Fem veckor innan lajvets handling tar vid har dock Cordovernas administration beslutat att ett fullständigt tillbakadragande skall göras från Björkdalen, och att området därmed åter kan falla under Skaegisk kontroll. Björkdalen ligger i fiktionen inte i landet Skaegi, utan i landet Jorgala, men det finns en stor och dominerande Skaegisk befolkning i landet, som i Jorgalas norra delar har de flesta maktpositioner och äger mycket mark.
Lajvet utspelade sig i byn Gråvi, som ligger mitt i Björkdalen, och startar i stort sett med att en Skaegisk ätt, Björkdalingarna, anländer och upptäcker att det redan är två andra Skaegiska ätter närvarande. Dessa ätter är de nyrika Svidungarna och den fallna Jarlaätten Gautrike.
Själv spelade jag Björkdalingen Alldis, sköldmö och krigsbrottsling. Jag hade medvetet skrivit en kvinnlig karaktär med ett stort mörker inom sig själv. Hon och hennes syster Estrid, även hon sköldmö, hade stridit i ett annat kompani än de övriga Björkdalingarna. Utan det etiska och moraliska rättesnöre som ätten hade kunnat utgöra hade Alldis de senaste tre åren, sedan hennes syster nästan rykts ifrån henne, förfallit i depravitet. I ett oländigt bergsområde där hon och systern eskorterade Cordovska krigsfångar och bedrev spaning tillsammans med Jorgalska partisaner hade hon vid över 15 tillfällen utnyttjat, mördat och styckat krigsfångar och matat asätare med dem. Hon hade dessutom förgripit sig mot ett antal Jorgalska män, något som även om det var illa, blev värre av det faktum att Jorgaler har en kultur där utomäktenskapliga sexuella handlingar har ett starkt tabu. Den här bakgrundsintrigen baserade jag på en artikel som hade delats på facebook om män som blivit utsatta för sexuella övergrepp av kvinnor.
Tids nog hade hämnden kommit ikapp henne och en Jorgal som samarbetade med en Rote så kallade Ulvar, ett Cordovskt truppslag av utbygdsjägartyp hade skurit upp henne för varje död cordov och lämnat henne att dö och bli uppäten på berget.
Dock hade hon överlevt hämnden på grund av asätarna inte rörde henne så länge hon andades och till slut hade hon blivit funnen av Gautrikaren Sten, som hon sedan tog som älskare. Under denna tid mötte hon även Stens unga släkting Skade, som dock var uppstudsig och brast i sin respekt mot den äldre Björkdalingen.
Den personliga delen om Alldis bakgrund var något jag förankrade hos spelaren bakom hennes syster Estrid, hos spelaren som spelade Sten, genom att jag skrev brev i form av drömmar till en spelare vars roll skulle vara synsk samt också genom att prata med två spelare som skulle spela jorgaler om att de haft anhöriga som utsatts för Alldis.
Under lajvet
Vi i Björkdala ätt rustade på nere vid offparkeringen och marscherade upp till byn. Jag bar Gambersonne, en sorts vadderad jacka, ringbrynja, ringbrynjehuva samt en vikingatida hjälm som jag fått till låns av min vän Mattias. På ryggen bar jag hans rundsköld och var dessutom utrustad med ett svärd som min förening äger och som jag tror är från tillverkaren Palnatoke. När vi närmade hos byn Gråvi sände vi fram en spanare i form av Estrid, Alldis syster, och hon kom tillbaka med rapport om att byn var bebodd. Vädret var varmt och soligt och vinden fick björklöven att dansa. Därefter gick vi fram till/in i byn och möttes av Maria som spelade ätteledare för Svidungarna som genast mötte oss med något att äta och att dricka. Här mötte jag en av de jorgalerna jag hade förankrat min egen intrig med. I spelet visste han ännu inte vad min roll hette. Efter att ha deltagit i denna välkomstceremoni, som i det Skaegiska traditionen betyder mer än bara gästfrihet. Det är enligt tradition så att det är den som har högre status som bjuder, och på så vis köper den sig lojalitet. När väl formaliteterna var avklarade beordrade vårt befäl krigarna att söka igenom byn efter anomalier och eventuella kvardröjande cordover. Snart därefter får jag syn på två andra spelare jag har en intrig mot. Linda och Elin spelar två förrymda trälar av Jorgalsk härkomst, de har tidigare tillhört Alldis och Estrids familj. Jag vänder Alldis om och tågar fram till de två och innan jag ens tilltalar dem börjar min roll kontrollera att det verkligen är dem genom att titta efter sitt bomärke bakom deras vänsteröron. Mitt mål här var att behandla dem som föremål. Genast blandar sig andra jorgaler i och vi krigare försöker göra en nedläggning av en av de andra jorgalerna som bråkar. Detta går dock inte att göra utan skaderisk så vi släpper henne och scenen går över i en som är delvis uppgjord.
