lördag 20 augusti 2016

Do you want to date my character? About sexual in game relationships at larps.

Background and disclaimer:
This is a translation and repost of "Får min karaktär chans på din karaktär?" Om sexuella relationer på lajv." The original post was written i Marsh 2015. I have a background in mainly Swedish larping and have mostly been to Vampire, Low and high Fantasy and post apocalyptic games. I have been to some Nordic Larps and participated in both the swedish larp con Prolog and Knutpunkt. I larp mainly at games where, if you want to have an in game relationship you have to go and get your coplayer on your own, where most larp organizers will find it an odd question to help out with. I also find that the swedish tradition is pretty "What you see is what you get" compared to some other larp traditions.

Do you want to date my character? About sexual in game relationships at larps.

Sometimes when I am building my character for a game I'm going to, I start thinking about my characters intimate relationships and what they look like. That it would be nice if there was another character present at the game that meant something extra to my character. Someone my character had a relationship with. A sexual relationship.

What are the pros with playing a character who has a in game sex partner present at the larp?

  • Sexuality is a large part of the life of many humans identites and lives, and to include sexuality into the character can make it into a more complete character.
  • Having the in game sex partner present can give the character more reasons for performing different actions.
  • A sexual relationship is a kind of relationship and I think relationships add a lot to your larp.
  • Things can become complicated in interesting ways if other characters meddle with the relationship.
  • A positive sexual relationship can give many opportunities at positive experiences, which might contrast nicely to the rest of the larp.
  • Equally a negative sexual relationship can give many opportunities at negative experiences, which might contrast nicely to the rest of the larp.
  • It gives many chances for the character to experience strong emotions.
  • Love triangles can be fun.
  • Sometimes who you are having sex with goes again the moral grain of the character or causes moral outrage in their social arena and that can give a nice dramatic curve.
But I still need to get at least one player who would want to play such a relationship. Most larp that allows characters to have in game sex uses different representational techniques to symbolize that characters are performing a sexual act during the larp. Or you go out of game together and talk about what you did in game while they where away from the others. I can tell you more about these techniques in another post. So, it's not like your are asking someone to engage in real sexual acts with you and it shouldn't feel awkward to ask?

But it does feel akward.

I've talked to a lot of larpers about this, both face to face, on the phone and in several facebook groups. A problem that came to light was that several men who wanted to do "the right thing" said they rather not ask women if their characters could have a sexual relationship. Some men said it was because they did not want to be seen as creeps/creepers and some men where worried about making the woman they asked uncomfortable. Some men said they were just shy or that they feared getting a no.

To me, gender matters as well. I have no problem at all with asking women, both women I know really well, and women I'm just acquainted with but that I thought about wanting to larp more with in the future. It usually runs very smoothly once we get to the larp and are trying the sexual relationship out. One man I talked to said he felt them same when he asked other men, and that he worried less when asking men.

To me it's always a little tricky to ask men. I'm almost always the one to ask and extremely rarely get asked. I can only have theories about what that is about. It can because I'm assertive and not very shy about a lot of subjects that other people find difficult to talk about. But I also belive that there are larping men that think I would be offended by the question because I'm a feminist. I would not, and honestly I would probably be flattered as long as I get to feel it is fine to turn the man down based on my own preferences and my thoughts about my own character. There are people I really don't want asking me, but most of those people know who they are. And if I've been in a fight or disagreement with someone doesn't have to be an end all. To play a positive relationship with each other, or play people who would do anything for each other can have an incredibly healing effect that can bleed over into your real life.

During these talks what crystalized was that is that you can ask/need to ask before the larp but that the situation can need to be adressed during a game where something changes or where a new relationship starts. Check in to find out what kind of relationship the players want to play now. Several told me that it had been a grand revelation to them the day they realized it was ok to go out of game for shorter or longer meeting about what they wanted and what their coplayer wanted. Other just wanted to play prepared and rehearsed sexual relationship where consent was already established because they found it really hard to get back to immersion after being interrupted. Instead they chose a safer router of not having that kind of in game relationships or kept all in game interaction very platonic.
Several people told me that it was very important to them to know what the other larper was thinking and feeling about the relationship, both the one who asked and the one who got asked. They wanted to avoid hidden intentions. I myself has an ethic that is more conserned with consequenses and less with intent. I don't care or judge so much based on hidden inten. I'm ok as long as the other person is happy and treats me right out of game, no matter why they are happy or treats me right.

After you asked another larper the question about having an in game sexual relationship and you found someone who said yes, it's really important to talk consent, wants and needs. You can approach this in a number of different ways.

  • You can start with yourself, modeling what kind of subjects can be discussed: "I would like if you hugged me and stroked my back." I'm saying "me" and "my" here, because even if you play a character, that is your body.
  • You can start with asking the other person what they are comfortable with: "Are kisses on the lips ok, if there is no tongue?"
  • You can start with asking what hard limits the other person har: "is there anything I absolutely can't do with you?"
  • You can start with what you're not comfortable with: "Never touch my neck, it's very sensitive."

Several women and men I spoke to declined having in game sexual relationships. Why? Well they had different reasons.

  • As I wrote above, some men answered they were afraid to be seen as creeps.
  • It is a difficult question to get a no on.
  • Not interested, as in "I'm not interested in that kind of relationships when I larp"
  • They had real life partner who was not comfortable with them larping that kind of relationship and they chose to honor that wish.
  • Both men and women where afraid that if they asked the question they would be misunderstood.
  • It was mostly women who were afraid that there would be rumours started that they were having out of game sex with their in game partner or that they wanted to have out of game sex.
  • Both women and men who only wanted to ask larpers that they had chemistry with battled with themselves if it was ok that they were feeling this way. They felt they were discriminating other larpers.
  • Some had never met a larper they wanted to larp having a sexual relationship with.
Anyway, this is an existing topic that we will probably return to in the future. I would love if both men, women and non binary people start thinking about if in game sexual relationships is something that they would like to play, and how they would get around to finding coplayers in the future. How they talk consent and what they really want to get out of the relationship. But if you want this type of play, please work on asking in a way that makes the other person comfortable with both saying yes and saying no. I felt it was sad that so many men that said they would like this kind of play felt it was so scary to ask that they didn't. If you ask in a nice and respectful way, you are not oppressing anyone. 

