söndag 7 december 2014

Ett förslag om modern (n)etikett ur ett feministiskt perspektiv.

Du behöver inte vara artig. Den här texten är till för den som vill läsa lite om artighet.

Texten är skriven ur perspektivet för en feministiskt aktiv kvinna som är väldigt aktiv på sociala media (jag).

Magdalena Ribbing är en expert på vett och etikett. Hon har lyckats omvandla sina stora kunskaper på ett sådant sätt att hon ofta kan ge relevanta råd för vår nutid.

Vi ser ofta vett och etikett som något gammalmodigt. Men vi är många som skulle ha nytta av och känna trygghet om vi visste mer om vad som förväntades av oss och vad som kan vara rimligt att förvänta oss av andra. Detta är absolut inte ett argument för "god ton". Snarare hur folk kan undvika att andra ska behöva bli arga och säga ifrån.

Förr var vi mer sociala ansikte mot ansikte även om det förekom en hel del brevskrivande. Brevskrivandet var dock ofta av mycket privat karaktär, ett hemligt meddelande från en individ till en annan. Ingen annan såg och tog illa upp av innehållet i brevet om de inte letade upp det fysiska pappret och gjorde det medvetna valet att läsa texten.
När telefonen kom var denna för det mesta också ett samtal mellan två individer, och man tog samtalet i ett mer avskilt rum. Att lyssna på någons telefonsamtal var dåligt uppförande.

Idag umgås vi allt mer på nätet, och en del av nätet kallas också för sociala media. Det är arenor att vara just social på, att umgås. Här är några konkreta riktlinjer som jag ödmjukt lägger fram. Andra texter om så kallad netikett förekommer, men jag tänker att jag lika gärna kan utveckla mina egna tankar om ämnet. Att vara socialt smidig ger oss möjlighet att spara vår energi till de tillfällen när vi behöver vara socialt osmidiga.

  • Allt är inte en debatt eller en diskussion. Det finns andra sorters samtal. Lär dig att känna av, eller fråga, vad den som skriver på twitter, facebook eller gemensamma forum vill ha ut av samtalet. Jag möter ofta personer som inte bara ser alla uttalanden på nätet som ett inbjudande till debatt, utan även en ganska aggressiv sådan. 
  • Retorik: tolka gärna den andre välvilligt: Ibland tror vi att andra människor menar något annat än de gör. Många är idag uppvuxna med ett ganska hårt språk, eller ett internt språk specifikt för deras bekantskapskrets. En term eller en mening kan betyda något annat och en krock uppstår när deras meddelande når fler än den kretsen, via social media.
  • Fundera på om du använder ett internt språk. Om du i den "stora" världen använder ett språk som är allmänt förstått i din subkultur så bäddar du för missförstånd. Om du märker att andra inte har en aning om vad du talar om eller verkar ta väldigt illa upp, fundera på om du kan ersätta termer som betyder något i din subkultur med termer som är mer allmänt kända. Detta gäller från e-sportens kränkande slangtermer till de akademiska kretsarnas specialtermer.
  • Tänk på vilken publik som ser ditt meddelande. Skriv och tala på ett sådant sätt att de du samtalar med har en chans att så korrekt som möjligt avkoda ditt meddelande. Fråga dig själv om ditt mål är att få tala på ditt eget språk, eller om ditt mål idag är att få mottagaren att förstå.
  • Ge inte komplimanger om andras utseende om du inte känner dem mycket väl eller det tydligt framgår av kontexten att det är ok. Jag har pratat med en del män som dock gärna skulle uppskatta mer utseendekomplimanger, men det finns många kvinnor som upplever komplimanger som störande. Själv kan jag ta komplimanger från nära vänner, men ogillar i övrigt att bli "kroppad". Ta reda på vad folk gillar. Det handlar inte om vad du vill, vill du göra någon glad, ta då reda på vad som gör dem glada. 
  • Skamma inte den som ger uttryck för känslor som är helt rimliga. Det finns en diskussions-fokuserad kultur som anser att man ska vara sval och distanserad och komma med faktabaserade argument. Innan man ålägger det kravet på ett samtal måste man fråga sig: "är detta ett samtal eller en diskussion? Är det verkligen korrekt att kräva att den andre är sval och distanserad? Är en känslomässig reaktion snarare lämplig just nu.
  • Var helst aldrig djävulens advokat. Argumentera aldrig emot med argument du inte kan stå för. Leta inte upp brister i den andres argumentation "bara för att". Om du verkligen vill göra det, fråga först om det är ok att göra så. Acceptera om det inte är vad de andra i samtalet vill och deklarera sedan tydligt att det är det du gör. Djävulens advokat, speciellt mot folk du i grunden håller med tröttar bara ut folk och orsakar oftare än du tror att folk sitter hemma och gråter. Så du stöttar inte alls.
  • Sluta om folk säger att de gråter/är helt knäckta: Jag är ofta aggressiv i text, men om en person ger signaler om att de mår väldigt dåligt är det enda etiska att i stunden backa. Även om ni är i en debatt måste vi visa viss omsorg om våra medmänniskor. Har du fått dem att gråta har du väl på någon nivå nått dem och det får fan ta och räcka för den här gången. Ge folk tid att samla sig.
  • Skamma inte folk som inte kan de senaste korrekta termerna om du bara är allierad: Du lärde dig termen för 6 månader sen, uppmuntra den gärna, upplys gärna andra om att termen finns. Att vi slutat säga en sak och börjat säga en annan. Men om någon annan använder "fel" term, se gärna till övrig kontext. Om de tänker medmänskligt i övrigt är det kanske så illa ändå? Det kommer ordna sig.

    Att bli fortsättad...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar