytera andra kvinnor in i våra hobbys genom att visa och berätta för de som är intresserade och se till att när det kommer nya kvinnor till våra kretsar, gå fram och presentera oss och visa ett intresse för dem som personer.
• Vi måste stoppa oss själva när vi märker att vi ser andra kvinnor som hot eller konkurrenter. Konkurrenter om vad? Vilka begränsade resurser är det vi tror att de kan ta ifrån oss som inte andra nördar kan ta ifrån oss. Försök att utvärdera situationen och se om ni kan bli vänner istället.
• Vi måste se upp så att vi inte dömer kvinnliga nördar hårdare än vad vi dömer andra människor.
• Vi måste se till att inte ha högre ideal för nördkvinnor att leva upp till än vad vi har för andra nördar.
• Vi ska inte kräva mer av en vänskap med en kvinna än vad vi kräver av våra vänskaper med män.
• Vi ska inte förvänta oss att kvinnliga nördar ska vara bättre på att utföra emotionellt arbete (2).
• Vi ska inte bedöma eller kritisera andra kvinnors utseende, kroppar eller klädstilar.
• Om en kvinna kommer in som partner till någon vi redan känner och den relationen sedan tar slut är det lättare för henne att fortsätta i hobbyn om vi inte behandlat henne som person X partner utan bekantat oss med henne. Om hon slutar komma till evenemang kan det vara schyst att höra av sig och visa att hon fortfarande är välkommen och att hennes hobbyutövande inte behöver hänga ihop med hennes relationsstatus.
• Det finns även nördhobbys där det görs intiativ med separatistiska träffar, antingen bara för kvinnor eller för kvinnor och ickebinära (3). Dessa träffar är jättebra tillfällen att möta andra, bygga relationer och lyssna på varandra utan att män kommer "i vägen".
• Försök se till att bereda plats och talutrymme även för nykomlingar och andra kvinnor så att inte samma personer som brukar ta upp mycket av taltiden (oftast samma män/pojkar) dominerar.
• Jag vill också slå ett slag för att inte förutsätta könet, alla transfeminina kan behöva din grundläggande lojalitet oavsett om deras könsidentitet är kvinnlig eller ej.
• Förutsätt inte heterosexualitet. Försök inte genast sammanföra singeltjejer med singelkillar i hobbyn. Dels är inte ett hot mot dig eller din eventuella relation med en man för att hon är singel, det är en sak mellan dig och din eventuella partner. Dessutom, om du är kvinna kanske hon är intresserad av dig? #thelesbianagenda

Vi ska dessutom inte låta vad männen i vår omgivnings säger om andra kvinnor påverka vår egen syn på de nördkvinnorna. Istället ska skapa oss vår egen uppfattning om dem. Vi ska anstränga oss för att bygga våra egna relationer som inte går via män.

(1) Transkvinnor är kvinnor.

(2) http://www.arsinoe.se/jamstalldhetsarbete-i-relationer/

(3) Ickebinär: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. (http://www.transformering.se/vad-ar-trans/ordlista)

Do you want to date my character? About sexual in game relationships at larps.

Background and disclaimer:
This is a translation and repost of "Får min karaktär chans på din karaktär?" Om sexuella relationer på lajv." The original post was written i Marsh 2015. I have a background in mainly Swedish larping and have mostly been to Vampire, Low and high Fantasy and post apocalyptic games. I have been to some Nordic Larps and participated in both the swedish larp con Prolog and Knutpunkt. I larp mainly at games where, if you want to have an in game relationship you have to go and get your coplayer on your own, where most larp organizers will find it an odd question to help out with. I also find that the swedish tradition is pretty "What you see is what you get" compared to some other larp traditions.

Do you want to date my character? About sexual in game relationships at larps.

Sometimes when I am building my character for a game I'm going to, I start thinking about my characters intimate relationships and what they look like. That it would be nice if there was another character present at the game that meant something extra to my character. Someone my character had a relationship with. A sexual relationship.

What are the pros with playing a character who has a in game sex partner present at the larp?

• Sexuality is a large part of the life of many humans identites and lives, and to include sexuality into the character can make it into a more complete character.
• Having the in game sex partner present can give the character more reasons for performing different actions.
• A sexual relationship is a kind of relationship and I think relationships add a lot to your larp.
• Things can become complicated in interesting ways if other characters meddle with the relationship.
• A positive sexual relationship can give many opportunities at positive experiences, which might contrast nicely to the rest of the larp.
• Equally a negative sexual relationship can give many opportunities at negative experiences, which might contrast nicely to the rest of the larp.
• It gives many chances for the character to experience strong emotions.
• Love triangles can be fun.
• Sometimes who you are having sex with goes again the moral grain of the character or causes moral outrage in their social arena and that can give a nice dramatic curve.

But I still need to get at least one player who would want to play such a relationship. Most larp that allows characters to have in game sex uses different representational techniques to symbolize that characters are performing a sexual act during the larp. Or you go out of game together and talk about what you did in game while they where away from the others. I can tell you more about these techniques in another post. So, it's not like your are asking someone to engage in real sexual acts with you and it shouldn't feel awkward to ask?

But it does feel akward.

I've talked to a lot of larpers about this, both face to face, on the phone and in several facebook groups. A problem that came to light was that several men who wanted to do "the right thing" said they rather not ask women if their characters could have a sexual relationship. Some men said it was because they did not want to be seen as creeps/creepers and some men where worried about making the woman they asked uncomfortable. Some men said they were just shy or that they feared getting a no.

To me, gender matters as well. I have no problem at all with asking women, both women I know really well, and women I'm just acquainted with but that I thought about wanting to larp more with in the future. It usually runs very smoothly once we get to the larp and are trying the sexual relationship out. One man I talked to said he felt them same when he asked other men, and that he worried less when asking men.

