Lajvgruppsträff för Grävargruppen Klimpens Krutbusar

Meken Cleo i plåtboxen. Deras "Syrra" på taket.

 

Dagen har gått väldigt bra med vår gruppträff inför efter katastrofenlajvet Landsväg, ett lajv i Solnedgångs-världen. Vi har pratat om vad vi ska äta för något, allt från potatis, färska svenska grönsaker och konserver utan etiketter, så kallat "slumpkäk". Vi har spikat matbudgeten till 200 kr per person.
Vad vi ska göra under lajvet inledande kväll, med inlajvfesten där bland annat kockarna ska tävla i matlagning. Vi har även spikat mer vad det var som hände med våra roller den där gången då var en och dem var den enda överlevande från just sitt eget grävargäng och byggde ett nytt grävarlag runt Klimpen, samt varför det efteråt inte längre var intressant med underjordiska gräv. Klimpen släpa dem en och en ut ur den situationen och därför överlevde just de hon kunde få tag på. Tyvärr var det en gruppmedlem som hade fått förhinder till mötet, men det var ändå bra att majoriteten kunde komma. Bilen ni ser på bilderna är en bil vi vänligt nog har fått låna av dess generösa ägare, så var inte allt för avundsjuka på oss.
Jag har regisserat flera av bilderna, även om det inte är jag som tagit alla av dem. Vi turades om att hålla i kameran.

Brytaren och Kapten Klimpen inne i plåtboxen.

Brytaren rekar i skyddräkt.

5 av 6 medlemmar i Klimpens Krutbusar.

Klimpen stöttar Cleo medan Syrran jobbar på hennes knä.

Cleo mekar med säkringar.

Lajvförberedelser inför Landsväg

Idag ska jag och några av mina vänner ha "grävardag" inför lajvet Landsväg. På lajvet, som utspelar sig i ett sverige efter katastrofen spelar alla medlemmar av en kultur som kallas för "Grävare". Grävare försörjer sig på att resa runt och "gräva fram" rester av de gamla kulturerna och sälja det dom hittat till bofasta. Det är en queer kultur med en annorlunda familjebildning och ett språk kryddat med slanguttryck. På bilden har jag inte riktigt "grävarkläder" på mig, men efter att vi haft temadag med min grupp hoppas jag att vi ska få ihop ett antal bra bilder när vi har våra kostymer inför lajvet på oss. Främst ska vi prata om hur vår grupp ska fungera och vad vi ska göra på lajvet. Vår grupp heter Klimpens Krutbusar, de trivs i varandras sällskap, men har den senaste tiden en lång sträcka av misslyckade "gräv" bakom sig.

Jag ska spela Cleo, gruppens mekaniker.
En glad och social person, uppfostrad av sin mor.

http://beratta.org/landsvag/

Lajvarfika för närområdet

Idén var lika simpel som den var genial, och den kläcktes av Marie-Louise. Att samla lajvare som bodde i närområdet för en simpel fika hemma. Först var tanken att vi skulle vara hos M-L, men jag erbjöd vårt hem och vår uteplats och det ångrar jag verkligen inte. Nu blev inte fikat så värst simpelt då M-L bakat fantastiskt goda kakor, bland annat en minecraft-kaka. Jag hade bara bakat veganska kanelbullar.

 

Vi talade om kompetativt (tävlande) och kollaborativt (samarbetsinriktat) lajvande samt vidrörde gameism och narrativism lite. Det pratades även om lajv och företag, idella krafter och hur vi ska säkra tillväxten och alltså locka nya individer och grupper till lajvandet. Det numera avslutade Kindred Society avhandlades helt kort, främst från ett utifrån-perspektiv, hur hemsidor och material uppfattats av lajvare som aldrig tagit del av kampanjen. Jag kan inte säga annat än att deras analyser inte var helt fel, tyvärr.

 

Det här tycker jag att vi gör om. Att fika hemma hos varandra är billigare än att gå ut på lokal och att vara värdar åt varandra stärker de sociala banden. Dessutom socialiserar vi varandra in i shyssta off-värderingar. Det är rätt enkelt att säga att samtliga sammankomster i mitt hus sker under nördfeministiska premisser.

Jag berättade också att jag hade fått en "pleaser"-rollerna på lajvet Last Will. Roll-mailet hade nämligen kommit samma dag. Beskedet förvånade några. Jag tror det blir bra, det är verkligen ett av de lajv jag ser fram emot mest under 2014. Jag har redan fått tag på två andra spelare som ska vara i samma lag som jag under lajvet.

