måndag 11 april 2016

Trygghetsvärd på lajv - vad är det och vad gör dom?

Via Facebook fick jag en förfrågan om att berätta vad en trygghetsvärd på lajv är och vad som ingår i dess arbetsuppgifter.
En trygghetsvärd är en arrangör eller funktionär som är tillsatt för att skydda deltagare på lajvet från sådant de kan bli utsatta av från andra deltagare. Det kan gälla mobbing, trakasserier, sexuella övergrepp och övervåld. Övervåld i kontexten av lajv är ofta att man använt mer våld än vad motståndaren gett samtycke till inom ramarna för lajvet.
Andra namn på trygghetsvärd förekommer, bland annat ombudsman eller deltagarombud, eller deltagarkontakt eller att det finns en sjukvårdare som är mer inriktad på psyk. Dock har postitionen allt mer börjat kallas trygghetsvärd och vill man vara säker på att andra lajvare och lajvarrangörer förstår vad man menar kan det vara bra att ta upp att positionen även är känd som trygghetsvärd.
Här är en liten lista man kan utgå ifrån men man kan ändra runt i den som man vill på sitt eget evenemang.

Tips när du ska ha trygghetsvärdar på ditt evenemang. Listan kan också användas för deltagare som vill ställa frågor till arrangörsgruppen om vad som gäller i trygghetsfrågor på just det här lajvet.
  • Om du har möjlighet, har gärna mer än en trygghetsvärd och gärna av olika kön. Men en trygghetsvärd är bättre än ingen.
  • Trygghetsvärdarna ska ha arrangörernas förtroende.
  • Trygghetsvärdarnas namn och kontaktuppgifter ska läggas upp officiellt online eller i deltagarmail så att alla deltagare vet vilka de är och var de befinner sig under lajvet och att de är officiella. Här kan det vara bra att berätta vad trygghetsvärden gör och inte gör.
  • De ska inte själva vara sådana som är kända för att utnyttja andra, vara manipulativt lagda eller för att ha använt övervåld.
  • De ska vara tillgängliga för samtliga deltagare.
  • Någon av dem ska vara nåbar hela tiden från att deltagare anländer till området tills att alla lämnat det. Ibland kan en trygghetsvärd behöva ta ansvar för att följa upp ett ärende tex genom att maila folk efter lajvet eller berätta om en kränkning som skett på lajvet vid ett senare styrelsemöte om lajvet arrangeras av en förening.
  • De tar främst hand om kriser och "obehagliga situationer och personer" medan sjukvården tar hand om rena olyckor. Ibland behövs både sjukvård och trygghetsvärd.
  • En uppskattad praktisk hjälp är om de kan erbjuda en alternativ sängplats och en alternativ roll vid behov.
  • De ska ha tillgång till en bil för att kunna köra folk till allmänna kommunikationer, detta kan ske i samråd med sjukvård på plats. Det måste inte heller vara trygghetsvärden som kör, men har man mer än en trygghetsvärd är det bra om den som deltagaren tog kontakt med kan följa med.
  • De ska vara redo att tillkalla polis och har arrangörens stöd i detta.
  • Jag anser att de ska ha rätt att avvisa personer från området och ha arrangörens stöd i detta.
  • Jag personligen rekommenderar trygghetsvärdar att göra minnesanteckningar för eget bruk, på ett sådant sätt att de känner att materialet ej kommer att läcka. Minnesanteckningar kan hjälpa till om något behöver följas upp, till exempel av en förenings styrelse eller av polisen.
  • Om trygghetsvärdarna dokumenterar av något annat skäl än i form av minnesanteckningar för personligt bruk är det bra om de har en viss koll på personuppgiftslagen.


lördag 12 mars 2016

Larp Women Unite nämns i böcker om lajv.

Varje år hålls en samnordisk konferens som i Sverige heter Knutpunkt. I år anordnas den av finländare och heter därmed Solmukohta. Varje år ger man inför, eller på konferansen ut böcker med artiklar om lajv.

Knutpunktsböckerna heter i år Larp Politics och Larp Realia, se länk.
Folk vi känner igen som skrivit är bland annat:

Josefin Westborg​, Susanne Vejdemo​, Siri Sandquist​ och Sonja Karlsson

Artiklarna som nämner Larp Women Unite är

Karlsson, Sonja. 2016 Larp and Law. I Jukka Särkijärvi, Mika Loponen och Kaisa Kangas (red.). Larp Realia. Ropecon Ry, 125-129

Algayres, Muriel. 2016 Expression of Feminism in Larp. I Jukka Särkijärvi, Mika Loponen och Kaisa Kangas (red.). Larp Politics. Ropecon Ry, 151-157

http://solmukohta.org/index.php/Books/Books

söndag 27 december 2015

Ett möjligt lajv 2016 med kvinnor i centrum

Snart nytt år, och vad vill jag då ge er inför 2016, kära läsare?