To me it's always a little tricky to ask men. I'm almost always the one to ask and extremely rarely get asked. I can only have theories about what that is about. It can because I'm assertive and not very shy about a lot of subjects that other people find difficult to talk about. But I also belive that there are larping men that think I would be offended by the question because I'm a feminist. I would not, and honestly I would probably be flattered as long as I get to feel it is fine to turn the man down based on my own preferences and my thoughts about my own character. There are people I really don't want asking me, but most of those people know who they are. And if I've been in a fight or disagreement with someone doesn't have to be an end all. To play a positive relationship with each other, or play people who would do anything for each other can have an incredibly healing effect that can bleed over into your real life.

During these talks what crystalized was that is that you can ask/need to ask before the larp but that the situation can need to be adressed during a game where something changes or where a new relationship starts. Check in to find out what kind of relationship the players want to play now. Several told me that it had been a grand revelation to them the day they realized it was ok to go out of game for shorter or longer meeting about what they wanted and what their coplayer wanted. Other just wanted to play prepared and rehearsed sexual relationship where consent was already established because they found it really hard to get back to immersion after being interrupted. Instead they chose a safer router of not having that kind of in game relationships or kept all in game interaction very platonic.

Several people told me that it was very important to them to know what the other larper was thinking and feeling about the relationship, both the one who asked and the one who got asked. They wanted to avoid hidden intentions. I myself has an ethic that is more conserned with consequenses and less with intent. I don't care or judge so much based on hidden inten. I'm ok as long as the other person is happy and treats me right out of game, no matter why they are happy or treats me right.

After you asked another larper the question about having an in game sexual relationship and you found someone who said yes, it's really important to talk consent, wants and needs. You can approach this in a number of different ways.

• You can start with yourself, modeling what kind of subjects can be discussed: "I would like if you hugged me and stroked my back." I'm saying "me" and "my" here, because even if you play a character, that is your body.
• You can start with asking the other person what they are comfortable with: "Are kisses on the lips ok, if there is no tongue?"
• You can start with asking what hard limits the other person har: "is there anything I absolutely can't do with you?"
• You can start with what you're not comfortable with: "Never touch my neck, it's very sensitive."

Several women and men I spoke to declined having in game sexual relationships. Why? Well they had different reasons.

• As I wrote above, some men answered they were afraid to be seen as creeps.
• It is a difficult question to get a no on.
• Not interested, as in "I'm not interested in that kind of relationships when I larp"
• They had real life partner who was not comfortable with them larping that kind of relationship and they chose to honor that wish.
• Both men and women where afraid that if they asked the question they would be misunderstood.
• It was mostly women who were afraid that there would be rumours started that they were having out of game sex with their in game partner or that they wanted to have out of game sex.
• Both women and men who only wanted to ask larpers that they had chemistry with battled with themselves if it was ok that they were feeling this way. They felt they were discriminating other larpers.
• Some had never met a larper they wanted to larp having a sexual relationship with.

Anyway, this is an existing topic that we will probably return to in the future. I would love if both men, women and non binary people start thinking about if in game sexual relationships is something that they would like to play, and how they would get around to finding coplayers in the future. How they talk consent and what they really want to get out of the relationship. But if you want this type of play, please work on asking in a way that makes the other person comfortable with both saying yes and saying no. I felt it was sad that so many men that said they would like this kind of play felt it was so scary to ask that they didn't. If you ask in a nice and respectful way, you are not oppressing anyone. 

But if you are very much older, maybe you shouldn't ask a much much younger larper, and this goes a lot for older men, due to us living in a patriarchy.

Sensually enjoying larps

Background
In my experience a lot of people who write about larp approach it in an intellectual way, while people who are more interested in the physicality and/or sensuality of larp instead organize work shops where they instead show other larpers what they mean. I enjoy doing both, an also I reach different people in organizing work shops and writing in the blog. I have also spent a lot of time since the summer of 2014 to battle sexual harassment and rape cases on a policy level and to support victims on a community and on a personal level.  That has taken a toll and I would like to explore and celebrate the more positive sides of larp as well. Less focus on what we don't want and more focus and what we do want.

My name is Karin and I have organized sensual workshops both about the positive end of the spectrum with Asmr for larp, the negative end with my Torture Workshop and the more neutral workshop about using Tactile Touch in larp. Tactile touch is when information is transmitted by touching some thing or person or being touched by a thing or person. Tactile massage is a Swedish massage form that is very light and soothing.

As you might realize I'm a sensual larper. You might not think so if you have met me as a sniper staking out a small village, covered in mud, reporting in after my four hour shared shift with my team mate. But what is a sensual experience? The night chill, the straining of the eye to see movement down in the  village and the feeling of cold mud against my skin that dries and cracks is also a sensual.

Disclaimer 

This blog post can apply to other genders but I myself am woman and I also enjoy writing about and for women. The blog post does not apply to all women. If you are not a woman and still identify with what I write, I think that is great.
I come from a Swedish larp tradition where we mainly write our own characters and decide our own relationships. The few larps with prewritten and casted characters I have been to have been so called Nordic Larps such as Just a Little Lovin' (2011) and Coven (2014).

The validity of enjoying yourself
We all have our own reasons for enjoying larp. Some of these reasons that have to do with how our bodies relate to interaction with others seems to be taboo to talk about, or if you talk about them you are not supposed to do so in a public or semi public space. Sexuality, sensuality and even the physicality of larp seems to be some of these taboos to some people.

I am interested in sensuality at larps. I think there are valid and useful things about sensual larping, sexually charged larping, erotically charged larping and romantically charged larping. I think that there is no shame in also experiencing an echo of what you are playing in your own body. Some some like to play sexual characters and map that characters sexuality away from their own, some map it after their own sexuality. Most Swedish larpers I have talked to about this subject never even thought about having a character with another sexuality than their own before I asked. And all of this is ok and valid.

To me the whole selling point of larping is the physicality of the experience. There are other ways to role play that are less physical than larp. Certainly there is still a sliding scale of how physical different larps are, and the same goes for sensual romantic play. It can be as unphysical as letter writing and long bouts of eye contact that still leaves you tingly all over. Or it can be as physical as real making out, tongue and all. And it is not unheard of that larpers then moved into the realm of real sex and even having long committed relationships after meeting at a larp. And as long as this happens with enthusiastic consent I am fine with it. We only have one life and we deserve to enjoy it.

