Att hinna tänka egna tankar.

Att hinna tänka egna tankar.

Filosoferandet fortsätter.
Jag har nog alltid sett mig som en motvalls kärring samtidigt som jag både försökt förstå varför majoriteten säger att de tycker som de tycker. Eller inte säger vad de tycker. Jag har också försökt att inte säga emot bara för att utan för att jag har ett syfte med att säga emot det jag upplever bli sagt. Eller jag har strävat mot det, det är inte alltid jag har lyckats. Ibland har jag redan varit uppe i varv och varit onödigt konfrontativ och sårande och i alldeles för liten utsträckning visat att jag visst förstod vad den andra personen menade.
Jag gör så mycket dumt när jag är arg, när jag låter mig själv bli provocerad. Vissa konflikter är inte värda min tid och vissa konflikter är inte värda att riva upp andra människors sår över. Jag önskar att jag alltid hade den klarheten och sinnesron att kunna analysera konflikter jag håller på att hamna i innan de blir konflikter.

Jag säger ibland att allt inte måste vara en debatt heller, utan många gånger hade det räckt att ha ett samtal. Med det menar jag inte att vi ska sluta debattera, men varje utbyte av åsikter är inte en inbjudan till att diskutera eller debattera med den andre. Ibland är andra människor aningslösa om att de vandrat rakt in i en debatt, de tror att de bara kom med ett instick i ett samtal.

En nackdel med att dra sig undan och bygga mitt eget reflekterande rum, i mitt hem, ute i löpspåret och ute i skogen är att det blir mindre tid med vänner. Jag har ett socialt heltidsarbete och ägnar fritiden åt familj och hobby. De vänner jag träffar ägnar jag mig oftast åt att sitta tyst i samma rum med, medan vi pysslar med var sin sak. Eller så tittar jag på någon enklare underhållning på tvn och kommenterar då och då till vännen vad jag ser på skärmen. Igår tog en vän med mig ut i skogen. Vi satt på en häll och tog in naturen. Vardag. Sakta lunk, ett fåtal löv som redan fallit till marken. Att det kan vara så skönt både att samtala och att vara tyst. Jag känner kravlöshet i tystnaden, att i tystnaden så slipper jag mina egna krav på att prestera något. Hinna tänka mina egna tankar.

Jag låste en gång upp min kreativa förmåga. Att uttrycka mig blev för mig naturligt. Allt jag gör är gott nog. Men därför har jag inga hinder för att producera, jag kan inte sluta producera och påverka min omvärld. Men ibland så straffar det sig. Men jag kan ändå inte sluta för jag vet inte riktigt hur jag gör för att sluta. Det är det jag funderar på.

Har du lätt eller svårt för att uttrycka dig utanför din innersta krets?

Origins of my ethics: The X-men

I was severely bullied as a child.
But I also read a lot of X-men comics as a child.
And I've identified as a feminist since before I even remember. I cannot remember a time when I was not a feminist. And for most of this time I have shared hobbies and interests with communities which were mostly gendered male, or at least male dominated due to the perceived gender of the leaders.

Due to the severe bullying I was subjected to, I had to find ways to survive mentally and as I've discovered as I've become more mature I have to an extent become used to the fact that there is a lot of people out there who know who I am and doesn't like me. They don't like my personality, they don't like my opinion when expressed and they don't like what I do in my feminist work.
I simply can't take their unliking into account when making decisions.

Part of this is the tale of the rhinoceros child. A saying I read as a young girl:
"The rhinoceros child gets shoved wheter it walks or wheter it stands still. So in the end, the rhinoceros child does whatever it will." ["Noshörningsungen knuffar får, vare sig den går, eller stilla står. Så till slut gör noshörningsungen precis som den vill."]

The other part of this is The X-men. The X-men often featured a tag line formulated along the lines of "Protecting a world that hates and fears them" or that they were mutants protecting a world that hates and fears them. And that kind of stuck with me. The moral of X-men as I saw it was that even if you were an outcast, not because of what you had done, but simply because of who you were, you could still choose to do good for the world. That you were never alone, but that if you just looked around you would find people in the same situation as yourself and you could band together.
But the members of the different mutant groups in the Marvel world also fought each other. Sometimes due to mistakes or tempers running hot, but also because of conflicting ideals. Different ethics, or common ethics but different priorities. So what have I learned?