 

Delar av lajvarna som kom och fikade.
 

Inte så simpelt.

West Pride onsdag

Jag besökte west pride idag. Jag skulle gå på "Göteborgs Stad – en arbetsplats för alla?" som skulle ha startat 15, men då den var flyttad till 16, samt en annan lokal hann jag även gå på "En konstig utställning - vernissage" och därmed också vara med och delta i ett konstverk av Mary Coble. Det en skulle göra var då att med textilfärg tryck sin knutna näve mot en stor flagga. De knutna nävarna symboliserar kamp och det fanns många olika färger tillgängliga. Jag blev nyfiken och läste på lite mer om konstnären.

Sen var då programpunkten, i stora tältet nere i Pride Park, en förvisso tillgänglig lokal, men alla bänkar var långt från scenen och staden och trafiken bullrade runt omkring. Jag hade föredragit om vi hade varit i den ursprungliga lokalen. Bakgrunden är en ny rapport ska sammanställas och publiceras i augusti om hur hbtq-personer har det som anställda i Göteborgs Stad. Några bra sakers som sades under programpunkten från fackligt håll var både att "kampen för hbtq-rättigheter är också en facklig kamp" vilket jag tycker är helt sant ur ett arbetstagar och arbetsgivar-perspektiv. Samt även att "när det har blivit ett diskrimineringsärende är det för sent". Jag tyckte om att panelen också var medvetna om att när man intervjuar folk på arbetsplatser och råkar intervjua de som inte tillhör en viss grupp kommer man få höra att det "nog inte förekommer någon diskriminering, vi har inte märkt något". Det nämndes även att även om det går framåt med attityderna mot homosexuella medarbetare så släpar det efter betänkligt när det gäller alla sorters trans-identiteter. Samt även att det finns en kultur av tystnad, man kanske inte uttalar sig kränkande mot sin homosexuella kollega, men man frågar henne inte heller hur helgen varit eller hur hennes barn mår.

Det har också föreslagits att man ska skriva ett kollektivavtal som i sig kräver "ett aktivt arbete mot diskriminering"

vilka fester är inte tillgängliga?

pins!

Preutopisk feminism

Det finns de som uttrycker att vi feminister borde bete oss som att vi redan hade ett jämställt samhälle.
Som ställer högre krav på, och blir argare på dem som kallar sig feminister när de fallerar ibland än de blir arga på alla de som inte engagerar sig för ett jämställt samhälle alls. Jag själv är argare på de som inte lyfter ett finger.

Jag anser att vi bör vara beredda att göra det arbete som krävs av oss här idag och använda de verktyg som är tillgängliga för oss. Även de verktyg som inte på något vis kan ses som perfekta, bara de är användbara. För att kunna göra det, attackera de problem som står i vägen för jämställdheten, så måste vi också våga se dem och inte låtsas som att de redan är borta.

Jag är villig att samarbeta med de som vill arbeta för ett jämställt samhälle, även folk som inte identifierar sig som feminister. För det är till deras handlingar jag ser, inte till deras identifikation. Ibland händer det att det är de som inte har feministisk analys som ändå gör de mest praktiska handlingarna för att skydda och stötta kvinnor i sin närhet. Jag vet för jag har själv haft sådana människor släppa allt för att rusa till mitt rent fysiska skydd när det har gällt.

Jag kallar mig då och då för preutopisk feminist, och med det menar jag att saker jag gör och säger utgår ifrån hur det ser ut omkring mig idag och på min strävan mot en jämställd värld. Jag kan inte agera eller tala som att jag redan lever i denna feministiska utopi. Det är att lura både mig själv och andra. Andra som då kan tro att det inte finns något kvar att göra.

Om alla skulle bete sig som att vi hade uppnått den feministiska utopin så hade vi antagligen inom kort också gjort det, men om bara en mindre grupp gör det så är det enbart självbedrägeri. Vi är inte där än, och vi ska inte lura oss själva. Vi kan inte bara önska en viss framtid, vi måste även göra praktiska åtgärder och uppoffringar för att nå dit.

Så en utvikning angående mitt förra inlägg om ekonomi.

Det vanligaste yrket för svenska kvinnor är undersköterska, sjukvårdsbiträde eller liknande. (20 vanligaste yrkena för kvinnor) Yrket har en snittlön på 20.150 kr.
Det vanligaste yrket för svenska män är företagssäljare.(20 vanligaste yrkena för män) Yrket har en snittlön på 28.310 kr

Ni känner säkert fler heterosexuella par där han tjänar mer än henne än par där förhållanden är tvärtom. Men mest av allt vill jag att vi alla börjar tala mer om pengar.