Now I would like to say something about how women are more often than not  raised to put the needs and wishes of others before their own needs and wishes. We are taught that to indulge in what makes us happy and tingly all over should come with a tint of shame. This manifests in many ways and when it comes to physicality it also comes with how the female body is critiqued and must be constrained, covered and controlled. Women are held to higher moral standard than men and their behavior and words are very closely monitored.

Another thing I have realized is that a lot of men, and some others as well, confuse experiencing sensuality and romantic or sexual tension with another larper has to do if that larper is conventionally good looking or even exeptionally good looking, I have found that this is often not the case. It can be easier if the other persons looks are acceptable to you but to me and many women I have talked to it has more to do with how you play the character, smell, eye contact, how the physical interaction is working out, how the larpers do their characters body language. To me it can be a certain swagger to the shoulders, a way to clench a jaw line, an arm around my waist, calling me an in game pet name.

And I want to say:

You deserve to have more than an ok larp when you spend time, work and money on larping. I think it is ok to leave gameplay that is not enjoyable for you, steering away from it. If you choose to off game with the people it is not working out for and you find another way that is more enjoyable to you, that's great but I know it is not possible for all larps. It's ok to choose to steer towards the kind of things you like. It is ok to put yourself first.
It is ok to state your wishes and preferences clearly, because how would you otherwise attain them. If you can accept a no you don't need to apologize for your desires.
It is ok to want to touch other larpers and to do so according to consent and it's ok to want to be touched and experience that. You play at being a goddess, a concubine, a lover, a fearless warrior queen and you can find and deserve to find coplayers who will move with you to attain that which you truly enjoy.  And I know we can both have that play with each other and we can help members of all genders to both explore their own desire and acquire the skill to play these kind of relationships at a desired physical level at larps that allow it. I know I enjoy the prolonged,
For a woman in a patriachy it can be a very liberating thing to ask for one what one wants and then greatly enjoy herself, and I as a feminist celebrate that.

Further subjects for the future

• About larp attraction and how it correlates with beauty norms.
• Prolonged romantic tension and bleedhunt.
• Bleed during the game as a desired state.
• Norms about hooking up with coplayers. 
• "It's even more intense because we know its not real"
• Getting to experience deep emotions without having to be responsible.
• Sexually charged larping and feminism
• "Romantic play as a gendered phenomenon"
• 
  
• Have a finnish person guest post about norms about romantic play as pre-written characters in Finland.
• Have some guy guest post about body image.

Att hinna tänka egna tankar.

Att hinna tänka egna tankar.

Filosoferandet fortsätter.
Jag har nog alltid sett mig som en motvalls kärring samtidigt som jag både försökt förstå varför majoriteten säger att de tycker som de tycker. Eller inte säger vad de tycker. Jag har också försökt att inte säga emot bara för att utan för att jag har ett syfte med att säga emot det jag upplever bli sagt. Eller jag har strävat mot det, det är inte alltid jag har lyckats. Ibland har jag redan varit uppe i varv och varit onödigt konfrontativ och sårande och i alldeles för liten utsträckning visat att jag visst förstod vad den andra personen menade.
Jag gör så mycket dumt när jag är arg, när jag låter mig själv bli provocerad. Vissa konflikter är inte värda min tid och vissa konflikter är inte värda att riva upp andra människors sår över. Jag önskar att jag alltid hade den klarheten och sinnesron att kunna analysera konflikter jag håller på att hamna i innan de blir konflikter.

Jag säger ibland att allt inte måste vara en debatt heller, utan många gånger hade det räckt att ha ett samtal. Med det menar jag inte att vi ska sluta debattera, men varje utbyte av åsikter är inte en inbjudan till att diskutera eller debattera med den andre. Ibland är andra människor aningslösa om att de vandrat rakt in i en debatt, de tror att de bara kom med ett instick i ett samtal.

En nackdel med att dra sig undan och bygga mitt eget reflekterande rum, i mitt hem, ute i löpspåret och ute i skogen är att det blir mindre tid med vänner. Jag har ett socialt heltidsarbete och ägnar fritiden åt familj och hobby. De vänner jag träffar ägnar jag mig oftast åt att sitta tyst i samma rum med, medan vi pysslar med var sin sak. Eller så tittar jag på någon enklare underhållning på tvn och kommenterar då och då till vännen vad jag ser på skärmen. Igår tog en vän med mig ut i skogen. Vi satt på en häll och tog in naturen. Vardag. Sakta lunk, ett fåtal löv som redan fallit till marken. Att det kan vara så skönt både att samtala och att vara tyst. Jag känner kravlöshet i tystnaden, att i tystnaden så slipper jag mina egna krav på att prestera något. Hinna tänka mina egna tankar.

Jag låste en gång upp min kreativa förmåga. Att uttrycka mig blev för mig naturligt. Allt jag gör är gott nog. Men därför har jag inga hinder för att producera, jag kan inte sluta producera och påverka min omvärld. Men ibland så straffar det sig. Men jag kan ändå inte sluta för jag vet inte riktigt hur jag gör för att sluta. Det är det jag funderar på.

Har du lätt eller svårt för att uttrycka dig utanför din innersta krets?

Lajvet är för kort för att lajva med "fula" killar.

"Jag kommer in på caféet där de lokala vampire-lajvarna hänger och går fram till folket jag lärt känna de senaste veckorna genom lajvet. Några reser sig upp och hälsar mig med kramar. När de börjar sätta sig ner går en kille som bara är vagt bekant in nära och kramar mig också. Jag är djupt obekväm och vet inte vad jag ska säga.
När jag säger till vid ett annat tillfälle, att jag inte vill kramas ser han ut som att jag slagit honom i magen. Han är inte den ende som vill kramas oavsett vad jag vill. Jag börjar säga att jag inte gillar kramar. Att jag inte är en sån som kramas. Bara jag får slippa kramen och att få de ledsna hundögonen från någon av nördkillarna här inne."

En sidoeffekt att backa bort från sociala media så som facebook och twitter är tid att tänka mina egna tankar under längre sammanhängande tid utan att bli avbruten utifrån för att läsa vad andra människor tänker. Jag blir mindre reaktiv i mitt tänkande. Reaktiv är när man främst reagerar på sådant som händer runt omkring en.