• I don't have to subject my ethics to popular opinion.
• Helping others can help yourself.
• Helping yourself can help others, people like you and those dependant on you.
• It's worth helping and protecting even people who hate and fear you.
• I must recognize the power I have even when I feel I am weak.
• To keep my goals in mind.
• It's ok to have feelings.
• Bad things happen to good, ethical people as well.
• I can't depend on getting excuses from the people who hurt me, looking for it gives them more power that they deserve.
• I should do good things because my ethics tell me, not because I want recognition or thanks for it.
• It's ok to join forces if progress can be made.
• You don't have to like someone to be able to work together with them.
• Forget the haters, somebody loves you. (Nah Miley Cyrus taught me that one).
• When I become visible, a lot more people shows me their love that the people who shows me their hate. (Its true, I got a hell of a lot more fan/love mail than I get threats)

Vlog + text: What a difference a day makes

So I'm slowly regaining my energy after that cold had me down. If you look at the video you will se me smile.

In todays Larps News.

I meant to have three Program items at the larp convention Prolog:

• The Larp Women Unite meet up for the Facebook group Larp Women Unite on friday 19-21:45 in 4:e Teatern
• ASMR och lajv (ASMR and larp) on Saturday 15:00-16:45
• ASMR och lajv (ASMR and larp) on Sunday 10:00-11:45

But a friend needed help at their program item on Friday 15:00-16:45 so now I'm substituting during Att jobba sig ur krisen (Working through the crisis) which is a workshop connected to the larp Hinterland. That larp is set during a Swedish apocalypse due to war and plague. Participants play characters who did not get picked, not deemed useful for their country, but somehow they survived in refugee camps and through plague. Now all they have is each other, no matter if they like it or not.

I also got asked if I really did want to be out of game group leader för the so called Salites at  Krigshjärta 7 (War Heart 7). And I said yes and found out what kind of game play we will be responsible for. Krigshjärta is a big boffer campaign I've been involved in for years. Salites are military morale officers and represents Salen (The Hall) which is a part of the government of the totalitarian society of Cordovia.

Also seen on Facebook, the gender reversed larp Sigridsdotter has released their roles.

Vlog: Rough days - communication breakdown

I've had it rough this week and this impairs my communication skills. Sometimes adding voice and facial expression to my message helps.

A look at kindness and intent in writing

Introspective post below.

I could say I am on an arduous journey. But that would be hyperbole, as what I am going through, I guess is common.

As many feminist activists I from time to time encounter the beast of feminist burnout. When there is just so much energy sunk into defending my and my sisters rights and not enough rest for myself. Eventually the energy goes down, and so does my mood.

So I'm thinking of strategies to conserve my strength, so that my loved ones do not have to spend their days with a very grumpy version of myself. One idea is to have a kinder approach online. To seem more amicable. Well, people who know me in person says I'm a funny and warm person when spending time with people in the flesh so to say, but I don't know if I would invest to much into that. There is always a risk in starting to believe what other people say about you.

But it is true that a lot of the time you get what you send out. I still have the ethic that I ought to warn people who are transgressing my limits or those of other women and if that warning is not heeded I will probably still make a stand. It's kind of like a second nature to me after all these years. But I might need to conserve my strength for those moments when action is needed.

One way that might help is this, in online conversation I am often brief and direct. This is due to the background I have where a message needs to be just that, brief and direct. Longer messages are often confusing to the people I hang with a lot.
But I do realize that in the bigger context, this can be read as harsh and uncaring, even unkind and I can amend that by simply "using more words".
I have also been afraid of showing my whole motivation for doing what I do. Part of that is because my ethics is not based on what I or other people intend with our words and actions, but what results our words and actions bring (for the group and in the long run). Therefore I often saw my intent as irrelevant. Also I was afraid that those who see themselves as my counterparts would use my stated intent as a vector to attack me. Even if I am very active online and a lot of people see me as emotionally naked I am in fact a very private person who keeps a lot of things to myself due to my integrity (and my trust issues! Don't forget those!)
But I have come to realize that a lot of people (most in fact) care about intent and would have a much easier time understanding what I'm writing, saying and doing if I stated my intent more often. My intent being less of a mystery increases empathy in other people, who then to a lesser degree project malicious intent upon my actions.

This is also why I have come to think about what I long for in conversation. And a lot of the time it's common courtesy. At least from the people in power. As I think it is totally fine and a fitting reaction to actually have a negative reaction to not being treated with respect by people who have more power than you do. You know, like spiderman says, with great power comes great responsiblilty.