But if you are very much older, maybe you shouldn't ask a much much younger larper, and this goes a lot for older men, due to us living in a patriarchy.

fredag 19 augusti 2016

Sensually enjoying larps

In my experience a lot of people who write about larp approach it in an intellectual way, while people who are more interested in the physicality and/or sensuality of larp instead organize work shops where they instead show other larpers what they mean. I enjoy doing both, an also I reach different people in organizing work shops and writing in the blog. I have also spent a lot of time since the summer of 2014 to battle sexual harassment and rape cases on a policy level and to support victims on a community and on a personal level.  That has taken a toll and I would like to explore and celebrate the more positive sides of larp as well. Less focus on what we don't want and more focus and what we do want.

My name is Karin and I have organized sensual workshops both about the positive end of the spectrum with Asmr for larp, the negative end with my Torture Workshop and the more neutral workshop about using Tactile Touch in larp. Tactile touch is when information is transmitted by touching some thing or person or being touched by a thing or person. Tactile massage is a Swedish massage form that is very light and soothing.

As you might realize I'm a sensual larper. You might not think so if you have met me as a sniper staking out a small village, covered in mud, reporting in after my four hour shared shift with my team mate. But what is a sensual experience? The night chill, the straining of the eye to see movement down in the  village and the feeling of cold mud against my skin that dries and cracks is also a sensual.


This blog post can apply to other genders but I myself am woman and I also enjoy writing about and for women. The blog post does not apply to all women. If you are not a woman and still identify with what I write, I think that is great.
I come from a Swedish larp tradition where we mainly write our own characters and decide our own relationships. The few larps with prewritten and casted characters I have been to have been so called Nordic Larps such as Just a Little Lovin' (2011) and Coven (2014).

The validity of enjoying yourself
We all have our own reasons for enjoying larp. Some of these reasons that have to do with how our bodies relate to interaction with others seems to be taboo to talk about, or if you talk about them you are not supposed to do so in a public or semi public space. Sexuality, sensuality and even the physicality of larp seems to be some of these taboos to some people.

I am interested in sensuality at larps. I think there are valid and useful things about sensual larping, sexually charged larping, erotically charged larping and romantically charged larping. I think that there is no shame in also experiencing an echo of what you are playing in your own body. Some some like to play sexual characters and map that characters sexuality away from their own, some map it after their own sexuality. Most Swedish larpers I have talked to about this subject never even thought about having a character with another sexuality than their own before I asked. And all of this is ok and valid.

To me the whole selling point of larping is the physicality of the experience. There are other ways to role play that are less physical than larp. Certainly there is still a sliding scale of how physical different larps are, and the same goes for sensual romantic play. It can be as unphysical as letter writing and long bouts of eye contact that still leaves you tingly all over. Or it can be as physical as real making out, tongue and all. And it is not unheard of that larpers then moved into the realm of real sex and even having long committed relationships after meeting at a larp. And as long as this happens with enthusiastic consent I am fine with it. We only have one life and we deserve to enjoy it.

Now I would like to say something about how women are more often than not  raised to put the needs and wishes of others before their own needs and wishes. We are taught that to indulge in what makes us happy and tingly all over should come with a tint of shame. This manifests in many ways and when it comes to physicality it also comes with how the female body is critiqued and must be constrained, covered and controlled. Women are held to higher moral standard than men and their behavior and words are very closely monitored.

Another thing I have realized is that a lot of men, and some others as well, confuse experiencing sensuality and romantic or sexual tension with another larper has to do if that larper is conventionally good looking or even exeptionally good looking, I have found that this is often not the case. It can be easier if the other persons looks are acceptable to you but to me and many women I have talked to it has more to do with how you play the character, smell, eye contact, how the physical interaction is working out, how the larpers do their characters body language. To me it can be a certain swagger to the shoulders, a way to clench a jaw line, an arm around my waist, calling me an in game pet name.

And I want to say:

You deserve to have more than an ok larp when you spend time, work and money on larping. I think it is ok to leave gameplay that is not enjoyable for you, steering away from it. If you choose to off game with the people it is not working out for and you find another way that is more enjoyable to you, that's great but I know it is not possible for all larps. It's ok to choose to steer towards the kind of things you like. It is ok to put yourself first.
It is ok to state your wishes and preferences clearly, because how would you otherwise attain them. If you can accept a no you don't need to apologize for your desires.
It is ok to want to touch other larpers and to do so according to consent and it's ok to want to be touched and experience that. You play at being a goddess, a concubine, a lover, a fearless warrior queen and you can find and deserve to find coplayers who will move with you to attain that which you truly enjoy.  And I know we can both have that play with each other and we can help members of all genders to both explore their own desire and acquire the skill to play these kind of relationships at a desired physical level at larps that allow it. I know I enjoy the prolonged,
For a woman in a patriachy it can be a very liberating thing to ask for one what one wants and then greatly enjoy herself, and I as a feminist celebrate that.

Further subjects for the future
  • About larp attraction and how it correlates with beauty norms.
  • Prolonged romantic tension and bleedhunt.
  • Bleed during the game as a desired state.
  • Norms about hooking up with coplayers. 
  • "It's even more intense because we know its not real"
  • Getting to experience deep emotions without having to be responsible.
  • Sexually charged larping and feminism
  • "Romantic play as a gendered phenomenon"

  • Have a finnish person guest post about norms about romantic play as pre-written characters in Finland.
  • Have some guy guest post about body image.

tisdag 16 augusti 2016

Some hints for male larpers who wants to larp relationships.

"The Horny Druid went on Tinder"

I wrote an earlier blog post about how larps are too short to larp with unattractive guys.
Afterwards I asked the Swedish Larp Women Unite Group on facebook about what they think makes a male larper more attractive to play romantically with. This blogpost is a follow up on that post.

What do I mean with romantic or intimate play?

Romantic or intimate play does not have to has as its main goal that the characters will end up happy, or even together. It is a type of play that can be used to tell any story but due to what it entails more often than not needs more communication between the players before the larp game.
Part of this is because it more often than not means you will be touching each other in ways that demand a little bit of trust. Even touch that would otherwise be innocent can be very loaded in a romantic or erotic setting. Themes that have to do with intimate relationships, sex and romance are given a lot of weight in current literature, music, movies and other art and there is no reason it shouldn't also be present in larp.