En sak jag tänkt på tidigare och som nu bubblade upp inom mig är en tanke om (främst) kvinnors kroppar och andra kvinnifierade kroppar*. Det är också en tanke på hur vi tänker om erfarenheter av mobbing, om oss själva som snälla människor och om nörden som en icke maskulin man. Det är också en tanke på attraktion och lust. Jag kommer som vanligt att förenkla det hela för att inlägget ska vara lättläst. Det går självklart att göra en ännu djupare genomskådning.

Vi kommer att gå vidare från exemplet med kramarna ovanifrån. Det jag kommer att skriva om kan för vissa upplevas som helt sjukt och det kan finnas en önskan om att ifrågasätta eller säga "jag skulle aldrig göra så". Men jag har både gjort det själv och fått berättat för mig om det av andra kvinnor. Även icke-kvinnor har berättat liknande.

* Många lajvare är nördar.
* Många nördar har blivit mobbade.
* Många nördar upplever sig själva som romantiskt eller sexuellt ointressanta.
* De flesta människor har en självbild av sig själva som goda och vill verkligen inte mobba andra då mobbare ses som onda.
* Många kvinnor har uppfostrats att ta socialt ansvar för hur andra människor mår i en möjligt pinsam situation.

Dessa och några andra ingredienser som ni läsare kanske kan komma på leder ibland till den absurda situationen att till exempel en kvinna låter en man de tycker är obehaglig ta på deras kropp på ett sätt de är djupt obekväma med. De säger inte ifrån, de konfronterar inte utan de kanske "spelar sig ifrån" situationen de råkat hamna i. Efteråt är det vanligaste att de skyller den uppkomna situationen på sig själva, att de måste ha kommunicerat otydligt att det inte var ok att ta på dem på ett sådant sätt. Ofta kan där även finnas en känsla av skam för att man kanske hade accepterat samma beröring av en man man funnit attraktiv och man vill inte vara en sån där mobbare som undviker "fula" människor. Resten av lajvet finns hela tiden en tanke i bakhuvudet om att man så smidigt som möjligt ska hålla sig borta från mannen som väckt de obehagliga känslorna istället för att kunna slappna av helt och njuta av lajvet på samma villkor som de andra deltagarna.

Tänkandet verkar gå

"Lajv är till för alla."
"Då jag gillar fysiskt lajvande så borde jag också acceptera att alla på lajvet kan lajva fysiskt mot mig."
"Jag anmälde mig ju till det här lajvet trots att ett tema var sexuellt våld, han ger mig det creeps men jag får väl stå ut."

Att man åkt på ett lajv med fysisk inriktning, eller till och med på ett lajv med ett erotiskt eller fysiskt romantiskt tema och att man bara ska tåla då man gav sig in i leken.

Jag vill även bena lite i skammen över att man tror att det är fel att vissa människors beröring vill man ha och strävar efter, medans andra människors beröring vill man inte ha och försöker undvika. Skillnaden kan beror på avsmak, acceptans, bekvämlighet och ibland på viss attraktion så som de känns i kroppen. Men det är så attraktion fungerar och det är ok. Det behöver inte ens handla om att personen man inte vill spela mot är objektivt ful, då det utseende man själv ser som fult ser någon annan som extremt attraktivt. Attraktion handlar dessutom ofta om röst, intonation, tillfälle, avslappning och anspänning, doft, frånvaro av distraktioner, miljö och hur icke-sexuell beröring från personen känns. Det behöver inte heller handla om att personer man känner attraktion till at faktiskt vilja spela fysiskt nära med är någon man är det minsta intresserad av att ha någon sorts relation med utanför lajvet. Det kan vara rollerna som blir det som gör en ointressant person till attraktiv i ens egna roller när ni väl iklätt er rollerna.

Det är inte skamligt och inte fel att man föredrar vissa människors beröring framför andra människors beröring. Speciellt intim beröring, för även om du spelar en roll på lajv, så spelar du den med din egen kropp. Lajv är för korta för att man bara ska behöva stå ut.

Lajv kan vara till för alla. Men alla lajv är inte till för alla. På samma sätt kan fysiskt, romantiskt eller erotiskt laddat spel vara till för alla, men att röra vid just din kropp är inte till för alla.

Som min vän Elin Dalstål alldeles snart ska skriva i "Self Care Comes First" så kommer självvård först, även på lajv. För mig ingår att själv få bestämma över min kroppsliga integritet i självvård. När jag ger upp det självbestämmandet behöver jag ifrågasätta om jag gör det för min egen eller för andras skull.

*En kvinnifierad kropp är en kropp som andra tolkar som "en kvinnlig kropp eller en kvinnas kropp" oavsett om kroppen tillhör en kvinna eller någon annan.

Lajvarrangörer och sociala media

Flera lajvarrangörer uttrycker frustration över vad som sägs online om deras lajv, eller i andra fall att det tar mycket tid att arrangera lajv och samtidigt ha koll på sociala media.

I det här blogginlägget benar jag ut några frågor som en lajvarrangör kan behöva ta ställning till när det kommer till Facebook, twitter och Instagram. Sociala media där deltagare relativt lätt kan nå både arrangörerna (i alla fall om dessa är aktiva på plattformarna) och andra presumtiva deltagare. Nästa blogginlägg kommer handla om kritik och feedback och skillnaden där emellan på ett mer allmänt vis på ett sätt som påverkar hur man hantera sociala media som arrangör. Där kommer vi även prata mer om energi och sociala och emotionella behov.

Frågor att ställa till sig själv som lajvarrangör, eller till arrangörsgruppen man är del av.