Jag skulle hemskt gärna vilja arrangera ett lajv för er 2016, ett kvinnocentrerat lajv.
Vad menar jag med kvinnocentrerat? Jo, att lajvet så som det skrivs ursprungligen kvinnofierar det mesta. Att den information som skrivs, görs det utifrån ett grundantagande att det är en kvinna som kommer att läsa texten.

Ett påpekande, transkvinnor är kvinnor.
Ickebinära är inte kvinnor, men en hel del ickebinära har erfarenhet att bli kvinnofierade. Blir det här lajvet av kommer deltagare inledningsvis bli kvinnofierade, men det går självklart bra att anmäla att man som deltagare inte är bekväm med detta.

Det ska bli en intressant utmaning för mig att se hur annorlunda det är att skriva ett lajv som utgår från feminint könande. Lite av ett äventyr. Jag ser både framför mig både det intellektuella arbete, men även konflikter som kommer att uppstå i mötet med andra. För egen del blir det en övning i att bli bättre på att kommunicera.

Så två grundandtaganden för arrangemanget:

  1. Deltagare förutsätts vara kvinnor tills annat meddelas.
  2. Roller skrivs som kvinnor tills annat beslutas. 


Vad gäller tvåan innebär detta alltså att ickebinära och män är välkomna att spela dessa roller som kvinnor även om det kan bli så att vid ev överanmälan kan män nedprioriteras i anmälan. Obs, det är inte säkert att jag väljer något sådant system i slutändan.

Men, vad ska lajvet handla om då? Alternativhistoriskt fantasy där häxor existerar och har deltagit i första världskriget. På grund av krigsbrott som skedde då avtalade ett stort antal nationer att häxor aldrig mer fick användas i krig och när andra världskriget bryter ut väljer sverige att internera alla kända häxor som uppehåller sig inom sveriges gränser vid krigsutbrottet.

Lajvet utspelar sig på en gård där 25 internerade häxor + personal lever sina liv hösten 1941. Till gården anländer så brittiska diplomater för att försöka fastslå om några brittiska häxor är internerade och i så fall föra dem hem. För deltagarna tänker jag mig mycket vardag i en märklig situation. Tvångsarbete, mat i ransoneringstider, rutiner och relationer över alla möjliga gränser.

Värnpliktiga vakter



Häxor innan internering

söndag 22 november 2015

Witchy photoshoot.

I'm the producer and photographer for the following pictures which I share alike with the models. It was freezing temperatures but all the models were very brave and resilient. This is a body positive photo shoot and no after work was made to change the way any of these women looked, only to darken pictures.


Reading the bones and runes.

Feeling the connection of the coven.

The witches seeing the sun of for the long night.

Worshipping Freya.
Worshipping Freya




Seeing the sun off.
The sun has set.

To spite the long winter a flame is started.

Ritualistic fire play.

These witches end the ritual by coming together before they extinguish the flame and accept winter. They call the corners and go back to their business.
.



lördag 17 oktober 2015

Ordförslag: Kvinnofierad/Kvinnifierad

Jag gillar inte att definiera grupper jag driver eller sammanhang jag planerar efter vilka som inte är inbjudna eller ingår. Jag föredrar att definera vilka som ska ingå i gruppen eller vilka som ingår i mitt huvudområde.

Jag anser även att om självidentifiering är viktig för självbilder för individen och för att ge kraft till delar av rättighetskamperna i vårt individfokuserade samhälle så finns det tillfällen då jag vill tala om samhällsgrupper.

Termen rasifierad har funnit ett tag, längre i den akademiska världen och kortare i allmänt tal om människor som av sitt samhälle behandlas utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Rasifiering tar inte hänsyn till vad individen själv identifierar sig som.

Jag föreslår härmed att jag i alla fall själv ska kunna tala om och skriva om de som blir kvinnifierade/kvinnofierade. En googlesökning på båda stavningarna gav ett begränsat resultat men föreslog i alla fall att ordet kan användas på följande sätt. Det är ett brett begrepp, men inte så brett att det blir meningslöst.

Kvinnofierad är de som av omgivningen inordnas på kvinnans plats i könsmaktsordningen, oavsett om de själva identifierar sig som kvinnor eller som något annan könsidentitet. En transman har oftast erfarenheter av kvinnofiering även om han skulle sluta bli kvinnifierad av omgivningen.

Exempel:

  • Ciskvinnor
  • Transkvinnor
  • Transmän som av omgivningen läses som feminina.
  • Cismän som har ett androgynt uttryck som läses som feminint av omgivningen.
  • Ickebinära som av omgivningen läses som feminina.
  • Transvestiter när de använde ett kvinnligt könsuttryck.
  • Personer som är intergender och läses som kvinnor oavsett deras självidentifikation.