Remember, the following hints I have gathered from different people who belong to the Swedish Larp Women Unite, and this can mean that they can contradict, be very specific or be repeated. The hints are not primarily from me, but gathered from a Facebook group.
You can't change yourself to fulfill all of these demands, but even those you can't fulfill can give valuable clues about what other people think about or are looking for.

I will be dividing the answers into categories.

  • Have a pleasent smell. The absense of bad smells and odors. What is a bad odor is very individual, but basically: wash yourself and brush your teeth.
  • Body odour. Everyone has a different one, and if your body odor is compatible with what the other person enjoys, that makes things easier. 
  • Brush your teeth, don't smell of sweat.
  • Eliminate a bad breath.
  • Smell nice/ be clean.
  • I don't mind sweat unless it's very old or the person is sick.
  • Dirt is fine, but wash your hands.

  • Have a nice haircut.
  • I like tattoos and piercings.
  • Brown, emotional eyes.
  • Don't be more than 5-10 years younger than me.

  • Take the initiative and talk about limits.
  • Think through and formulate your own limits.
  • Off course, stay within the limits we agreed upon.
  • Don't say "I don't have any limits" or "I'm up for anything with you." I don't believe you and I will be careful with your body and your ego.
  • Do a lot of check ins during game.
  • Take the initiative and ask for the characters to have a relationship, but offer me an easy way to say no in case I don't take you up on the offer.
  • Be ready to negotiate and talk through limits.
  • I like if we have an idea about what the relationship will lead to in game for both of us. I want a goal with the relationship at the larp, whether it's romantic or not.
    • Is it a safe haven to retreat to after the adventures of the day.
    • Will it end in tears and misery?
    • Will it start out carefully and end on a happy note, offer something exiting but still feel cosy?
    • Will it tie two groups who otherwise would not see eye to eye closer toghether?
    • Is it just to cover up our evil plans!?

Out of game interaction.
  • Say no if what is suggested does not suit you. This makes it possible for the other player to find someone else or suggest something else.
  • Say no if you do not want to do what is suggested with the person who suggests it. This makes it possible for the other player to find someone else or suggest something else.
  • Be a reasonable person: Be or give the appearance of being on the same ethical page as the other player. Have the tools to talk about limits, consent, the setting the larp is in and how you want the game to play out.
  • Be calm or project calmness when speaking about the setting of the game even if you do not agree.
  • Project confidence and that you are a good listener.
  • Before the larp - show that you want to play out the relationship. Be involved in suggesting how the relationship was before the game started and describe how you would like it to play out during the game. Show enthusiasm in front of your game partner even if in game you will play estranged and possibly murderous. 
  • Help out by being creative in coming up with scenes that relate to the relationship. It is scary to play a romantic relationship, and it can become really scary if the person who promised to play that they were in love with your character doesn't even say hello before the game.
  • Don't be a sleaze.
  • Don't talk shit about women, we can hear you.
  • Act mature, be calm and secure.
  • Listen.
  • Don't assume a suggestion for romantic or intimate relationships between chacters means anything in the real world. But don't assume it doesn't either. Make a risk/reward - call. No shame.

Style of play/ larp-style
  • Show me you are willing to co create our larp experience with me.
  • Show me you see me. Realize even the smallest gesture can give as much emotion as something more grand.
  • Talk to my character in game and not just about my character.
  • Involve me in the creation of storylines, don't just deliver them as the finished product at expect me to enjoy them.
  • Allow us to have a, eye for detail. Barely touching hands can feel like an electrical jolt if done right.
  • Be prepared to at least take half of the initiative both in and out of game. It is possible to be adversaries in game and still invite the other person to larp with you as long as you keep it active. It is passive play that is so hard to keep up with.
  • Be active in playing out the relationship during the larp. Keep an eye out for your in game partner if you are near each other. Check in with them out of game if needed if you need to know more about ideeas or wishes. If your partner seems unresponsive or tense, find out why.
  • Roleplay in a convincing way.
  • Be perceptive of how the game is going and try to be objectively analytical. Ask yourself "is this working out?"
  • If you can, check in to see if both of you are having fun and feel the relationship is adding to the larp experience. 
  • Don't be afraid of taking people you are playing a relationship with to the side and ask how's it going. Accept if it's not working out and help them end your relationship a in game way that works out for all of you.
  • When it comes to show physical affection, do it clearly and directly. Don't cop a feel on someones bum or start making out without warning. Instead you can stroke a piece of hair behind the ear and look the coplayer in the eye. 
  • Think in opposites. Post apocalyptic: give your partner something for nothing. Hight society hiostorical larps: Break the norms for your love. Forbidden love: Write love notes that can be found.
  • NEVER improvise anything about pregnancy/abortion/dead infants without clear consent!
  • When choosing what compliments to use, primarily compliment in game and not out of game characteristics.
  • I we negotiated consent and limits before the game, I prefer if you don't check in very often during the game. I don't want my game to be disturbed if not needed. I promise to tell you if anything changes if you promise to tell me the same.
  • I don't like compliments out of game, but at larps I don't mind being complimented for my out of game appearance.

  • Dancing. Its good no matter what dance you know, and you don't need to know it better than you are able to dance without harming your partner.
  • If you can express emotion through dance that is extremely attractive. Dancing complements larping beautifully.
  • Well made gear. Having good looking and realistic gear.
  • Bring an extra blanket.
  • Bring chocolate.
  • Write me letters before the game - I'm delighted if you show this intiative and show that you want to build up a back story to the relationship.
  • If fitting the scenario, ask for a photo of me to carry around in game.

Tips för manliga lajvare som vill ha intimt och/eller romantiskt spel.

"The Horny Druid went on Tinder"

Efter blogginlägget "Lajvet är för kort för att lajva med "fula" killar" frågade jag i Larp Women Unite vad folk där inne tycker gör en manlig motspelare mer attraktiv för att dem att spela mot när det kommer till mer intimt eller romantiskt spel.