• Vill vi ha en närvaro i sociala media?
• Vill vi lova våra deltagare att vi kommer att ha en närvaro i sociala media?
• På vilken nivå vill vi använda oss av sociala media och hur mycket energi är vi villiga att lägga ner på sociala media?
• När ni bestämt vår nivå av engagemang, tidsåtgång och energiåtgång kan ni bestämma var ni lägger mest fokus. För många lajv är det Facebook, men det finns roliga sätt att använda andra sociala media.
• Vem av oss ska bevaka social media åt projektet? Ska vi vara flera som bevakar social media?
• Finns det tider på dygnet ingen av oss i projektgruppen ska använda oss av social media å projektets vägnar.
• På Twitter, Facebook och Instagram kan man både ha speciella hashtags för lajvet, varav några kan vara "officiella" för att samla både sådant ni och deltagare skriver eller gör inför lajvet och man kan också ha ett konto helt dedikerat åt lajvet, lajvkampanjen eller projekt.
• Om det finns dedikerade konton, ska då främst dessa användas för att interagera med deltagare? Dvs om en projekmedlem skriver under sin privata användare är det deras privata åsikter medan det officiella kontot är mer "uppstyrt"?
• Har alla i projektgruppen tillgång till eventuella dedikerade konton, eller bara den som är ansvarig för social media?
• Vilken typ av frågor svarar man på i öppna forum (mitt råd är allt som kan beröra mer än den som ställer frågan, det kan spara dubbeljobb) och vilka slussar man vidare till privatare kanaler så som arrangörsmail.

Några allmänna tips om lajv och sociala media.

• Utnyttja gärna möjligheten att använda en deltagares fråga för att informera många. Hjälper dock frågan till att belysa en informationsbrist ni inte tänkt på, lyft gärna svaret även till mer lättillgängliga kanaler än undertrådar på sociala media.
• Om det inte framgår tydligt vem som svarat på sociala media, underteckna. "Tack för den fina fan-arten! Vi blev jätteglada! /Karin"
• Bekräfta att du/ni sett frågan och berätta vad ni skulle vilja hände nu. "Tack för din fråga, jag ska diskutera detta med arrangörsgruppen och återkommer här. /Karin" eller för enklare frågor: "Hej! Incheckningen börjar officiellt 9:00 men man kan göra separata överenskommelser med Linda, det viktiga är att du blir incheckad av brandskyddskäl, vi ses på torsdag! /Karin. "Vi i arrangörsgruppen har en hemlig plan, men om du mailar oss på witchesofastadfarm@gmail.com så kanske vi kan ge dig några spoilers."
• Använd ett språk som majoriteten av dina deltagare förstår, nu menar jag att man inte ska använda onödigt krångliga ord. Använder du ord som är specifika för lajv, för just det här lajvet eller som är väldigt akademiska brukar det uppskattas att man skriver vad det betyder med dagligt tal.
• Även om sociala media ofta känns väldigt omedelbart till sin form är det helt ok att vänta med att ge ett mer uttömligt svar. Ibland kan man dessutom behöva ställa lite följdfrågor innan man listar ut exakt vad det är som diskuteras.
• Alla trådar på de sociala arenor lajvet ställer upp med är inte sådana att de behöver bemötas.
• Leta inte upp jobbiga grejer som sägs om lajvet i kanaler som inte är direkt associerade med lajvet. När folk tänkt färdigt runt vad som stör dem eller fattas dem kommer de komma till er som arrangörer (om deltagarna har förtroende för er.)
• Lägg ner tankeverksamhet på hur man kan odla den önskade deltagarkulturen på sociala media. Det är en sak att önska hur man tycker att folk "borde" bete sig och hur man kan bygga på ett sådant sätt att man kan hantera många olika sätt att bete sig.
  
  Det kommer som sagt mer i nästa inlägg.

Trygghetsvärd på lajv - vad är det och vad gör dom?

Via Facebook fick jag en förfrågan om att berätta vad en trygghetsvärd på lajv är och vad som ingår i dess arbetsuppgifter.

En trygghetsvärd är en arrangör eller funktionär som är tillsatt för att skydda deltagare på lajvet från sådant de kan bli utsatta av från andra deltagare. Det kan gälla mobbing, trakasserier, sexuella övergrepp och övervåld. Övervåld i kontexten av lajv är ofta att man använt mer våld än vad motståndaren gett samtycke till inom ramarna för lajvet.
Andra namn på trygghetsvärd förekommer, bland annat ombudsman eller deltagarombud, eller deltagarkontakt eller att det finns en sjukvårdare som är mer inriktad på psyk. Dock har postitionen allt mer börjat kallas trygghetsvärd och vill man vara säker på att andra lajvare och lajvarrangörer förstår vad man menar kan det vara bra att ta upp att positionen även är känd som trygghetsvärd.

Här är en liten lista man kan utgå ifrån men man kan ändra runt i den som man vill på sitt eget evenemang.

Tips när du ska ha trygghetsvärdar på ditt evenemang. Listan kan också användas för deltagare som vill ställa frågor till arrangörsgruppen om vad som gäller i trygghetsfrågor på just det här lajvet.

• Om du har möjlighet, har gärna mer än en trygghetsvärd och gärna av olika kön. Men en trygghetsvärd är bättre än ingen.
• Trygghetsvärdarna ska ha arrangörernas förtroende.
• Trygghetsvärdarnas namn och kontaktuppgifter ska läggas upp officiellt online eller i deltagarmail så att alla deltagare vet vilka de är och var de befinner sig under lajvet och att de är officiella. Här kan det vara bra att berätta vad trygghetsvärden gör och inte gör.
• De ska inte själva vara sådana som är kända för att utnyttja andra, vara manipulativt lagda eller för att ha använt övervåld.
• De ska vara tillgängliga för samtliga deltagare.
• Någon av dem ska vara nåbar hela tiden från att deltagare anländer till området tills att alla lämnat det. Ibland kan en trygghetsvärd behöva ta ansvar för att följa upp ett ärende tex genom att maila folk efter lajvet eller berätta om en kränkning som skett på lajvet vid ett senare styrelsemöte om lajvet arrangeras av en förening.
• De tar främst hand om kriser och "obehagliga situationer och personer" medan sjukvården tar hand om rena olyckor. Ibland behövs både sjukvård och trygghetsvärd.
• En uppskattad praktisk hjälp är om de kan erbjuda en alternativ sängplats och en alternativ roll vid behov.
• De ska ha tillgång till en bil för att kunna köra folk till allmänna kommunikationer, detta kan ske i samråd med sjukvård på plats. Det måste inte heller vara trygghetsvärden som kör, men har man mer än en trygghetsvärd är det bra om den som deltagaren tog kontakt med kan följa med.
• De ska vara redo att tillkalla polis och har arrangörens stöd i detta.
• Jag anser att de ska ha rätt att avvisa personer från området och ha arrangörens stöd i detta.
• Jag personligen rekommenderar trygghetsvärdar att göra minnesanteckningar för eget bruk, på ett sådant sätt att de känner att materialet ej kommer att läcka. Minnesanteckningar kan hjälpa till om något behöver följas upp, till exempel av en förenings styrelse eller av polisen.
• Om trygghetsvärdarna dokumenterar av något annat skäl än i form av minnesanteckningar för personligt bruk är det bra om de har en viss koll på personuppgiftslagen.
  