A lot of these thoughts have to do with the swedish larp scene I am part of, and how we talk to each other within this scene. What demands we have of each other and how we treat those who are not like use. It also comes from the limited understanding I have of the Knudepunkt larp conference scene, one that has only become partly visible to me in the years since 2011 when I participated for the first time. It is a scene that hopes to bring forth more larp, but it does not have that effect on me, even though it has put me in contact with projects I have had fun participating in. 

Ska några andra Göteborgare på Regnbågsparaden idag?

Jag somnade inte så tidigt igår, men smög ändå upp innan alla andra för att göra kaffe och sitta med en kopp framför datorn och skriva det här blogginlägget.

Jag har skrivit om det förut, men det är HBTQ-festival i min stad, den så kallade West Pride. Idag har jag möjlighet att gå med i den avslutande Regnbågsparaden om jag vill. Antingen tillsammans med kollegor inom Göteborgs Stad eller med några lajvare och andra blandade nördar. Den avgår från Operan vid 15:00 idag söndag och öppensinnade människor är välkomna. Det ska bli ca 17 grader och molnigt enligt yr.no . Vill en följa West Pride på twitter eller instagram så är deras hashtag #westpride13 . (En hashtag blir till en klickbar länk inom dessa tjänster, så klickar man på den får man upp andra inlägg som markerats med samma hashtag.)
Jag har inte deltagit så väldigt mycket på West Pride, både på grund av att jag anpassar mig till barnens dagsform och att jag själv varit förkyld. Vi var inne och tittade i Trädgårdsföreningen på söndagen på Den Stora Kärleksdagen och pysslade och sen tittade vi i Regnbågsparken på torsdagen. Morgan arrangerade en picknickträff för oss regnbågslajvare och den var jag på för att det fungerade så himla bra att ha med sig barnen på, även om ettåriga CC dundrade rakt in i alla andras mat och tog för sig. Takt och stil är verkligen inte till för ettåringar. Regnbågsparken var alldeles för liten, jag hade föredragit om evenemanget hade tagit över Trädgårdsföreningen i större utsträckning. Jag och barnen hängde en längre stund i tidningen Metros del, då det kändes som att personalen där verkligen ansträngde sig för vår skull och att barnen skulle känna sig välkomna, vilket jag uppskattar.

Planerat för spontan grillning.

Trots förkylningen som jag har nämnt innan, mådde jag bättre på kvällen.
Det har varit fantastiskt väder under dagen, och regnvädret som föll över många av mina vänner höll sig borta från vår del av stan. Jag har varit inställd på att det skulle grillas någon gång under veckan, så när vi ändå höll på att beställa hem mat online hade jag lagt till det som behövdes för en spontan grillkväll.
Som väntat var engångsgrillen vi hade kvar sedan förra året svårt att ta sig, så min Partner fick ändå gå in och hämta en flaska billig tändvätska. Det är mest jag som gillar att elda saker så jag fick stå där och fjutta med tändstickorna och vifta med en plasttallrik tills det tog sig, med lilla CC på ryggen. Ergo-selen vi har på långtidslån från en vän gör verkligen nytta vid sådana tillfällen när vi håller på med farligheter vi inte vill ha en nyfiken ettåring mitt i.
Slängde med en bild på själva korven, det är en kalkonkorv från Ingelsta och det har jag faktiskt inte fått vare sig pengar eller varor för att säga men den var mycket god även om den sprack på elden. Anledningen till att ville prova korven var för att jag försöker undvika rött kött när annat fungerar. Det har både med klimatpåverkan och med cancerrisker att göra. Fast med tanke på cancerrisken borde vi kanske inte äta korv över huvud taget då det är en charkprodukt. Fördelen är i alla fall att vi även kan bjuda vänner som inte äter griskött på grillkorv. Jag har både muslimska och judiska vänner och vänner som inte äter griskött av gammal vana. Godast att lägga på grillen tycker jag att lax med citronsmör i ett foliepaket är eller att grilla den cypriotiska osten halloumi. Jag borde verkligen se till att ha halloumi hemma nu när det är grillsäsong.