Vad menar jag med romantiskt eller intimt spel?
Romantiskt eller intimt spel behöver inte innebära att det är spel som syftar till att göra ens karaktärer lyckliga genom att man spelar ut en lyckad relation. Det är en typ av spel som oavsett vad det används till för att berätta för historia ofta behöver lite mer förhandling innan lajvet.
Dels för att det väldigt ofta innebär att man rör vid varandras kroppar på sätt som kräver en tillit, även beröring som är relativt oskyldig kan behöva förhandlas fram när den sätt i en kontext som är romantisk eller sexuell för rollerna. Teman som rör intima relationer, sex och romantik ges i vår kultur en extra tyngd och har varit ett av de största temana i litteratur, musik och film och annan konst.

Tänk på att de tips jag har fått in kommer från olika personer som passar in på Larp Women Unites målgrupp, vilket innebär att olika svar kan krocka med varandra. Tipsen är alltså inte främst från mig utan ihopsamlade i LWU.
Alla tipsen är inte sådant som man kan påverka hos en själv, men det kan ändå vara intressant då det kan berätta lite om varför det kanske inte funkat att spela nära ihop med en annan spelare.

Jag delar upp svaren i några kategorier:

  • Lukta gott. Med detta menas frånvaron av dålig lukt. Dålig kan vara väldigt personligt, men i grunden; tvätta dig och borsta tänderna.
  • Grundlukt, alla personer doftar olika, det är ett plus om personens grundlukt funkar bra med vad den andres näsa tycker är najs. 
  • Var tandborstad och lukta inte svett.
  • Ha inte dålig andedräkt.
  • Lukta gott/var ren
  • Och så hygienbiten. Se till att inte lukta svett eller ha dålig andedräkt.

  • Ha en snygg frisyr.
  • Tatueringar och piercings gillar jag.
  • Uttrycksfulla (gärna bruna) ögon.

  • Var den som tar initiativ till att prata om gränser.
  • Tänk igenom och formulera dina egna gränser. 
  • Håll dig naturligtvis till de fysiska gränser vi kommer överens om.Säg inte "jag har inga gränser" eller "gör vad du vill med mig". Jag tror dig inte och kommer vara väldigt försiktig med din kropp och med ditt ego.
  • Kolla av mycket.
  • Tar initiativ till relation men ger mig samtidigt en värdig väg ut om jag inte vill.
  • Var med på att göra en gemensam gränsgenomgång
  • Jag gillar om man har en tanke om vad en relation kan leda till för spel för oss båda. Jag vill gärna ha ett syfte med relationer på lajv, romantiska och andra.
    • - Ska det vara en relation som erbjuder en trygg hamn efter/under dagens äventyr?
    • - Ska den sluta i tårar och erbjuda misärspel?
    • - Ska den börja trevande och sluta lyckligt, erbjuda en spännande men mysig story arc?
    • - Ska den knyta samman två grupper som annars kanske inte hade haft anledning att mötas?
    • - Ska den vara en täckmantel för onda plotter?
  • Tydlighet och konkretion om fysiska gränser och om spel han gillar/ogillar. Kan man prata om sånt på ett öppet och avdramatiserat sätt blir man mer attraktiv för mig.
  • Ett aktivt initiativtagande till att prata om gränser i fysiskt spel. 
  • Kommunikation om karaktärernas relation i allmänhet och om hur vi vill lajva och vad vi vill få ut av spelet. 
  • Ett växeldragande i kommunikationen så att det inte bara är jag som tar upp saker, utan att han också tar ansvar för relationer - både den mellan karaktärerna och att skapa en bra kommunikation mellan oss som spelare.
  • Genomtänkt vad relationen är tänkt att leda till tycker jag är viktigt. Detsamma med sexscener, spelar dem jättegärns men bara när de makes sense för intrig, story arc eller karaktärsutveckling (eller om jag och den andra spelaren är vansinnigt tända på varandra off men då föredrar jag vanligt off-sex).

Interaktion utanför spelvärlden.
  • Tacka nej om det som föreslås inte passar dig. På så vis kan personen som föreslog det hitta någon annan innan lajvet.
  • Tacka nej om du inte vill ha nära spel med den som föreslår det på så vis kan den som föreslår det hitta en person som vill det.
  • Var vettig: Var eller ge intryck av att vara på samma etiska och moraliska nivå som motspelaren. Se till att du kan föra ett fungerande samtal om gränser, lajvvärden och spelförlopp. Ha en förmåga att framstå som lugn, i alla fall när det gäller diskussion om spelet.
  • Var gärna både självsäker och lyssnande. 
  • Innan lajvet - visa att du är intresserad av att spela på relationen. Var med och föreslå hur den sett ut tidigare eller vilket slags spel du vill ha under lajvet. Visa entusiasm för din lajvpartner även om ni kommit överens om att ni är bittra expartners som helst vill dräpa varandra. 
  • Hjälp till med att spåna möjliga scener eller liknande. Det är läskigt att spela någons kärleksintresse, det är ännu läskigare om den som ska låtsas vara kär i en inte över huvud taget säger hej innan lajvet eller tar sig tid att prata med en.
  • Var inte inställsam / sliskig.
  • Uttryckt dig inte nedvärderande om kvinnor, vi hör dig.
  • Ge ett moget intryck, var lugn och trygg i dig själv. 
  • Var inte mer än 5-10 år yngre än mig.
  • Var lyhörd.
  • Ta inte ett förslag om intimt eller romantiskt spel som ett off-intresse, men uteslut det inte heller helt. Väg med det i beräkningen till om du vill tacka nej eller ja. Det är ingen skam i det.
  • Absolut inga sexuella skämt eller anspelningar off - om vi inte känner varandra väldigt väl.
  • En tydligt visad prestigelöshet/ödmjukhet/brist på ego, där han kan kompromissa och be om ursäkt om något blir fel. 
  • Ett lyssnande på och intresse för vad jag vill och behöver.
  • Jag blir mycket mer positiv till förslaget "jag skulle vilja spela en relation där min aragorn-roll får en chans att utveckla sina svaga sidor och släppa någon nära, är du på?" än "vill du spela ihop med mig på lajvet?" eller "Jag skulle vilja spela en riktigt rå och utlämnande sexscen för min roll är ute och letar kickar" är en mycket bättre raggningsreplik än "tja snygging vill du knulla?". Jag förutsätter då alltså att man har möjlighet att prata off om romantiskt och sexuellt spel.