Och att undersköterskor ska 28.000 kr i snittlön.

Vad är rättvisa när det kommer till gemensam ekonomi?

Förutom eu-valet har det pratats mycket ekonomi i min bekantskapskrets de senaste dagarna. Ekonomi för samlevande par, främst heterosexuella. I min egen och Partners ekonomi gör vi så att vi har delat upp räkningarna samt busskort mellan oss så att vi sedan har ungefär lika mycket pengar kvar på våra lönekonton som vi själva får bestämma över. Jag arbetar heltid, Partner 80%. Jag har lägre heltidslön.
Dessa pengar ska dock gå till mat till hela familjen, så vi försöker även dela på matinköpen. Dessa egna pengar möjliggör att vi kan göra inköp till våra fritidsintressen utan att behöva konsultera den andre, så länge vi ser till att det finns mat hemma. Jag lägger mest hobbypengar på lajv.

Vi har haft ett gemensamt sparkonto, vilket gick till handpenningen till vårt nuvarande boende och vi har precis skaffat oss ett nytt gemensamt konto och ska börja om sparprocessen.

Bland våra vänner kan vi se att det varierar mycket med vad man anser vara rättvisa. Det kan ses som rättvisast att om man tjänar mer ska man även ha mer pengar att röra sig med. Eller rättvisast att båda har lika mycket pengar att röra sig med.



Flera kör med att alla pengar som paret drar in läggs ihop och att gemensamma räkningar sedan betalas utifrån den potten och sparande dras därifrån. Men jag får inte veta de praktiska detaljerna runt det. Jag är intresserad just av praktiska detaljerna, snarande än de svepande principerna. Anledningen till detta är att jag upptäckt att vad en person menar med gemensam ekonomi är ibland samma sak som någon annan menar är delad ekonomi och så vidare.

Ett komplicerande faktor är även att vissa par har särkullsbarn i boet. Vilket också leder till olika lösningar. Jag själv tänker att man är medveten när man väljer att sammanbo med en förälder att det är just det dom är.

En komplikation av intresse kan även vara om den ene partnern tar med sig stora ekonomiska problem och hur man då tänker kring det.

En feministisk anledning till varför jag anser att detta vara av intresse är att det är vanligt att kvinnor tjänar mindre än de män de sammanbor med. Faktorer som bidrar är flera:

1. Männen är ofta äldre än de kvinnor de bildar par med och har ett längre yrkesverksamt liv bakom sig.
2. Kvinnodominerade yrken har lägre genomsnittslön. Mansdominrerade yrken har högre genomsnittslön.
3. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, ofta ofrivilligt och/eller för att ta hand om parets barn samt hem.
4. Kvinnor tar ut större delen av föräldrapenningen.

Detta leder till att i de familjer där man inte fördelar pengarna jämnare är att man konserverar de könsskillnader som finns ute i samhället också. Dessutom finns en tendens att ha levnadsomkostnader (mat, boende, bilar) som är anpassade antingen efter den rikare partern eller efter en nivå som ligger mitt emellan den rikare och den fattigare partern. Delar man då värdet på varje räkning (till exempel hyran/boendekostnader) 50/50 så lämnar detta färre kronor och ören över för den fattige partnern som i stort sett förmås att leva över sina tillgångar.

Lajv Wonderkarin åker på 2014

· Nedan följer en lista på de lajv jag hade tänkt åka på under 2014. Fler lajv kan tillkomma och jag kan tvingas välja bort några.


  Krigshjärta 6.3: Hemkomsten 5-8 juni [infosida]

Krigshjärtakampanjen. Fokuserar runt det vikingaliknande folkslaget Skaegi. Tre ätter av Skaegi återkommer till den lilla byn Gråvi efter att fientliga trupper retirerat därifrån. Vilken ätt kan bäst lägga fram sin rätt till marken i Björkdalen.

Jag ska spela Alldis av Björkdalaätten. En krigare som återvänder hem efter att varit i krig med Cordoverna i fem år.

·         Krigshjärta 6.5: Dunkelherz 3-6 Juli  [facebooksida]

Fokuserar runt Gillesmedlemmar och Jorgaler. Jag ska spela en knekt av truppslaget Jaeger vilket är lätta spaningstrupper.