Witchy photoshoot.

I'm the producer and photographer for the following pictures which I share alike with the models. It was freezing temperatures but all the models were very brave and resilient. This is a body positive photo shoot and no after work was made to change the way any of these women looked, only to darken pictures.

Reading the bones and runes.

Feeling the connection of the coven.

The witches seeing the sun of for the long night.

Worshipping Freya.

Worshipping Freya

Seeing the sun off.

The sun has set.

To spite the long winter a flame is started.

Ritualistic fire play.

These witches end the ritual by coming together before they extinguish the flame and accept winter. They call the corners and go back to their business.

.

Vlog: Knudepunkt 2015 - a personal reflection.

I vlogged once more because when I'm tired like I am now it's usually easier to get my message across when people can see my face and hear my voice. I went to a session with Jamie Snetsinger at Knudepunkt about Policy making and preventing sexual abuse and found a new friend in Jamie who is a darling. He invited me back alongside others to do another cocreative session about the same subject but where we used a so called case to see how our different worldviews could be implemented in a real world situation. It was enlightening and exhausting.

Since I've become interested in implementing ASMR at larps (and did so during Country Road (Landsväg) last summer) Petter Karlsson introduced me to another aficionado of this relaxing phenomenon and together we had a Playful ASMR workshop on saturday with a group of open minded people who left me feeling like a melted puddle of relaxation.

However there was also the issue I talk about in the video above, and what I had feared would happen at KP did. I had a hard time handling what I can only guess was cultural differences. The organizers I spoke to on sunday were supportive, and I also had friends rush in and take care of me when it became overwhelming.

I haven't been creative since getting home but then yesterday I found this nugget of love by chance. Listening to the song has been powerful. (Warning, extremely soppy and sloppy translation of lyrics below)



There lyrics are like this:

You are stuck between two world
people who know you knows your struggle and your ethics
one foot in the industry but your hand hold valiantly
Your imprisoned in a pattern
you don't have the power.

Oh Father, forgive me
your light it gets so clouded
the demons try to get at me
I feel like the gates of heaven locked me out
oh Father, understand me
your light it gets so clouded
the demons try to get at me
I feel like the gates of heaven locked me out

You don't break bread with people you have not starved with.
When the rain falls behind
You know
They didn't come with
The inner child, it is so lost now.
They all see you as their version of the Ghetto Prince
Never been a turncoat cause
you never had a coat to turn
It molded you into that 'tough guy'
Who never backs out
but inside tears are falling!

Oh Father...

No betrayal, no tears, you are greater than that
Soul of a warrior, you find other. When you were small.
Now that you are radiant, you all help build each other up
NO ONE shall beat you down, you've come to stay.
Forget the evil that happen along the ride, but don't forget what got you here
It's not far now!
Lionsheart, that's YOU!

Oh Father, you forgave me!
your light it dispersed the clouds!
And even if the demons try to get at me
I feel the gates of heaven have become unlocked!

Gästbloggat: Aaargh nu är det tjafsigt på Facebook igen!?

av Agnes Hulthén

Här kommer ett gäng frågor jag försöker ställa mig som har hjälpt mig att hantera och se på tjafs lite mer distanserat. Som bonus en liten släng om att ge och ta kritik samt den förhatliga korrigeringsreflexen.

”Disclaimers:

Följande är en salig blandning av anekdotiska bevis samt populärvetenskapliga förenklingar. Källor får du hitta själv eller vänta på tills någon betalar mig för att skriva om saken. Den objektiva sanningen är ändå ovanlig och förvånansvärt oanvändbar just på tjafs.

Kommunikation är nära kopplat till personliga kommunikationsstilar. Med det menas att vad som funkar för en del kan vara kasst för dig. Prova, utvärdera och prova på nytt tills du hittar en stil som passar dig.

Fokusen i texten ligger på Facebook-kommunikation, det går säkert att applicera på en massa andra grejor också utan någon större katastrof men försök fundera på vad som skulle kunna funka bäst i olika sammanhang.

Nä, jag är inte så jävla bra själv heller alltid. Att fucka upp är oundvikligt, hur du hanterar fuck upsen är mera påverkansbart. ”

Vilken lek leker vi?

Innan du kastar dig in huvudstupa i en tråd kan det vara bra att försöka avgöra vad det är för typ av lek som pågår. Är det en debatt eller en undersökande diskussion som pågår eller är det kanske bara lite gött trams? För att förvirra saker ytterligare kan trådar ofta ha alla inslagen, samtidigt. Då kan det vara bra att tydliggöra din egen intention i tråden med exempelvis en så kallad sammanhangsmarkör. ”Nu tänkte jag försöka mig på ett inlägg i debatten…”, ”För att bredda diskussionen så skulle jag vilja höra mer om…”. Det känns ju lite töntigt att sammanhangsmarkera skämt på samma sätt men det är värt att tänka på att just skämt är något av det som är svårast att avkoda. De är i hög grad beroende av kontext och gemensam förståelse. Det kan ju ändå vara värt att riskera att det faller platt eftersom effekten kan vara stor och förlösande. Försök balansera det genom att se till att det ändå är så tydligt som möjligt att något är ett skämt. När vi ändå är på skämttemat. Ifall du inte har menat något som ett skämt och det blev dåligt försök då inte skyla över det med att det var ett skämt. Gör det bara inte för det om något är töntigt.
 