  • Visa lyhördhet för att forma spelet ihop med mig.
  • Visa uppmärksamhet. Inse att små gester är minst lika känsloladdade som massor med fysiskt spel. 
  • Prata med min karaktär inlajv och inte bara om min karaktär.
  • Involverar mig i skapandet av spel och leverera inte bara färdigt spel i mitt knä. 
  • Spela högupplöst, att nudda en hand kan nästan ge en elektrisk stöt.
  • Var beredd på att ta i alla fall hälften av initiativet, både in och off. Man kan spela avståndstagande men ändå bjuda in till spel så länge man är aktivt avståndstagande, men passivitet är så hopplöst spelblockande.
  • Var aktiv i relationen på lajvet. Ha ett halvt öga på din partner om ni spelar i närheten av varandra. Gå gärna off vid behov och stäm av idéer eller spelönskemål. Om din spelpartner verkar ointresserad eller obekväm, kolla av varför? 
  • Rollspela snyggt och realistiskt.
  • En annan sak är att vara lyhörd och försöka vara objektivt analyserande under spel. Fråga sig själv, funkar det här bra? 
  • Försök kolla om båda verkar ha roligt och få ut något av relationen? 
  • Våga ta personer off lite kort och stämma av hur det går, och så klart acceptera och vara hjälpsam att spela sig ur en relation som båda eller någon upplever inte funkar.
  • Om man ska ge fysiska tecken på kärlek, gör det tydligt och rakt: tafsa inte på baken eller börja hångla direkt, utan titta i ögonen och lägg en slinga hår bakom mitt öra i stället. 
  • Tänk tvärtemot. Postapo: ge något för inget. Historiska med mycket etikett: bryt en norm /spricka i fasad för min karaktärs skull. Förbjuden kärlek: Skicka lappar/brev
  • Improvisera aldrig fram min "graviditet/abort/döda spädbarn utan att jag är MED på det off!
  • När komplimanger ska ges, gå på inlajv-attribut, inte på off-utseende.
  • Om vi förhandlat fram speciella gränser innan lajvet, håll inte på och kolla av dem hela tiden under lajvet. Jag vill inte få mitt spel stört mer än nödvändigt. Vi kan dock lova att säga till varandra direkt om något inte funkar.
  • Genomtänkt vad eventuella sexscener är tänkt att leda till tycker jag är viktigt, spelar dem jättegärns men bara när de makes sense för intrig, story arc eller karaktärsutveckling (eller om jag och den andra spelaren är vansinnigt tända på varandra off men då föredrar jag vanligt off-sex).

  • Kunna dansa: När det gäller dans går alla danser bra, och på nivån att man inte skadar den man dansar med off. Det är väldigt attraktivt att kunna lajva ut känslor i dans. Dans är ett underbart komplement till lajv. 
  • Välgjord lajvutrustning. Har snygg och realistisk utrustning.
  • Ha en extra filt..
  • Ha choklad.
  • Brevväxla gärna innan lajvet -jag blir glad om du tar initiativ och visar att du vill bygga lite historik.
  • Be om ett foto av mig i roll som du kan bära på din roll om det är ett lajv med fotografier.
  • Min största turn-off är tyvärr helt ärligt dålig personkemi och den är svår som sjutton att ringa in. Det känns tråkigt men det är svårt att göra någonting åt personlighetsmässig osynk.
  • Jag tycker mest det känns surt när jag tycker att våra karaktärer skulle matcha så bra / det skulle tillföra spelet/ min lajvupplevelse något, samtidigt som jag väldigt starkt känner att jag inte är bekväm på rätt sätt med den personen.

söndag 14 augusti 2016

Triggered at a larp.

This post mostly focuses on larp participants but can be of interest to organizers as well.

What is a Trigger? Usually, what we mean with a trigger is something that for a PTSD sufferer sets off a flashback of their trauma. These days we also often mean it is something that sets of a phobic reaction for a phobia sufferer or a panic attack for a person who sufferers from anxiety.

When talking about triggers one can also mean allergies, although that is less common, migraines or epileptic seizures. I will however not focus on these in this blog post but more on the acute physiological reactions and how to handle them.

Having triggers does not mean you can't go to possibly triggering games. Most of the times that is up to you and what you know about your current mental health. Here are some tools to help you gauge under what conditions you can participate.

Innehållsförteckning (list of ingredients)
Usually you don't know all your triggers, but you might know what has triggered you in the past. It can be easier to handle your mental health if the larp has some kind of easily available summary of what themes are present at the larp. Going through the summary you can gauge how likely it is you will be triggered at the larp. This can be called the following:

  • Trigger warnings 
  • Content warnings 
  • My suggestion is the swedish "Innehållsförteckningar" which translates into: 
  • List of ingredients or 
  • Table of content.
In my experience the most common triggering themes are sexual harassment, rape, incest and domestic abuse. If many of the larpers have war time experience, unexpected sounds that imitate shots, visceral depictions of wound, war time torture and so on are also common triggers.

So you might have known and unknown triggers

Opt in and opt out of triggering play.
Some games who are aware that their themes are triggering for a lot of players have either stated opt in mechanics or opt out mechanics. Opt in means that if you want certain play, the player has to actively ask in some way to be included in that. For example, only marked players are up for being kidnapped by the special forces and having a bag put over their head. In an opt out mechanic, instead it is assumed everyone at the game want the stated game and if you do not you instead have to state that.

Also! If you suffer from PTSD or Anxiety attacks it is double important to really rehearse using the safety words and insisting on everyone knowing them. If you become triggered it can be really hard to remember you are safe and can break the scene at any time.

Self Care always comes first
Elin Dalstål has written an article focusing specifically on this subject and I will probably link it when I come around to it.
You can lessen the chance of being triggered by coming prepared. Eat enough, drink enough, and sleep enough. Most PTSD or Anxiety sufferers feel it helps if they utilize the buddy system and have a friend who will leave everything to take care of them.
Leave any scene that you feel is becoming too much for you. There is no shame in seeing to your own basic needs, no matter if others are not. Larping is not a race.

What to do if you are triggered in a really bad way, that flashback starts playing or your fight of flight reflexes go haywire?

What I do is:

  • I immediately leave the scene if possible. I'm most comfortable not calling attention to myself.
  • If I can't leave I try to alert the attention of the other players that I am distress. Sometimes this means using safety words that break the scene.
  • Find a secluded spot, not to far away from the others, where I feel safer.
  • Do a calming exercise, such as a breathing exercise.
  • If anyone come to check on me I ask for my "buddy" or if the game has a safety host I ask for them. I am not comfortable talking to anyone, or the busy main organizer. But I can't always talk when I'm triggered.
  • If anyone want to be nice to me I instead ask for a hot beverage or a blanket.