·         Landsväg 1:a uppsättningen 11-13 Juli [hemsida]

·         Landsväg 2:a uppsättningen 25-26 Juli

Efter Katastrofen i Sverige. Båda uppsättningar av lajvet är fullt. På första uppsättningen ska jag spela Cleo, en mekaniker med ett stort socialt behov.

·         Last will 15-17 augusti [hemsida]

I en framtid inte långt bort tvingas vissa sälja sin frihet i livstidskontrakt. Lajvet är fullt. Vi kommer att bli tilldelade roller och jag har inte fått min än.

Krigshjärta 6.4 Made in Hessbrand 22-24 augusti

Vissa Dönländska företag på Gillessidan har börjat placera ut sin produktion i låglönelandet Hessbrand. Min karaktär befinner sig på en sådan arbetsplats efter att hen för 12 år sedan dömdes att arbeta av ett skadestånd.

·         Krigshjärta: Knektar som hatar Cordover 19-21 september [infosida]

Öppet lajv med Gillesanslutna knektar och deras fiender Cordoverna, ute i skogen. Det finns en viss risk att jag spelar min Rotemästare Helaine, som är Cordov och av truppslaget Slagfalk. 

·         Ofridr Oktober [hemsida]

Normandisk och vikingamisär under ett kontrahistorisk korståg i norden. Arrangörerna hoppas på regn. Jag tänker spela Normand.

Wonderkarin som Jorgal (krigshjärtakampanjen)

·         Mare Incognitum November

Mythos. Det är ungefär det jag vet. På en båt.

En post om intresset för transfrågor för mig som ciskvinna.

Det är många av oss som haft ett ideal att leva upp till av den duktiga flickan. Kvinnan eller flickan som alltid gör rätt. Men vi vet inte allt och vi har inte förmåga att göra allt rätt. Att fela är mänskligt.

Dessutom hamnar man ibland i det dilemma som på engelska kallas "Damned if you do, damned if you don't" vilket ofta innebär att det inte finns ett korrekt sätt att handla. Eller att vad som är korrekt beror på vem man talar med. Så fort vi rör oss i det offentliga, där det är lätt för andra att kritisera våra uttalanden eller vad vi gör så riskerar vi att få kritik.

För duktiga flickor är det enormt jobbigt att få kritik. Reaktionen blir ofta känslomässig, vilket inte i sig är fel. Antingen kan man reagera med ilska och slå ifrån sig kritiken, speciellt när man menade väl. Jag brukar försöka ta ett djupt andetag och fundera på om kritiken är välmotiverad, om den handlar om mig egentligen och om jag i så fall behöver modifiera mitt beteende.
Viktigt att tänka på är även var kritiken kommer ifrån. Ofta får jag lägga kritiken i ett sorts mentalt arkiv att gå igenom vid ett senare tillfälle. Att sova på saken är ofta en bra sak.

En grundtanke är att jag inte kan göra alla nöjda. Det ligger inte i min förmåga och det är inte heller önskvärt.

När jag som cis-kvinna skriver om transfrågor, eller när andra kvinnor som är cis gör detsamma, så finns det i alla fall på twitter ett antal transpersoner som är ganska hårda i sin kritik.
Jag försöker lyssna på kritiken, även om det är känslomässigt svårt för mig men nu undrar jag för mig själv vad som är skillnaden mellan att hålla tyst för att man inte ska ta sig tolkningsföreträde och den gamla härskartekniken osynliggörande? Dvs att jag tystnar om transfrågor för att jag inte upplever att jag inte duger som allierad, utifrån ser det ju precis likadant ut som om jag försöker tiga ihjäl hela frågan?

Transsexuella och ickebinära individer är en liten och utsatt grupp i samhället och jag tänker att vi andra bör signalförstärka och synligt stötta dessa även om det då blir fel ibland?

Inser risken att jag ser ut som en stött cis-person nu, men vafan, lite smällar får jag tåla.

När jag satt och tänkte på detta twittrade Maria Ramnehill något bra:

Grejen med "transparaplyet" är att man kan luras att tro att alla transpersoner har samma intressen.
— Maria Ramnehill (@Transfeminazgul) May 11, 2014

Cis = En cisperson är en person som entydigt är, och alltid har varit, antingen man eller kvinna.
Trans = Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen.

ickebinär = I detta sammanhang alla som inte går att passa in i könsuppdelningen man/kvinna.

Tolkningsföreträde = en person/grupp/ideologisk riktning har förtur på tolkningen av ett avtal eller dylikt.