I Alldis och Estrids barndomshem bor numera Jorgalen Miriam, som spelades av Isabelle. Jag och några ättefränder går in i huset och börjar avhysa henne. Vi kastar ut föremål som jag off vet att vi får kasta och Alldis krossar en skål som inlajv har en religiös betydelse för Jorgaler. Detta är en kränkning och en skymf som används för att ytterligare spela upp min roll Alldis som rötägg.
Alldis möter även Sten för första gången på över ett halvår, när hela Gautrike ätt passerar förbi henne, Estrid och deras befäl via en stig bakom byn. Sten är ledd vid handen av sin fru och spelaren spelar ytterst förvånad över att se Alldis igen. De försvinner runt en krök och efter några sekunder kommer Sten tillbaka och de omfamnar varandra framför ögonen på Alldis släktingar.
Lajvet var ju från fredag morgon till söndag lunch, så jag kan inte göra hela lajvet rättvisa, utan mest beskriva hur jag gjorde ett antal scener under lajvet. Ibland blir det inte ens i kronologisk ordning.
På lajvområdet Berghem finns det även en vedeldad bastu. Under eftermiddagen fredag ska Björkdalingarnas kvinnor bjuda in en Gautrikeflicka som kanske ska giftas med Egil Byggare av Björkdala ätt till att bada bastu med dem. Därför ägnar Alldis och Estrid sig åt att förbereda bastun, och senare även de yngsta Björkdalingarna, den 17 år gamla Hedda och den 14 år gamla Freja. När Estrid och Alldis arbetar kommer Sten ned till brunnen, som är vid Bastun. Alldis sänder iväg Estrid på ett ärende och de älskade duckar in i bastun. Där inne klär vi av oss något och simulerar ett hångel för två personer som inte har setts på väldigt länge. Vi rör oss mellan bastuns mörker och ljuset ute på bastutrappen och rör vid varandras armar, händer, kinder och nackar så som vi pratat igenom innan att vi är bekväma med. När till slut andras röster hörs och de närmar sig släpper de varandra med leenden på sina läppar och Sten avviker uppför trappan med sina tillhörigheter i handen. Den här scenen fungerade riktigt bra, den var positivt laddad vilket vi hade pratat om att vi gärna ville att denna första dag på lajvet skulle vara.
Även övriga kärleksmöten mellan karaktärerna spelades upp under lajvet, där en simuleringsteknik som liknar Ars Amandi användes för att visa på sexuellt laddad beröring. På så vis kunde karaktärerna bli påkomna av andra, samt det gick att veta om Sten som var gift höll eller bröt sina löften mot sin familj.
Senare på kvällen hamnar Alldis i bråk med Skade uppe vid Skades undanskymda hus. Estrid är också närvarande, samt en av Skades Huskarlar. Bråker börjar med att Alldis vill veta vem en nyanländen Gautrikare är, Skade vägrar svara, förolämpar Alldis och spottar på marken Alldis skulle gå på. I det hederssamhälle Skaegi är kan inte något sådant låtas passera. Alldis trycker Skade mot ett träd och säger lugnt och hotfullt åt henne. Huskarlen lugnar ner situationen och Skade blir släppt.
Snart därefter är dock Skade återigen ensam, varpå Alldis och Estrid för henne åt sidan. Huskarlen ser dem, men Skade lugnar honom att inte blanda sig i. Vi för Skade bakvägen till bastun och Estrid avviker då hon inte vill veta vad som ska hända härnäst.
Del 2
Del 3
Del 4
kırşehir
SvaraRaderakarabük
adıyaman
niğde
ordu
UBVQUJ