What you can try to do for a triggered larper if you want to.
  • If they run, let them run, but remember what way they went.
  • If you are their buddy, calmly walk after them.
  • Accept if they can't talk immediately.
  • If they are hyperventilating, help them steady their breath.
  • The best thing is if someone can stay in their vicinity while someone else gets a blanket and something to drink.
  • Some are very embarrassed from being triggered and might not want to talk about it afterwards.
  • Don't make a big deal about it.
  • Ask them when everything has calmed down if they need help getting back into the game or if they want to go to their bed and take a nap.
And, I can't believe I have to write this but never have sex with a larper who you helped get through being triggered immediately after you helped them. They are in a vulnerable position.

fredag 12 augusti 2016

I'm organizing a nordic larp and I can't handle critique.

I can't handle critique when I'm not paid to handle the critique or am in school intent on learning something.

I've helped in organizing Berättelsefrämjandet larps Landsväg in 2014 and Hinterland in 2015. I've volunteered to do character coaching in other games. I organized two small fantasy games in 2005 and 2006. But the fantasy games were made in a tradition and at a time where the main part of the feedback an organizer got was positive and bubbly.
We also did not have social media in the way the we do today, so actually giving the organizer feedback and critique had to be done in an more active and directed way. You knew that if you wrote it, it would be meant for the organizers eyes. With social media you can be talking with your friends about what you were doing this weekend and then Facebook makes it possible for the organizer to stumble over that conversation.

Nordic Larp is a movement that in part moves towards larp as art, and art can be critiqued. And as I said before I can't handle critique. So while I do want to do my larp Witches of Ästad Farm in November I still don't have much of a plan for what I will do with the feedback afterwards.
I'm pretty sure that some will adore the game, while others will be disappointed. And I fear my reaction to that. I don't want to go "I'll never organize again and I hate all larpers". I'm prone to hyperbole when I am upset.

I think the thing is this:

I don't mind critique of my larps being out there. It is very important that other people get to express themselves, and talking about your experiences is part of self expression.

I don't mind others asking respectfully for what they want or need before or during a game. As long as they can divide between need and want and is ok with me saying no to a want and being truthful about not being able to fulfil a need.

What I do mind is that when critique is delivered directly to me I feel like there is a strong demand from me to respond and to respond in a certain way. To fix the perceived problem. And I have trouble with that because I am to damn truthful and I really struggle with that. I need to repeat to myself that it's fine to say.

"I hear what you are saying and recognize this was a problem for you."

Instead I blurt out "I can't really do anything about that, because the game is over." or "It was clearly stated in the list of content for the larp that this could happen, did you not read the content list?"

I'm thinking to myself that there also is a formula most organizers of Nordic larps use in which they say to their participants that they are very open to critique and that participants can contact them at any time. That they can inform the organizing team if there is anything they need to participate in the game. And after games there more often than not are organized feed back forms that they send out and encourage participants to fill in, saying they need the feed back to get better.
But I don't get better when I get a lot of feedback at once or feel critiqued from several people. I respond better to being mentored by people I have developed a personal relationship with and who I trust. I'll write about "Karins octagonal feedback model" some other time.

Final thoughts
I'm thinking that I wouldn't want to impose "The week of stories" as I have understood the concept. I understood it as asking participants to only talk about the good things with the game the week following the game and leave critiques for the time after that week.
I don't think I as an organizer of a larp game can ask of my players to do anything special once they have left the venue. Their social media interaction belongs to them and if they are disappointed in the game they have a right to express that to their friends, which today is often done in social media. It is also in the hearts and minds of the larpers that the game will live on and what they don't talk about or write about they most often do not remember.

So I'll probably get off social media in the weeks (2-3 weeks) following the game. Or at least get off Facebook. Or have a designated hour of day when I log on, check it out and then log off.
I have my co-organizer who can do the administration and moderation on Facebook where such is needed. I'll take care of my needs to withdraw a little when a project is done and I am in an emotionally vulnerable spot.

If we make a feedback form I will be careful with what kind of feedback I'll ask for, and only ask about things I feel I'll know what to do with. And I will probably have my coorganizer go through the answers before I do. And then the same as with social media, I go through them after 2-3 weeks.

I'll give myself some "weeks of no stories" to create a distance between myself and my creation.

onsdag 10 augusti 2016

Att hinna tänka egna tankar.

Att hinna tänka egna tankar.

Filosoferandet fortsätter.
Jag har nog alltid sett mig som en motvalls kärring samtidigt som jag både försökt förstå varför majoriteten säger att de tycker som de tycker. Eller inte säger vad de tycker. Jag har också försökt att inte säga emot bara för att utan för att jag har ett syfte med att säga emot det jag upplever bli sagt. Eller jag har strävat mot det, det är inte alltid jag har lyckats. Ibland har jag redan varit uppe i varv och varit onödigt konfrontativ och sårande och i alldeles för liten utsträckning visat att jag visst förstod vad den andra personen menade.
Jag gör så mycket dumt när jag är arg, när jag låter mig själv bli provocerad. Vissa konflikter är inte värda min tid och vissa konflikter är inte värda att riva upp andra människors sår över. Jag önskar att jag alltid hade den klarheten och sinnesron att kunna analysera konflikter jag håller på att hamna i innan de blir konflikter.

Jag säger ibland att allt inte måste vara en debatt heller, utan många gånger hade det räckt att ha ett samtal. Med det menar jag inte att vi ska sluta debattera, men varje utbyte av åsikter är inte en inbjudan till att diskutera eller debattera med den andre. Ibland är andra människor aningslösa om att de vandrat rakt in i en debatt, de tror att de bara kom med ett instick i ett samtal.