    Jag och Setsuna. Vi blir båda kvinnofierade/kvinnifierade av omgivningen.

torsdag 6 augusti 2015

Att som feminist hantera att en vän blir utpekad som förövare.

Om din vän försöker bortförklara vad hen gjort.
Läste Setsunas blogginlägg om att som före detta offer för våld i nära relationer bli sviken av nära vänner som identifierar sig som feminister. Vi pratade lite mer om ämnet efter att att jag hade fått en idé och hon uppmuntrade mig att skriva det här på bloggen också.

Så tänk dig att du ser dig som feminist. Kvinnors lika rättigheter. Stoppa våldtäkterna. Stoppa våld i nära relationer. Så har du två vänner, var av den ena är en kvinna och en dag får du veta att den ena vännen gjort någon av de sakerna du är mot, mot henne.

Nu kan en identitetskris slå till.

Kanske just för att du är feminist kan det bli svårare för dig att stötta ett offer.

Du ser dig som feminist. Det är viktigt för dig. Du kanske är känd som feminist i vänskapskretsen.
Du anser att feminister inte kan vara vän med, till exempel en man som fysiskt och/eller psykiskt misshandlat en kvinna han haft en nära relation med. Vilket din vän är utpekad som att ha gjort.

Jag tänker att sättet som den feminist som sviker den som säger att den blivit utsatt, har problem med just den här meningen:

"En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare."

Och om de då är en position där de av (olika anledningar, rimliga såväl som orimliga) inte vill bryta eller avbryta sin vänskap med den som är utpekad som förövare, så löser de dilemmat som följande.

"Jag är feminist."
"En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare."
"Altså är inte min vän kvinnomisshandlare, för om han vore det är inte jag en bra feminist."

Detta beror på att de flesta av oss har svårt att stå ut med tanken på att vi skulle vara dåliga eller mediokra på något som vi ändå anser vara viktigt för oss.



Jag skulle föreslå att man istället för om antagandet "En feminist är inte vän med en kvinnomisshandlare" till "En feminist kan vara vän med en kvinnomisshandlare." Till detta vill jag göra tillägget: "men en feminist som är vän med en kvinnomisshandlare kommer att anstränga sig för att förändra sin väns beteende, hjälpa vännen identifiera sina riskfaktorer och hitta sätt som vännen kan fungera bättre i relation till kvinnor. En feminist som är vän med en kvinnomisshandlare godkänner aldrig vännens beteende och protesterar och namnger vännens beteende för att förändra detta till det bättre."

För att detta ska gå att genomföra måste vi erkänna för oss själva att vi själva färgats av vår uppväxt i det nuvarande samhället och därmed har komplexa personlighet och själva har gjort mer eller mindre skadliga saker mot andra. Därför måste vi också erkänna att vi kommer att bygga vänskaper även med andra människor som gjort mer eller mindre skadliga saker mot andra.

Det är dock också så, att även om utpekade förövare behöver vänner så bör de vännerna inte utgöras av hens eventuella offer. Då eventuella offer även behöver utrymme och tid för att läka kan det dessutom ta lång tid av förbättrat beteende innan de ens kan ha gemensamma nära vänner. Den som väljer att fortsätta att vara nära vän med en utpekad förövare måste inse att det för det mesta innebär att motparten kommer behöva fjärma sig. Bara du kan veta vem du helst står närmst de närmaste åren (eller resten av livet beroende på brottets natur).

Även förövare behöver vänner, men det kan inte krävas att offret är en av de vännerna. Inte heller offrets vänner kan, förutom i undantagsfall vara vänner med förövaren.

För många är problemet svårlösligt, de känner att de i teorin gärna vill tro på offer. Men i det faktiska genomförandet blir det svårt för de kan ha haft en massa fantasier om vad _minsann_ skulle göra med en utpekad kvinnomisshandlare. Men de vill inte göra det mot sin vän.

Men en riktig vän hjälper sina vänner hantera sina problem, och det är lättare att hjälpa om man erkänner både att man själv och ens vänner har både goda och dåliga sidor och att det finns möjlighet att det som man inte vill ska vara sant, är sant. Så det modiga kan vara just att ha samtalet med sin vän:

"Du, jag tror faktiskt att du utsatte hen för [kränkning]. Men jag är din vän och jag vill gärna hjälpa dig att inte göra så igen."

och till den som säger sig vara utsatt:

"Du, jag tror dig. Jag kommer forsätta vara vän med hen och se om jag kan göra någon skillnad."

PS: Det finns beteenden som bara god terapi kan förändra, men det kan vara mer motiverande att delta i jobbig beteendeförändrande terapi med stöd från vänner.