Var är jag?

Det gäller precis som i riktiga världen att det gäller olika regler i olika sammanhang. Någon som håller med dig privat i ett pm kanske inte kan göra det offentligt på grund av exempelvis sin yrkesroll. En gruppsida, professionell sida, personlig vägg - på alla kan vi ha olika roller och olika mycket frihet eller trygghet att uttrycka oss. Du kan tycka att det är hyckleri men det är ändå sådant som vi behöver ta med i beräkningarna. Outa inte någon genom att säga exempelvis vad hen brukar tycka. Respektera att någon vill ta andra samtal med annan röstnivå på sin vägg än i en grupp.

Vad gör jag här?

Vad har du för syfte med att ge dig in i en tråd? Vill du bara hänga med dina polare? Vill du kanske profilera dig? Vill du komma med vad du tycker ett viktigt inpass? Försök formulera ditt syfte innan du börjar skriva så minskar risken för missförstånd. Ditt syfte har bäring på hur du utformat ditt inlägg. Därtill så sägs det både inom psykologiskt förvar och marknadsföring att ska du lyckas behöver det du förmedlar vara på sant. Det är svårt att komma undan med att dölja ditt egentliga syfte under täckmanteln av ett annat. Vi är otroligt lyhörda på den här typen av diskrepanser men kan också övertolka och lägga in sådant som inte var menat i en annans budskap. Återigen kan sammanhangsmarkeringen komma väl till pass. Manipulation är inte heller en speciellt framgångsrik påverkansform. Den effektivaste formen av påverkan är grundad i altruism.

Varför blev alla så arga och varför blev jag så arg?

I text saknar vi många av de förmildrande omständigheterna som ett samtal i verkligheten kan ge. Vi kan inte mildra stötar genom tonlägen, gester och annat kroppspråk. Texten bär med sig en historisk air av det permanenta och seriösa. Den går rakt in och finns ibland kvar för eftervärlden att beskåda. Det är ju lite läskigt men det är ju bara ett verktyg för kommunikation. Låt oss tänka på den som en brödkniv – utmärkt att skära bröd med men dum att peta tänderna med. Så den behöver användas med ett visst mått av förnuft så du inte skadar dig själv eller någon annan.

Vissa ord fungerar som knappar för att öka på eller minska en konflikt. Vissa ord är också markörer för att det finns en konflikt. Skapar du dig medvetenhet om det så kan du trappa upp eller ner en konflikt och du kan undvika att framkalla en i onödan.

Konflikter är för det mesta inte farliga. De driver oss framåt när vi ställer teser och antiteser mot varandra. De får oss att utvecklas och lära känna varandra bättre. Men de kan ta energi och nyanser och detaljer går förlorade i konflikten. Handlar det mer om att vinna än att komma någonstans så har vi tappat konfliktens syfte. Har vi konflikter hela tiden så trubbas vi av och känner inte igen när det är på allvar. Folk slutar lyssna på oss för de orkar inte med oss. Det går inflation i vårt uttryckssätt.

Ord som är konfliktmarkörer har logiskt nog ofta kopplingar till krigsföring men när de orden dyker upp har vi oftast gått en bit på konflikttrappan redan och det kan vara svårt att ”rusta ner”. Googla på konflikttrappa eller konflikteskalation om du vill veta mer. I korthet är dialog lösningsfokuserad och undersökande. Är det det vi vill ha så får vi försöka undvika att trappa upp det till diskussion eller debatt. Diskussionen klargör och förtydligar och kan vara behövliga för att komma fram till något konkret. När vi går vidare till debatt kan det vara dags för att fatta exempelvis ett beslut om vilken problemlösning som ska prioriteras först. För att inte trilla ner i mer ickekonstruktiva steg i konflikttrappan kan det vara bra att tydligt ange vilken fas vi vill hålla oss i och när vi gått vidare till nästa. Det kan underlätta att sätta upp regler då diskussion är lite som bofferstrid och debatt lite som blankvapen och syftet är lite förfelat om det uppstår skarpa skador.

Vill du undvika att i onödan eskalera exempelvis en dialog, diskussion eller debatt undvik att slänga in så kallade värdeladdade ord. Du kan känna igen ett sådant ord på att det bär med sig en liten air av drama och har en positiv eller negativ laddning. Ett vanligt exempel är

Riskerna för att det ska inträffa (negativt)

Utsikterna för att det ska inträffa (neutralt)

Chanserna för att det ska inträffa (positivt)

Att plocka upp på alla de här detaljerna är vi olika bra på. När du blir arg av något i text är det bra att stanna upp och fundera på om din känslomässiga reaktion är rimlig i förhållande till stimuli och eventuell intention av motparten. På vilket sätt har du själv bidragit till det känslomässiga påslaget? Finns det en möjlighet att du missuppfattat morparten? I så fall stanna upp och checka in med den andra. På ett om möjligt icke värdeladdat sätt. ”Menar du så här eller så här?” Innan du går till en lägre nivå på DEFCON-skalan i onödan. 

Att ta och få kritik

Nära kopplat till att bli arg är förmågorna att kunna ta och få kritik. Det är verkligen inte så himla lätt, men om en lyckas få hyfsad kläm på att i alla fall ta kritik okej, så är det en himla viktig aspekt av att lära och utveckla sig. Sedan är det väl najs om allt bra en lärt och utecklat sig inom faktiskt går att förmedla till andra människor utan att de tycker att en är ett rikspucko och slutar lyssna samt bränner ner din brevlåda och rakar din katt.