För mycket kött bakom många fall av cancer(DN)

Biskopsgårdens dag 2013

Hela familjen har lekt ute och besökt Biskopsgårdens Dag idag. Vi hade även med oss en annan familj så att barnen fick leka med varandra. Jag bar lillan i vår lånade bärsele Ergo, större delen av utflykten på ryggen, då det är lättare med större barn. En del av tiden sov hon.
Jag och den andra mamman, som är en kompis till mig gick bland annat till Närhälsans tält. Närhälsan är det nya namnet på vårdcentralen. Där fick vi både blodsockret mätt, vilket görs med ett litet stick i fingret, och blodtrycket uppmätt.

Blodsockret såg bara bra ut, men mitt undertryck var lite högt. Undertrycket är det lägre värdet när en testar blodtrycket. Men det berodde antagligen på att jag gått runt och burit barn i solskenet, helst ska en vila lite innan en tar blodtrycket. Tyckte hur som helst att det var en intressant aktivitet som kanske gjorde nytta för några under dagen? Vi blev även värvade till en stödföreningen för vårt lokala bibliotek. Väldigt passande tycker jag, då jag har en bibliotekarieexamen i grunden. Vi hämtade även information om mycket lokalt producerad honung, från själva Hisingen. Temadagen varade bara fram till 17, varpå vi begav oss hemmåt. Det var ganska stimmigt ute och ettåringen hade inte fått ro till att amma när vi var ute.
Men hon hann åka lite rutchkana innan vi gick hem. Fyraåringen lekte både med sin kompis och med några främmande barn hon hittade i en sandlåda.

I morgon ska vi på husvisning igen.

Vlog: Provocerande sexism i nördhobbies kontras med ett positivt exempel.

Bilden jag visar på skärmen

Vlog: Glossybox Januari samt ett mystiskt brev.

Idag var jag och hämtade ut min Glossybox för januari. Den innehöll produkter från Olivia, SB12, Elite, Burts Bees och en hårspray.

Mod på gymmet

Jag har varit en vända på gymmet och där tagit mod till mig och plockat upp några skivstänger, istället för att bara använda hantlar. Jag går på kommunens egna gym och hade råd att skaffa ett träningskort med hjälp av en rabatt jag får genom jobbet. Det är märkligt det där med vad jag vågar och inte vågar. I fallet med skivstängerna handlar det till en viss del att jag inte vill visa min okunskap om hur jag ska använda en skivstång korrekt. Till vilka övningar är en skivstång passande, och när ska jag hellre fortsätta använda hantlar? Samtidigt känns det mer "på riktigt" att använda skivstänger än hantlar. Precis så känns det mer på riktigt att göra ryggresningar, en övning när en låser fast benen och hänger fritt med överkroppen, med en vikt i famnen än att bara göra den med kroppsvikten. Men jag utvecklas och lyfter tyngre och tyngre, experimenterar med att istället för att lyfta samma vikt 10 gånger i tre omgångar, lyfta en tyngre vikt 5 gånger i fem omgångar. Jag märkte av resultaten här om dagen, i mitt arbete, både när jag hjälpte till med förflyttningar och när jag spenderat tid sittandes på huk.

Skolgymnastiken lärde mig inte mycket om hur jag kan använda fria vikter överhuvudtaget, även om vi under två år på gymnasiet hade tillgång till ett källargym. Jag vet inte hur skolgymnastiken ser ut idag, borde jag kanske ta reda på det? Ni som har barn i skolåldern, eller är barn i skolåldern, vad anser ni?

Efteråt handlade jag mat och lagade lunch.

Nu sitter en Dungeons and Dragons grupp i vardagsrummet, jag är inte med, det är det min partner som är, och drar de första något skämtsamma raderna i äventyret de ska spela. Yngsta dottern sitter på golvet bredvid mig och tuggar förstrött på lite duplo med sina nya tänder. Själv skriver jag och dricker alkoholfri glögg ur en temugg dekorerad med Ganesh.

Första kalla löpningen.

Hade banne mig bestämt mig för att återuppta träningen idag efter att ha varit sjuk i veckan. Första chansen var att simma med vänner, men den insåg jag att jag hade sumpat när jag istället fick sovmorgon på morgonen. Istället blev det en löprunda i bara några få plusgrader, med ryggsäck på ryggen. Tyngden av väskan gör mig långsammare, men har fördelen att jag kan avsluta min runda på gymmet samt bära med mig vätska. En annan fördel är att väskan bättre simulerar de situationer jag ska ha min kondition och styrka till, både i vardagen med barnen och när jag ska spela soldat på lajv. Det var som sagt kallt, men det var väldigt vackert i skogen med lagom mycket löv på stigen. Inga stora vattenpölar jag var tvungen att springa igenom heller så denna gången klarade sig skorna från att bli lertäckta. Asic-skorna torkar förvisso relativt snabbt efter att jag har sköljt av dem, men de hinner inte torka den stund jag är inne på gymmet. På tal om gymmet var jag positivt överraskad över hur mycket mer jag orkar i biceps curl och shrugs nu, så axel och armträningen verkar ha betalat av sig.