En nackdel med att dra sig undan och bygga mitt eget reflekterande rum, i mitt hem, ute i löpspåret och ute i skogen är att det blir mindre tid med vänner. Jag har ett socialt heltidsarbete och ägnar fritiden åt familj och hobby. De vänner jag träffar ägnar jag mig oftast åt att sitta tyst i samma rum med, medan vi pysslar med var sin sak. Eller så tittar jag på någon enklare underhållning på tvn och kommenterar då och då till vännen vad jag ser på skärmen. Igår tog en vän med mig ut i skogen. Vi satt på en häll och tog in naturen. Vardag. Sakta lunk, ett fåtal löv som redan fallit till marken. Att det kan vara så skönt både att samtala och att vara tyst. Jag känner kravlöshet i tystnaden, att i tystnaden så slipper jag mina egna krav på att prestera något. Hinna tänka mina egna tankar.

Jag låste en gång upp min kreativa förmåga. Att uttrycka mig blev för mig naturligt. Allt jag gör är gott nog. Men därför har jag inga hinder för att producera, jag kan inte sluta producera och påverka min omvärld. Men ibland så straffar det sig. Men jag kan ändå inte sluta för jag vet inte riktigt hur jag gör för att sluta. Det är det jag funderar på.

Har du lätt eller svårt för att uttrycka dig utanför din innersta krets?

tisdag 9 augusti 2016

Lajvet är för kort för att lajva med "fula" killar.

"Jag kommer in på caféet där de lokala vampire-lajvarna hänger och går fram till folket jag lärt känna de senaste veckorna genom lajvet. Några reser sig upp och hälsar mig med kramar. När de börjar sätta sig ner går en kille som bara är vagt bekant in nära och kramar mig också. Jag är djupt obekväm och vet inte vad jag ska säga.
När jag säger till vid ett annat tillfälle, att jag inte vill kramas ser han ut som att jag slagit honom i magen. Han är inte den ende som vill kramas oavsett vad jag vill. Jag börjar säga att jag inte gillar kramar. Att jag inte är en sån som kramas. Bara jag får slippa kramen och att få de ledsna hundögonen från någon av nördkillarna här inne."

En sidoeffekt att backa bort från sociala media så som facebook och twitter är tid att tänka mina egna tankar under längre sammanhängande tid utan att bli avbruten utifrån för att läsa vad andra människor tänker. Jag blir mindre reaktiv i mitt tänkande. Reaktiv är när man främst reagerar på sådant som händer runt omkring en.

En sak jag tänkt på tidigare och som nu bubblade upp inom mig är en tanke om (främst) kvinnors kroppar och andra kvinnifierade kroppar*. Det är också en tanke på hur vi tänker om erfarenheter av mobbing, om oss själva som snälla människor och om nörden som en icke maskulin man. Det är också en tanke på attraktion och lust. Jag kommer som vanligt att förenkla det hela för att inlägget ska vara lättläst. Det går självklart att göra en ännu djupare genomskådning.

Vi kommer att gå vidare från exemplet med kramarna ovanifrån. Det jag kommer att skriva om kan för vissa upplevas som helt sjukt och det kan finnas en önskan om att ifrågasätta eller säga "jag skulle aldrig göra så". Men jag har både gjort det själv och fått berättat för mig om det av andra kvinnor. Även icke-kvinnor har berättat liknande.

* Många lajvare är nördar.
* Många nördar har blivit mobbade.
* Många nördar upplever sig själva som romantiskt eller sexuellt ointressanta.
* De flesta människor har en självbild av sig själva som goda och vill verkligen inte mobba andra då mobbare ses som onda.
* Många kvinnor har uppfostrats att ta socialt ansvar för hur andra människor mår i en möjligt pinsam situation.

Dessa och några andra ingredienser som ni läsare kanske kan komma på leder ibland till den absurda situationen att till exempel en kvinna låter en man de tycker är obehaglig ta på deras kropp på ett sätt de är djupt obekväma med. De säger inte ifrån, de konfronterar inte utan de kanske "spelar sig ifrån" situationen de råkat hamna i. Efteråt är det vanligaste att de skyller den uppkomna situationen på sig själva, att de måste ha kommunicerat otydligt att det inte var ok att ta på dem på ett sådant sätt. Ofta kan där även finnas en känsla av skam för att man kanske hade accepterat samma beröring av en man man funnit attraktiv och man vill inte vara en sån där mobbare som undviker "fula" människor. Resten av lajvet finns hela tiden en tanke i bakhuvudet om att man så smidigt som möjligt ska hålla sig borta från mannen som väckt de obehagliga känslorna istället för att kunna slappna av helt och njuta av lajvet på samma villkor som de andra deltagarna.

Tänkandet verkar gå

"Lajv är till för alla."
"Då jag gillar fysiskt lajvande så borde jag också acceptera att alla på lajvet kan lajva fysiskt mot mig."
"Jag anmälde mig ju till det här lajvet trots att ett tema var sexuellt våld, han ger mig det creeps men jag får väl stå ut."

Att man åkt på ett lajv med fysisk inriktning, eller till och med på ett lajv med ett erotiskt eller fysiskt romantiskt tema och att man bara ska tåla då man gav sig in i leken.

Jag vill även bena lite i skammen över att man tror att det är fel att vissa människors beröring vill man ha och strävar efter, medans andra människors beröring vill man inte ha och försöker undvika. Skillnaden kan beror på avsmak, acceptans, bekvämlighet och ibland på viss attraktion så som de känns i kroppen. Men det är så attraktion fungerar och det är ok. Det behöver inte ens handla om att personen man inte vill spela mot är objektivt ful, då det utseende man själv ser som fult ser någon annan som extremt attraktivt. Attraktion handlar dessutom ofta om röst, intonation, tillfälle, avslappning och anspänning, doft, frånvaro av distraktioner, miljö och hur icke-sexuell beröring från personen känns. Det behöver inte heller handla om att personer man känner attraktion till at faktiskt vilja spela fysiskt nära med är någon man är det minsta intresserad av att ha någon sorts relation med utanför lajvet. Det kan vara rollerna som blir det som gör en ointressant person till attraktiv i ens egna roller när ni väl iklätt er rollerna.

Det är inte skamligt och inte fel att man föredrar vissa människors beröring framför andra människors beröring. Speciellt intim beröring, för även om du spelar en roll på lajv, så spelar du den med din egen kropp. Lajv är för korta för att man bara ska behöva stå ut.

Lajv kan vara till för alla. Men alla lajv är inte till för alla. På samma sätt kan fysiskt, romantiskt eller erotiskt laddat spel vara till för alla, men att röra vid just din kropp är inte till för alla.