Till att börja med, lär dig att känna igen och bakbinda din korrigeringsreflex. Det här är något jag själv jobbar hårt på. Jag är en av de där för vilka små faktamissar är som naglar på själens svarta tavlar. För mig finns det mitt sätt och fel sätt. Jag har jobbat på att inse att det innebär att en blir ganska ensam om att göra saker eftersom en inte blir något kul att göra saker ihop med. Det är oproduktivt att och tråkigt att låta korrigeringsreflexen härja. Vinsterna av att lägga ner det tankesättet är däremot enorma. Det finns helt plöstligt 120 sätt att göra vaniljsås på och alla är rätt OK särskilt när det frigör mig till att äta vaniljsås istället. Det handlar både om att välja vad en ger feedback på och sättet en gör det på och faktiskt om den är välkommen eller inte. Korrigeringsreflexen är som en förälder som reflexmässigt trycker till sin tonåring genom att säga saker som: ”Du tänker väl ändå inte ha de där byxorna på dig till skolan” istället för ”Det ska bli kallt idag, jag tänkte ta långkallingar på mig – vad tänkte du ta?”. Till och med ”Snälla rara kan du inte ta långkallingar på dig för jag är rädd för att du ska frysa” är bättre än det förstnämnda. Det där auktoritära inslaget får oss att vilja slå bakut. Den andra sätter på sig en väldigt vuxen vuxenroll och lämnar rollen till det lilla olydiga barnet till oss. Det leder inte till något lärande alls, bara dålig stämning och ett behov att göra tvärtemot på pin kiv, oavsett om den vuxne har rätt eller inte. Kombinerar du korrigeringsreflexen med lite dålig koll på dina privilegier kommer du strax framstå som en dryg besserwisser till översittare som det blir en poäng med att trolla. Skärskåda dina egna motiv med att ge kritik noga. Om du skuldbelägger eller påpekar något som personen inte kan påpeka kan det vara värt att läsa på om härskartekniker så du inte omedvetet trycker till någon eller formulerar något på ett destruktivt sätt.


Hur göra bättre ifrån sig på att ge kritikfronten då?Fråga om lov – fråga om det är ok att ge kritik oavsett om den är positiv, konstruktiv eller negativ. Acceptera ett nej.

Tajming – kritik ska ges i samband med det du vill ge kritik på. Har det gått en tid så är det vatten under bron. Det båtar föga att komma dragandes med en massa mög som personen ändå inte kan göra något åt nu.

Välj ditt forum – ge inte kritik i ett öppet forum. Om du vill att den ska gå fram, så behöver personen i fråga, kunna inte tappa ansiktet. Såvida personen inte säger något urbota korkat eller angriper någon annan eller är på väg att göra något olagligt eller livsfarligt. Då är det ok att köra över men då behöver du i samband med det förklara varför. ”ursäkta att jag gav dig offentlig kritik i tråden utan att fråga om lov men jag valde att prioritera Xs känslor före dina i det här fallet för att…”. Är det någon som du väldigt gärna vill nå fram till och är rädd om relationen till så är det värt att till och med ringas vid. PM är minsta nivå.

Välj ditt omfång - Ber någon dig självmant om kritik så gör upp om nivån och området kritiken ska beröra. Gör likaledes när du frågar om någon vill ha kritik. Ge kritik på sådant som personen kan påverka – som beteenden men inte personlighetsdrag. Ge om möjligt konkreta exempel och håll igen på de värdeladdade orden. Tala utifrån dig själv inte i generella svepande termer. Prata om nästa gång istället för att dröja vid detaljer som varit. Acceptera att ni kan ha helt olika bild av en händelse men att båda kan vara sanna. Ge minst 60% positiv kritik. Återkoppla så att den positiva kritiken verkligen går fram. Acceptera att mottagaren har rätten att inte ta emot kritiken i delar eller sin helhet. Försök att inte ge kritik å andras vägar om möjligt. Ibland kan ju någon behöva föra en svagare parts talan men det kan också innebära att du tar dig tolkningsföreträde och en massa plats om något du kanske inte har full koll på.

Hur tar jag kritik bättre?

Fråga dig om det är kritik? Det kanske inte handlar om dig alls. Adresser någon inte uttryckligen dig så handlar det nog inte om dig. Besluta dig för att släppa saken och släpp sedan för sjutton saken. Var det om dig och det var så himla viktigt så får de väl komma tillbaka och uttrycka sig som folk.

Om någon försöker förklä ett påhopp som kritik behöver du inte lyssna alls. Det kan kännas ohyggligt om någon säger något om en som inte är eller känns sant. Som att en vill skölja bort en massa smuts från sig omedelbart innan någon annan ser en. Vad någon säger om dig, av vilket skäl det än vara månde, säger dock alltid mer om den som säger det än det den sägs om.

Ibland kan även härskartekniker förkläs som förment välment kritik. Läs på och tyck synd om den andre individen som hänger sig åt sådana låga verkanslösa destruktiva påverkanssätt. Ta inte åt dig men fundera på om det är en relation som du vill upprätthålla till den personen.

För all form av kritik, ta inte åt dig om det inte gäller något som du kan påverka. Plocka de delar av budskapet som känns relevanta. Säg tack men nej tack till de delar du tycker inte passar.

Acceptera att den som ger dig kritik kan ha en fundamentalt annan upplevelse av ett förlopp än du. Det är OK, vad som faktiskt hände har förvånansvärt lite relevans på hur någon har upplevt det. Där det blir mer relevant är huruvida du har makt att påverka en liknande fiktiv upplevelse i framtiden. Har du inte den makten så är det troligen den som ger dig kritikens egentliga problem. Det är inte helt ovanligt att vi förlägger sådant som kan vara jobbigt att deala med i händerna på någon annan. Men kan du inte påverka det så kan du inte påverka det.

Öva på självkritik genom att självmant utvärdera olika händelser – stora som små. Applicera samma regler på dig själv som på någon annan – alltså fråga om lov, minst 60% positivt, framåtsiktande med mera.

Om du beslutar att ta kritik från någon se det som en möjlighet att lära dig något. Tacka nej om du inte känner dig i balans eller be personen att anpassa sitt omfång efter din kapacitet. Du kan klara dig alldeles utmärkt i livet genom att enbart utöva självkritik. I vissa sammahang som exempelvis på vissa arbetsplatser krävs det dock att du ska kunna ta kritik. Det kan i viss mån hjälpa att vokalisera sitt problem i den situationen men om det är återkommande jättejobbigt att ta all form av kritik och det känns som att du ska gå sönder varenda gång så kan det vara värt att se om du kan få hjälp med att bygga upp en bättre självkänsla via tex din vårdcentral.