Hallelujah jag är frisk igen

Nu mår jag bra igen och imorgon, lördag, är det träning som gäller igen. Som bonus får ni en bild från 2006 då jag var blond förra gången. Hittade även ett blogginlägg där jag nämner att jag varit och klippt mig och att det var då jag fick den nedan visade frisyren. Varning för mycket skolångest.

Sjuk.

Idag är jag sjuk så har sovit större delen av dagen och blivit ompysslad. En vän fick hämta mig med bil för att jag var yr. Försöker nu se på Star Trek the Next Generation från soffan istället. Ställt in fika hos en kompis och Yoga på gymmet och min Partner kommer antagligen att missa jobbet imorgon och få ta ut mer föräldrapenning. Så önska mig ett snabbt tillfrisknande. Jag trodde att vara i fysisk toppform skulle göra det mindre jobbigt att vara sjuk?

Bagels

Ett av lördagens tre bakprojekt var Bagels. Jag använde mig av Leila Lindholms bagelrecept som ni kan hitta här:

http://www.recept.nu/leila_lindholm/frukost_och_brunch/mjol/bagels/

Bagels formas, jäses och kokas sedan 2-3 minuter per sida så som ni kan se på bilderna innan de gräddas i ugnen. När de har kokats stod det i receptet att de skuylle få torka lite på en rek kökshanduk. Jag råkade lägga en av kökshandukarna lite för nära lågan på vår gasspis. Gör inte det. Stäng inte heller ugnsluckan genom att ta tag i ovankanten med handflatan. Då bränner ni er.
Vi avnjöt de nybakta bagelsen till lunch med lite olika pålägg. Ekologisk Bregott, rökt kalkon, Philadephiaost, ekologisk Västan-ost, apelsinmarmelad och rökt lax stod framdukat på bordet i vardagsrummet.
Jag kan definitivt tänka mig att för att göra bagels igen. Efteråt blev jag rätt så trött och tog en rejäl tupplur på maten. Att inte dricka kaffe och dessutom att missa att dricka te verkar ha den effekten på mig lugna dagar.

Let us eat cake: Devils Food cupcake

It is time to conjure the devil.

Följde Nigella Lawsons recept för Devils food Cake. Ersatte muscavadosocker med farinsocker, för det var det jag hade hemma. Istället för att göra glasyr valde jag att gömma en bit mörk choklad i var och en av dem. 

It is time to eat ALL THE CUPCAKES

Trädgårdsarbete

Jag och BB vaknar sent. Regnet öser ner. Efter en gemensam brunch på nudlar och bönröra letas regnbyxor till henne fram ur gömman med skänkta kläder. Gummistövlar sätts på mor och dotter och regnjackorna tas på.
Vi ska rensa rabatter i trädgården med Daphne och Frida och Fridas son. BB får gunga medan vi väntar på Daphne i regnet. BB skrattar.

För första gången är jag inne i verktygsrummet. Min känsla är en blandning av verktygskjul och klubblokal. Det finns en soffa, det finns möjlighet att göra kaffe. Det går att ha möten här, men det är svårt att släppa barnen fria, då det är gräsklippare och verktyg överallt. Kanske på barnfria dagar?

Jag och BB rensar i "vår" rabatt. BB hjälper till och delar den upphackade jorden i mindre bitar medan jag slänge kvickroten åt sidan. Myllan är lättarbetad med bra verktyg. Frida och sonen W kommer. BB och W leker, klättrar upp på en trädgårdsbänk. Båda har tagit av sina gummistövlar. Jag och Frida delar på rensningen i en rabatt. Daphne jobbar på uppe på en terass.

Efter en stund börjar BB gnälla. Dags att gå in. När hon fått på sig torra kläder och ammat lite somnar hon trots den sena uppstigningen.
Jag bloggar.

Läs även andra bloggares åsikter om trädgårdsarbete, barn, amning, gemenskap