Som min vän Elin Dalstål alldeles snart ska skriva i "Self Care Comes First" så kommer självvård först, även på lajv. För mig ingår att själv få bestämma över min kroppsliga integritet i självvård. När jag ger upp det självbestämmandet behöver jag ifrågasätta om jag gör det för min egen eller för andras skull.

*En kvinnifierad kropp är en kropp som andra tolkar som "en kvinnlig kropp eller en kvinnas kropp" oavsett om kroppen tillhör en kvinna eller någon annan.

fredag 5 augusti 2016

Lajvfeministen som inte duger i andras ögon.

Jag har ett fåtal personer jag bollar det som pågår inne i mitt huvud med. Det är mycket som jag behöver bena ut.

Jag har tänkt att jag hela tiden i mitt sociala liv online och ansikte mot ansikte försökt att inte hamna på någon sorts piedestal. Att i min aktivism inte framhålla mig själv som ett perfekt föredöme utan snarare som en komplex person med både trevliga och irriterande sidor. Det jag gör är att skriva praktiska texter om hur man kan försöka ta tag i komplexa problem i lajvhobbyn, ge enskilt stöd till kvinnor och ickebinära som blivit utsatta för sexuella övergrepp och ta initiativ till och vara med och driva den separatistiska Facebookgruppen Larp Women Unite - Sverige och Larp Women Unite - International.

Men på något vänster har jag ändå blivit någon sorts feministisk förebild för vissa människor. Och jag upplever en oerhörd press då jag inte kan göra de här personerna annat än besvikna. Jag är inte intelligent nog, kunnig nog eller stresstålig nog för att hålla alla rättvisefrågor i huvudet samtidigt. Dessutom har jag en materiell världssyn och antar att man oftast måste prioritera vad man jobbar med i stunden, vilket då av sig själv innebär att andra frågor kommer hamna i bakgrunden.

Jag upplever dessutom att kraven ständigt ökar. Lever jag inte upp till de nya ställda kraven har jag börjar frukta de sociala konsekvenserna. Så jag drar mig undan från de här människorna som antagligen någonstans tror att vi för samma kamp.

Jag har varit i situationer där det hela känts som kvinnohat förklätt som rättighetskamp. Att jag som kvinna, speciellt som feminist, förväntas vara den perfekta intersektionella feministen och ägna exakt lika mycket mental fokus åt just den personens egen hjärtefråga. Och de orden jag kan få kastade på mig när jag inte klarar det utan att få totalt kaos i hjärnan är ord som på riktigt gör ont. Jag kanske ska upp dem här nu, men det är många som har åsikten att "kallar någon en det ordet så är man det, för dom har tolkningsföreträde om vem som är det."

Det här får mig inte längre att kämpa hårdare för att vara "en bättre intersektionell feminist" utan det knäcker mig och har redan fått mig att ge upp. Jag fortsätter med mina saker, för att jag känner en plikt att fortsätta med dem och inte överge dem. Jag arbetar vidare med att arrangera ett lajv enligt mina principer.
Men mitt hjärta känns krossat och uppgivet. Hastigheten är nere på 1/10. Jag hoppar över chansen att skriva om dem antologier. Jag tackar nej till att hålla föreläsningar i ämnet. Jag tackar nej till möjligheten att resa till konferenser och prata om vad jag lärt mig om offer och förövare i lajvhobbyn (alltså inte om individer utan om mönster och sociologin/etnologin i lajvkretsar).

Jag sitter på enorma kunskaper, men jag orkar knappt, vågar knappt sprida dem.

Jag vet att fenomenet kallas för feminist burnout och compassion fatigue. Men att veta namnet hjälper bara lite marginellt. Jag vill nog att vi egentligen börjar prata om de orimliga krav som ställs på feministiska aktivister utan att vi börjar förlämpa varandra direkt.

Jag vet att det anses vara fint att bjuda in andra att kritisera ens arbete och att det anses att man ska använda kritik på konstruktiva sätt. Men för mig har det blivit för mycket oinbjuden kritik, från för många människor, för ofta och på grund av internet, vid alla tider på dygnet. Ett sätt jag försöker jobba med det är att dels inte be om kritik (men folk skickar den ändå) och dels dra ner på sociala media så att jag inte råkar snubbla över den på slump.

Jag vill se mer praktiskt utförd feminism utan att den överhopas av kritik från icke inblandade om hur projektet, texten, lajvet skulle kunna ha utförts. Sen finns det folk som utvecklas jättebra av att få specifik oombedd kritik. Jag är inte en av dem. Jag har tillgång till en hel del människor som är duktiga på olika områden och om jag har tid och ork över att jobba med ett problemområde i mig själv eller i något jag skapat så kan jag ta det med den personen.

torsdag 4 augusti 2016

Fortsatt minskning i sociala media.

Jag fortsätter att försöka ta det lugnt med sociala media som facebook och twitter efter att ha haft det tungt ett bra tag. Så jag är frånvarande med mening. Jag önskar jag kunde skriva mer om det, men jag tror inte att det hjälper. Känner man mig privat får man gärna vara mycket snäll mot mig.

Jag kan istället ge tips om två gamla blogginlägg man kan läsa så länge:

Ordförslag: Kvinnofierad/Kvinnifierad om att det behövs ord för alla dem som feminism försöker hjälpa och de som drabbas av kvinnohat av omgivningen. Inte bara de som självidentifierar som kvinnor drabbas av kvinnohat utan det är alla de som omgivningen ser som kvinnor även om de har fel.

Preutopisk feminism om feminism som inte försöker låtsas som att den utopiska feministiska världen redan är här utan är villig att använda sig av de verktyg och metoder som finns tillgängliga idag. Tex använda det existerande föräldraförsäkringsystemet för att stötta en kvinnlig förälder på det sätt hon behöver istället för att på princip använda det på ett sätt som går i linje med ens ideal men knäcker en mentalt och/eller fysiskt.
Eller som har ett ideal (utopi) om att ingen ska behöva raka benen, men gör det ändå för man orkar inte lägga en del av sin dagliga energi att oroa sig för andras reaktion på benen.

Jag har även funderat på att den preutopiska feministen är lite mer förlåtande även mot andra som böjer sig för rådande ideal, normer och helt enkelt försöker överleva i patriarkatet för att orka ta sig an större gemensamma frågor.